Skip to content

"Efter HD:s dom igår - faktiskt företrädarskap för bolag kräver faktiskt handlande"

KOMMENTAR - av Per Gunnarsson, advokat och delägare Advokatfirman Wåhlin, Stockholm och Göteborg

 

Igår kom Högsta domstolen med ett avgörande avseende grovt bokföringsbrott där HD slår fast att det krävs ett faktiskt handlande för att kunna bli faktisk företrädare i ett aktiebolag - det räcker alltså inte med möjligheten att kunna utöva ett bestämmande inflytande.

Målet avsåg två personer som bedrev verksamhet i aktiebolag. De ägde hälften var av aktierna och båda arbetade i verksamheten och tog lika stor lön.

De erhöll, av förklarliga skäl, lika stor utdelning och hade båda ett lika stort ekonomiskt intresse i bolaget.

Den ena var VD och styrelseledamot. Den andra - som jag själv var ombud för - var styrelsesuppleant, som också hade firmateckningsrätt (men som inte utnyttjats). VD:n hade hand om ekonomi och administration.

Fråga uppkom om hälftenägaren, tillika styrelsesuppleant och firmatecknare, kunde hållas ansvarig för brister i bokföringen i egenskap av faktisk företrädare för bolaget och därmed få samma ansvar som den formella företrädaren.

Den formella företrädaren dömdes för grovt bokföringsbrott. Tingsrätten frikände min huvudman men hovrätten fällde honom. Högsta domstolen definierar nu faktiskt företrädarskap som följer:

"Det finns ingen lagfäst definition av begreppet faktisk företrädare. I 3 § lagen (2014:836) om näringsförbud har det uttryckts så att bestämmelserna i lagen ska tillämpas även på 'dem som faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet som en juridisk person har bedrivit'. I förarbetena anges att med detta avses de personer som i realiteten har utövat bestämmanderätten i företaget, oavsett deras formella roll. Det avgörande är om han eller hon har varit den som de facto har fattat beslut i sådana frågor som för aktiebolagens del ankommer på styrelsen eller den verkställande direktören. Det är inte nödvändigt att personen i fråga ensamt utövat ledningen, utan inflytandet över bolaget kan utövas av flera gemensamt. (Se prop. 2013/14:215 s. 89.)"

"Begreppet faktisk företrädare bör ges samma innebörd i detta sammanhang. Det innebär att det avgörande är om den aktuella personen faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. Det är alltså inte tillräckligt att han eller hon - på grund av aktieägande eller annat förhållande - har möjlighet att utöva inflytande i den juridiska personen. Det är inte heller tillräckligt att han eller hon - på grund av firmateckningsrätt eller fullmakt har behörighet att binda den juridiska personen mot utomstående."

Högsta domstolen avslutar med att inte något av de angivna förhållandena - i sig eller sammantaget - medför faktiskt företrädarskap för min huvudman.

Domen är klargörande och ökar rättssäkerheten markant. Den visar tydligt att det inte går att sätta likhetstecken mellan firmateckningsrätt eller hälftenägarskap och ansvar för bolagets bokföring.

Svenska myndigheter (Skatteverket och Åklagarmyndigheten) måste nu överge den schabloniserade och förenklade modell som använts för att fastställa faktiskt företrädarskap till en individualiserad metod där man måste visa att den påstådda faktiska företrädaren faktiskt utfört uppgifter som ankommer på styrelsen eller VD.

Avslutningsvis kan det vara värt att understryka värdet av att reglera ansvaret mellan hälftenägare i ett aktieägaravtal.

 

 

Läs hela domen från Högsta domstolen här.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt