Skip to content

Fem år efter underkännandet - Stockholms universitet bland världens 50 bästa juristutbildningar

Dekanen vid Juridicum Stockholms universitet, professor Jonas Ebbesson. Foto: Stockholms universitet och Anders Wiklund/TT

Från underkänd till en av världens 50 bästa juridiska fakulteter. Den resan har Stockholms universitet gjort de senaste fem åren. ”Vi har jobbat hårt och målmedvetet“, säger dekanen Jonas Ebbesson om återhämtningen.

 

Juridiska fakulteten på Stockholms universitet fick år 2012 sin juristutbildning underkänd av dåvarande Högskoleverket med bedömningen ”bristande kvalitet” - någonting som innebar att universitetet kunde förlora sin examensrätt. 

Men fem år senare har fakulteten placerat sig på plats 45 i kategorin ”Law” på Times Higher Educations världsranking. Det gör fakulteten till den högst rankade i Sverige.

Vända utvecklingen
Jonas Ebbesson är dekan på Juridiska fakulteten och en av dem som har arbetat med att vända utvecklingen och förbättra kvaliteten.

- Det har varit ett rejält lyft, senast hamnade vi på plats 136.

- Det är förstås kul. Initialt handlade det om snabba åtgärder för att behålla vår examensrätt men sedan har vi också arbetat för att stärka studenternas kritiska förhållningssätt till juridiken. 

- Vi har länge haft för stort fokus på detaljkunskaper och faktakunskaper men nu försöker vi förbättra studenternas förmåga att se rättsregler i större sammanhang och granska varför regler och processer ser ut som de gör, vilka konsekvenser det får och hur kan det vara annorlunda.

Lärarnas medvetenhet 
Fakulteten har också arbetat med att bättre utnyttja kompetensen hos lärarna och förändra sättet att använda praktiker på utbildningen.

- Vi har försökt höja lärarnas medvetenhet om hur vi undervisar och examinerar. Det är främst våra interna och disputerade lärare som ska lära ut de stora linjerna, principerna och strukturerna.

- Vi sätter stort värde på de externa lärarna. De ska dock framför allt förmedla sina erfarenheter och på så sätt bidra till att förankra utbildningen i den praktiska verkligheten.

Synas utanför Sverige
Jonas Ebbesson pekar också på hur fakulteten har arbetar med att förändra sin publicering av forskning som innebär att man strävar efter att i större utsträckning synas mer även utanför Sverige, publicera sig och delta i internationella sammanhang.

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

8 comments

Detta låter inte särskilt sannolikt. Hur har "Times Higher Education" kommit fram till detta?

Någon gick på Uppsala märker jag?

Det var ett tag sedan jag var på SU, men det låter som om utbildningen anpassats till att mer skapa relativistiskt skolade jurister som ska tänka och agera som aktivister.

"Vi har länge haft för stort fokus på detaljkunskaper och faktakunskaper men nu försöker vi förbättra studenternas förmåga att se rättsregler i större sammanhang och granska varför regler och processer ser ut som de gör, vilka konsekvenser det får och hur kan det vara annorlunda."

För mig låter det som om kunskaperna ska förpassas ut ur utbildningen och istället ska okunnighet och normkritik premieras.

Så det är klart att de får högre betyg i Times Higher Educations ranking. Vet dock inte om samhället i stort blir bättre och mer välfungerande om alla yngre jurister utbildas till aktivister.

Du behöver inte oroa dig, det är fortfarande en massa korvstoppning som gäller. SU är väl en av de få som fortfarande kör tentor med enbart lagbok utan några anteckningar etc.

Det varierar beroende på vilken kurs det är.

Tenta med kurslitteratur tenderar att vara klart svårare och man hinner knappt leta svar i böckerna..

Låter bra. Att försöka förstå systemet utan att kunna detaljerna är fel väg att gå. Det kan vara att inte alla detaljer sitter kvar efter avslutad utbildning, men svåra praktiska frågor är omöjliga att lösa om man inte ägnat sig åt det du kallar korvstoppning. Har arbetat i snart 30 är och tror mig förstå det nu. Normkritik och sådant trams gör ingen till bättre jurist - möjligen aktivist och sådana finns det få arbeten för.

Min andra anmärkning gällde hur det kan komma sig att något som rankats som bottenutbildning kan bli en av världens bästa på 5 år. Det är omöjligt enligt min uppfattning om man inte sparkar de flesta lärarna, tillsätter enorma ekonomiska resurser mm. Det handlar nog om att det funnits någon typ av agenda som nu "belönas".

Det är nog snarare så att rankingen för fem år sedan var bristfällig. Times ranking slår ju väsentligen högre än högskoleverkets. Särskilt i en internationell jämförelse.

Vad jag fått berättat så var det främst att man släppte igenom svaga examensuppsatser med höga betyg. Handledaren och examinatorn var samma person. Så är det inte nu.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.