Skip to content

Massregistrering av flygpassagerare i EU - remissinstanser släpper igenom svenska förslaget

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det omstridda systemet med massregistrering av flygpassagerare i Europa ser ut att bli verklighet även i Sverige. Ingen av de tyngre remissinstanserna som ska bevaka människors personliga integritet har några större invändningar.

 

PNR-systemet innebär en systematisk massregistrering av uppgifter om enskilda personers flygresor för att "förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet". PNR står för Passenger name record.

Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är det "en brist" att det inte framgår vilka register eller andra uppgiftssamlingar som Polisens enhet ska ha tillgång till eller vilka jämförelser som får göras.

Nämnden framhåller också att det inte bör vara Polisen som gör "förhandskontroller" av tillgången till uppgifterna utan en domstol eller oberoende förvaltningsmyndighet.

Tillsyn över Säpo
Det bör också framgå av lagstiftningen att nämnden även har tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av PNR-uppgifter och det bör stå i lagtexten hur PNR-informationen ska vara märkt. I övrigt har nämnden flera synpunkter på olika formuleringar i förslaget men godkänner i huvudsak att reglerna införs.

Man "ställer sig också frågande till" att Försvarsmakten hör till de myndigheter som ska kunna ta del av uppgifterna eftersom de inte är en brottsbekämpande myndighet.

Hälsouppgifter känsliga
Justitiekansler (JK) Anna Skarhed pekar å sin sidan på att det är viktigt att uppgifter som enbart är en kommunikation mellan resebokare och flygbolagets personal, om till exempel specialkost eller hälsouppgifter, inte ska föras över i PNR-systemet eftersom de även kan omfatta känsliga personuppgifter.

JK pekar också på att man behöver ändra i förordningen om hand­läggning av skadeståndsanspråk mot staten för att Justitiekanslern ska vara den myndighet som prövar anspråken.

Ingen meddelarfrihet
Från Justitieombudsman Cecilia Renfors kommer synpunkter på sekretesskyddet av flygpassagerarnas uppgifter. Hon konstaterar att de allra flesta passagerare inte är av intresse för brottskämpningen men att integritetskänsliga uppgifter ändå kan komma att registreras.

Tystnadsplikten i  offentlighets- och sekretesslagen skulle dock enligt JO inte ge ett tillfredställande sekretesskydd och meddelarfrihet bör därför inte gälla hos Polisen för PNR-uppgifterna.

Ny enhet vid polisen
Det så kallade PNR-direktivet röstades igenom i Europaparlamentet i april förra året. Enligt det förslag som tagis fram i Sverige ska passageraruppgifterna lämnas till en särskilt inrättad enhet vid den svenska Polismyndigheten. 

Detta ska ske både 24–48 timmar före flygningens avgång och omedelbart efter att gaten har stängt. Sedan ska de lagras i fem år. Utredningen uppskattar att lagringen kan komma att avse upp till 28 miljoner flygpassagerarresor per år. 

Regeringen har utsett Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten som "behöriga att ta emot och begära ut" PNR-uppgifter från Polisen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft i maj nästa år.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt