Skip to content

Massregistrering av flygpassagerare i EU - remissinstanser släpper igenom svenska förslaget

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det omstridda systemet med massregistrering av flygpassagerare i Europa ser ut att bli verklighet även i Sverige. Ingen av de tyngre remissinstanserna som ska bevaka människors personliga integritet har några större invändningar.

 

PNR-systemet innebär en systematisk massregistrering av uppgifter om enskilda personers flygresor för att "förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet". PNR står för Passenger name record.

Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är det "en brist" att det inte framgår vilka register eller andra uppgiftssamlingar som Polisens enhet ska ha tillgång till eller vilka jämförelser som får göras.

Nämnden framhåller också att det inte bör vara Polisen som gör "förhandskontroller" av tillgången till uppgifterna utan en domstol eller oberoende förvaltningsmyndighet.

Tillsyn över Säpo
Det bör också framgå av lagstiftningen att nämnden även har tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av PNR-uppgifter och det bör stå i lagtexten hur PNR-informationen ska vara märkt. I övrigt har nämnden flera synpunkter på olika formuleringar i förslaget men godkänner i huvudsak att reglerna införs.

Man "ställer sig också frågande till" att Försvarsmakten hör till de myndigheter som ska kunna ta del av uppgifterna eftersom de inte är en brottsbekämpande myndighet.

Hälsouppgifter känsliga
Justitiekansler (JK) Anna Skarhed pekar å sin sidan på att det är viktigt att uppgifter som enbart är en kommunikation mellan resebokare och flygbolagets personal, om till exempel specialkost eller hälsouppgifter, inte ska föras över i PNR-systemet eftersom de även kan omfatta känsliga personuppgifter.

JK pekar också på att man behöver ändra i förordningen om hand­läggning av skadeståndsanspråk mot staten för att Justitiekanslern ska vara den myndighet som prövar anspråken.

Ingen meddelarfrihet
Från Justitieombudsman Cecilia Renfors kommer synpunkter på sekretesskyddet av flygpassagerarnas uppgifter. Hon konstaterar att de allra flesta passagerare inte är av intresse för brottskämpningen men att integritetskänsliga uppgifter ändå kan komma att registreras.

Tystnadsplikten i  offentlighets- och sekretesslagen skulle dock enligt JO inte ge ett tillfredställande sekretesskydd och meddelarfrihet bör därför inte gälla hos Polisen för PNR-uppgifterna.

Ny enhet vid polisen
Det så kallade PNR-direktivet röstades igenom i Europaparlamentet i april förra året. Enligt det förslag som tagis fram i Sverige ska passageraruppgifterna lämnas till en särskilt inrättad enhet vid den svenska Polismyndigheten. 

Detta ska ske både 24–48 timmar före flygningens avgång och omedelbart efter att gaten har stängt. Sedan ska de lagras i fem år. Utredningen uppskattar att lagringen kan komma att avse upp till 28 miljoner flygpassagerarresor per år. 

Regeringen har utsett Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten som "behöriga att ta emot och begära ut" PNR-uppgifter från Polisen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft i maj nästa år.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

13 comments

Vad menas med grov brottslighet i det här sammanhanget?
Kommer registret användas även för att upptäcka ringa brottslighet?

Med grov brottslighet menas sådana brott som räknas upp i en bilaga till PNR-direktivet för vilka det är föreskrivet fängelse i tre år eller mer i Sverige eller andra medlemsstater.

Direktivets uttryckliga syfte är att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra grov brottslighet eller terrorism och uppgifterna i PNR-databasen får bara behandlas för dessa ändamål.

Kommer det i samband med en behörig myndighets insats som görs till följd av behandlingen av PNR-information fram uppgifter om annan brottslighet än grov brottslighet eller terrorism får uppgifterna emellertid användas av myndigheterna även för att förhindra, utreda eller lagföra det brottet.

Med insats avses olika möjliga åtgärder som kan ske till följd av sådan misstänkt brottslighet som omfattas av direktivet, t.ex. ett förhör, en husrannsakan, en brottsplatsundersökning eller ett beslag.

Enligt förslaget ska man även upptäcka ringa brottslighet med övervakningen. Förmodligen strider det svenska implementationsförslaget mot EU-rätten, inte minst mot bakgrund av de nya domarna om datalagring och sågningen av PNR-avtalet med Kanada. Men det kommer vara svårt att få den svenska implementationen prövad i domstol, tyvärr.

Jag och andra på dataskydd.net hade inte tid att gå igenom förslaget i tid, men förmodligen hade vi inte klassats som "tyngre" av Dagens juridik i vilket fall (puh!).

Nej, man ska inte kunna upptäcka ringa brottslighet enligt förslaget. Det är ett direkt felaktigt påstående.

Det enda undantaget för när PNR-informationen får användas för andra ändamål än att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra grov brottslighet eller terroristbrottslighet regleras i artikel 7.5 i direktivet och är följande. Om enheten för passagerarinformation lämnar ut PNR-information för ändamålet att bekämpa grov brottslighet eller terroristbrottslighet till en behörig myndighet och den behöriga myndigheten i samband med en insats till följd av behandlingen av PNR-information även upptäcker eller får indikationer om annat brott får informationen användas även för att förhindra utreda eller lagföra detta brott (Se 1 kap. 5 §, 3 kap. 4 och 6 §§ samt 5 kap. 3 § i förslaget till lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen). Det är alltså bara när uppgifterna redan behandlas för något av direktivet och lagförslagets ändamål och man därefter upptäcker annan brottslighet som inte omfattas av direktivet som man ska kunna ingripa även mot denna. Liknande regler finns om att uppgifter som inhämtats och behandlats för ett visst syfte får användas även för att förhindra brott som inte omfattas av beslutet för vilka uppgifterna inhämtats finns i både rättegångsbalken och inhämtningslagen (se t.ex. 27 kap. 23 a § 3 stycket RB och 7 § IHL).

I förhållande till andra medlemsstater får informationen endast överföras för i lagen angivna ändamål. Behandlingen i den andra medlemsstaten regleras sedan av den statens nationella rätt genom vilken PNR-direktivet genomförs.

Polismyndigheten har mot bakgrund av EU-domstolens yttrande rörande PNR-avtalet med Kanada i sitt remissvar efterfrågat en närmare analys av vad slutsatserna i yttrandet får för konsekvenser för PNR-direktivet och därpå grundad nationell lagstiftning.

De här är ett sluttande plan. På område efter område kommer folk att bli mer och mer övervakade. Varje steg mot det totala övervakningssamhället kan i sig framstå som litet men varje resa på tusen mil börjar med ett steg. Redan idag skall man kunna legitimera sig på tåget och det är lätt att se hur någon skulle kunna argumentera för att enskilda personers tågresor måste massregistreras för att det skall bli lättare att "förebygga och förhindra terroristbrott och grov brottslighet". Tro bara inte att det slutar där.

Vad är ni rädda för?
Om ni inte gjort något ont är ni helt ointressanta.
Det är busarna man är ute efter.
Vill ni skydda dem eller oss andra?

Att få friheten inskränkt. Känslan att inte få ha ett privatliv. Vad där registret tänkt att användas till, vilka garantier kan lämnas?

Klart det ar busarna man ar ute efter.

Jamfor garna med forslaget i Storbritanien
dar lasande av hogerextrema internetsidor
ska kunna ge 15 år fangelse.

Så jag ar nog en av busarna man snart jagar

Rädd? Jag är rädd om mitt privatliv. Även om man "sover med händerna på täcket" kan man vilja dra ner rullgardinen, inte för att man har något att dölja utan för att man vill ha ett privatliv.

Ni är ju nojiga!
Vem är intresserad av mina och era små hemligheter?
Och dessutom av att använda dem?

Vem är egentligen nojig? Sedan 2001 då den islamistiska terrorismen hamnade på löpsedlarna har totalt 5 människor dött i terrordåd i Sverige. I trafiken dör det årligen ca 100 människor i alkoholrelaterade olyckor. Sedan 2001 torde det alltså ha dött ca 1500 människor i alkoholrelaterade trafikolyckor. Jämfört med vanliga rattfyllerister är terrorism näst intill ett icke-problem.

"Vem är intresserad..." Staten såklart, våra makthavare. Kan du inte se det?
Tror du på allvar att det här handlar om att förebygga terrorism? Om du gör det så är du riktigt illa lurad.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.