Skip to content

Hård kritik mot åklagarna för standardformulering - "ifrågasätts om individuell prövning gjorts"

Sigurd Heuman är ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Bertil Enevåg Ericson/TT

"Underlaget innehåller så standardiserade for-muleringar att det kan ifrågasättas om någon individuell sekretessprövning som lagen förut-sätter verkligen har gjorts". Det skriver Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som har granskat de beslut om hemliga tvångsmedel som har fattats av åklagarna i Uppsala.

 

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat samtliga ärenden hos Åklagarkammaren i Uppsala under år 2016 där någon underrättelse om användning av hemligt tvångsmedel - till exempel avlyssning - inte har gjorts i efterhand till den misstänkte.

Ett ärende prövades inom föreskriven tid
Huvudregeln är att den som är eller har varit misstänkt för brott ska underrättas om hemlig tvångsmedelsanvändning som han eller hon har utsatts för.

I samtliga ärenden utom ett som nämnden har granskat har den första prövningen av om den enskilde ska underrättas om användning av hemliga tvångsmedel skett mellan en vecka och nio månader för sent. 

Sena beslut om förstöring
Materialet ska, i de delar det är av betydelse för en brottsutredning, bevaras till dess att förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts, målet avgjorts slutligt.

I en tredjedel av alla ärenden där man beslutat om att förstöra material har dessa beslut fattats mellan två och fyra månader efter det att förstöringstidpunkten får anses ha inträtt.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden "ser allvarligt på att föreskriven frist för prövning av underrättelseskyldigheten inte har följts". 

Den individuella sekretessprövningen kan ifrågasättas
Inte i något av de granskade fallen har åklagaren formulerat en egen motivering som grund för sin bedömning av om sekretess föreligger. Oavsett personens kön och vilket tvångsmedel som har använts innehåller samtliga underlag samma standardmotivering.

Säkerhets- och integritetsskydsnämnden riktar stark kritik mot detta och skriver i sin granskning att "underlaget innehåller så standardiserade formuleringar att det kan ifrågasättas om någon individuell sekretessprövning som lagen förutsätter verkligen har gjorts".

Bristande rutiner orsaken enligt kammarchefen
Som svar på nämndens kritik har kammarchefen vid Uppsala Åklagarkammare uppgett att man under en omorganisation förra året upptäckt brister i hanteringen av de hemliga tvångsmedlen vid kammaren.

Kammarchefen har därför, vid ett flertal tillfällen, manat sina anställda att gå igenom aktuell lagstiftning, praxis och uttalanden från säkerhets- och integritetsskydsnämnden.

 

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt