Skip to content

Kan tvingas betala lön till underentreprenörers anställda - KKV positiv till lagförslaget

Foto: Anders Wiklund/TT

Konkurrensverket ställer sig positiv till det senast inkomna förslaget om entreprenörsansvar för löner i bygg- och anläggningsbranchen. Det framgår av KKV:s remissyttrande till regeringen. 

 

Förslaget innebär att om en anställd inte får lön så ska i första hand lönen betalas ut av det företag i entreprenadkedjan som har anlitat den underentreprenör där arbetstagaren är anställd.

Om lön trots detta inte betalas ut är det huvudentreprenören som ytterst ska ansvara för att löneutbetalningen sker. Detta gäller såväl utstationerade arbetstagare som arbetstagare anställda i Sverige.

Konkurrensverket påminner även om förslaget från sitt första yttrande i frågan vilket gick ut på att regeringen redan i samband med ikraftträdandet bör lägga ut ett särskilt uppdrag att följa upp och analysera konsekvenserna av införandet av entreprenörsansvaret för marknaden, konkurrensen och arbetstagarna samt föreslå ändringar i regleringen om det framkommer behov av det.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

Okej, dags för lite allmänbildning inom entreprenadbegrepp:

En "Huvudentreprenör" är den sidoentreprenör i en "Delad entreprenad" som har det tidsmässiga samordningsansvaret innebärande att Huvudentreprenören ska se till att övriga sidoentreprenörer är på rätt plats i rätt tid - däremot ansvarar inte huvudentreprenören för sidoentreprenörernas arbete (alltså för eventuella fel i entreprenaden). Huvudentreprenören kan, precis som övriga sidoentreprenörer, anlita underentreprenörer.

När en byggherre anlitar endast en entreprenör så kallas detta "generalentreprenad" (ofta felaktigtförväxlat med "Totalentreprenad", se mer nedan) och denne anlitar i sin tur normalt underentreprenörer.

Den som anlitar en underprenör ansvar normalt för dennes arbete.

Delad entreprenad och generalentreprenad är s.k. "Upphandlingsformer" och den nya lagstiftningen kommer att träffa såväl generalentreprenörer, huvudentreprenörer som övriga sidoentreprenörer - alltså inte bara huvudentreprenörer.

Många gånger förväxlas generalentreprenad (där alltså endast en entreprenör anlitas av byggherren) med "totalentreprenad". Begreppet totalentreprenad är, liksom "Utförandeentreprenad", exempel på "entreprenadformer" och styr vem som ansvarar för projekteringen. Vid totalentreprenad ska entreprenören även lösa vissa problem vilka föreskrivs som s.k. "funktionskrav", medan entreprenören vid utförandeentreprenad främst ska följa de instruktioner (projektering/teknisk beskrivning och ritningar m.m.) som tillhandahålls.

Hoppas detta bringade viss klarhet i begreppsnårigheten.

Om du byter ut byggherre mot beställare så har du en helt korrekt beskrivning.

Du har fel, och det enda din kommentar bidrar med är att visa hur rätt jag har angående vilken begreppsförvirring som råder inom entreprenadbranschen.

Vilken entreprenör som helst (general-, huvud-, sido- och även underentreprenör) är ju ”beställare” av den underentreprenad som denne beställer. Entreprenörerna intar alltså rollen som Beställare i förhållande till sina UE. Även byggherren är givetivs beställare men att ersätta begreppet byggherre med beställare i min kommentar ovan skapar bara förvirring.

En byggherre definieras enligt PBL och andra relevanta lagar som ”byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten” (PBL 1 kap. 4 §)

Entreprenörer kan också inta rollen som byggherre, men då är det fråga om exploatering av mark, alltså när kommun och annan markägare säljer/exploaterar marken genom att låta ett företag köpa marken med ett antal villkor för att sedan i egen regi bebygga densamma. Eftersom entreprenören/byggbolaget inte får entreprenaden beställd utan själv låter utföra den intar denne rollen som ”byggherre”, men det ska som sagt inte förväxlas med traditionella entreprenader.

Ett extremt småföretagarfientligt förslag. Sitter man på myndigheter, arbetsgivarorganisationer, fackförbund - långt från småföretagens verklighet, då blir det sådan här förslag.

För ett litet företag, innebär det att när den ska utföra ett jobb, att den måste ställa garantier mot sin kund att lönen kommer betalas, eller att fakturabetalningar innehålls till det är bekräftat att lön är betald. Ska sådan här garantier ställas, så kommer det kosta likviditet, något som småföretag inte har överskott av. D.v.s. det blir en betydande konkurrensnackdel för nystartade företag och små företag, jämför med storföretag och myndigheter, som knappast behöver garantera att anställdas lön blir betald.

Visst är det problem med fusk, men ska verkligen 99% betala för fusk som 1% gör?

Jag menar också att förslaget stränder mot "Business smal act", där lagförändringar INTE FÅR, påverka småföretag negativt/hårdare än storföretag, och det ska finnas en småföretagarfokus. Så rean där är grunden för förslaget olagligt på EU-nivå.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.