Skip to content

"Advokaten gör sig till megafon för sina klienter inför HFD:s beslut om prövningstillstånd"

DEBATT - av Raoul Smitt, advokat, och Peter Sundgren, jurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden WITS

 

 

Advokaten Olle Flygt, partner på Mannheimer Swartling Advokatbyrå och inriktad på processer och annan tvistlösning, har i egenskap av ombud för ett antal riskkapitalister klagat över de motgångar de haft i förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm gällande beskattningen av så kallad carried interest.

Frågan har gällt huruvida sådan inkomst enligt de så kallade 3/12-reglerna skall beskattas som inkomst av kapital eller, som domstolarna ansett, inkomst av tjänst.

I en artikel i Dagens Industri (DI Debatt 2017-09-07) som får anses anmärkningsvärd - och tveksam i advokatkretsar vad gäller förhållandet mellan advokat och domstolar - beskyller Flygt domarna för att vara partiska och dåligt pålästa. Han anklagar dem för en bedrövlig och summarisk hantering av ärendet och att han som processförare inte fått utveckla sin talan.

Särskilt anstötlig är Flygts insinuation att domarna i förvaltningsdomstolen och kammarrätten skulle ha påverkats av att de berörda inkomsttagarna har varit "de rika och priviligierade riskkapitalisterna" som "få tycker synd om".

Domen, menar Flygt vidare, har varit kort och dåligt motiverad så att enligt honom ingen av de tiotals skatteexperter som granskat den har kunnat förstå eller förklara den. Flygts kritik saknar dock varje referens till domskälen.

Detta har dock inte hindrat det före detta regeringsrådet och domaren i EU-domstolen Stig von Bahr - som fungerat som "bollplank" för alla de experter på advokat- och revisionsbyråer som intensivt arbetar på att utforma ansökningar om prövningstillstånd - från att i tidningen Skattenytt (sid. 590 ff.) skriva en insiktsfull artikel om rättsfallet.

Von Bahr har därvid funnit att de skatteskyldiga haft minst tre viktiga uppgifter, nämligen som grundare av affärsverksamheten, som investerare och som anställda i rådgivningsbolaget och att kombinationen av dessa roller lett kammarrätten till uppfattningen att den ekonomiska ersättningen är ett resultat av nyckelpersonernas arbetsinsatser som därför inte ska beskattas som inkomst av kapital utan som inkomst av tjänst.

Vad gäller den specifika frågan huruvida delägarnas arbetsinsatser ska påverka bedömningen av om deras andelar är kvalificerade anser dock von Bahr att kammarrätten gjort en så extensiv tolkning av 3/12-reglerna att den måste anses oförenlig med legalitetsprincipen - ingen skatt utan lag (nullum tributum sine lege).

Rent generellt får dock sägas att domstolarna vid tolkning av gällande rätt ofta gör - och måste kunna göra - vad som kan anses vara extensiva tolkningar utan att detta står i strid med legalitetsprincipen.

I ett svar i DI har presidenten i Kammarrätten i Stockholm, Thomas Rolén och t.f. lagmannen i Förvaltningsrätten i Stockholm, Christian Groth, funnit att Flygts artikel åskådliggör den bristande insikt som generellt finns i förvaltningsdomstolarnas verksamhet (Dagens Industri 2017-09-14 och Dagens Juridik 2017-09-29).

De framhåller således - och detta får anses utgöra elementär materia - att processen i förvaltningsdomstolarna skiljer sig från den i allmän domstol i det att avgörandena i förvaltningsprocessen får grundas på alla omständigheter som förekommit i ett mål, inklusive vad parterna fört fram i underinstans, och inte bara på det som lyfts fram muntligt under en förhandling.

Det är därför ovanligt att aktörer som kan förvaltnings- och beskattningsprocessen anser att de inte fått möjlighet att föra fram vad de vill.

Flygt klagar speciellt på att Skatteverket fick pröva ny grund för talan i kammarrätten. Detta är obegripligt. Rättskraften omfattar inte ny grund på samma sätt som inom civilrätten och denna rättighet att i förvaltningsprocessen återkomma med ny grund och få den prövad gäller för övrigt även den skatteskyldige.

Rolén och Groth har beträffande handläggningen också framhållit att det inrättats särskilda organisationer på domstolarna för dessa skattskyldiga i syfte att få till stånd en rationell och rättssäker hantering av de väldigt omfattande och komplexa målen.

När Flygt klagar över att domstolarna inte lyssnar på honom och hans argumentation kan detta bero på att hans argumentation saknar meriter och visar på en grundläggande brist på verklig insikt om den relativt oreglerade processen i förvaltningsdomstolarna och den praxis som finns inom rättsområdet och bärande rättsgrundsatser.

En annan fråga över vilken Flygt beklagar sig är att riskkapitalisterna påförts skattetillägg: "Hur kan någon av de materiella frågorna i riskkapitalprocesserna vara att anse som en enkel skattefråga?”

Omvänt måste man då ställa frågan hur det kan komma sig att riskkapitalisterna, om de nu anser att frågorna varit så svåra och komplicerade, inte har begärt förhandsbesked. Svaret härpå torde vara att skatteskyldiga stundom avsiktligen undviker att begära förhandsbesked i svåra frågor och - vid en negativ utgång i den ordinarie domstolsprocessen - söker undslippa skattetillägg med hänvisning till att frågan just är komplicerad.

Det är svårt att frigöra sig från att Flygt gör sig till "megafon" för ett antal klienter, särskilt i syfte att söka påverka HFD:s förestående bedömning om prövningstillstånd. Avsaknaden dock av sakliga argument i Flygts kritik är inte ägnad att bidra därtill på ett tillbörligt sätt.

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt