Skip to content

"Utbildningsplikt" ska få utrikesfödda kvinnor i arbete - riskerar förlora bidrag

Foto: Ulf Palm/TT

Regeringen vill se att fler utrikesfödda kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Om målgruppen skulle arbeta i samma utsträckning som inrikes-födda skulle arbetslösheten sjunka med en procentenhet. En av åtgärderna är att införa en "utbildningsplikt".

 

- Potentialen är enorm. Om utrikes födda kvinnor skulle jobba i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor, så skulle BNP-nivån bli 1,5 procent högre, arbetslösheten en procentenhet lägre, och de offentliga finanserna skulle stärkas med cirka 37 miljarder kronor, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Den stora skillnaden mellan utrikes- och inrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden är ”inte acceptabla” anser regeringen. Därför inför man ett flertal riktade åtgärder som har till syfte att öka just utrikesfödda kvinnors deltagande.

Minska bidragen
Sedan tidigare har Arbetsförmedlingen fått ett särskilt uppdrag som ska förbättra insatserna för målgruppen, man har avskaffat vårdnadsbidraget samt begränsat antalet dagar med föräldrapenning som personer som anländer till Sverige med barn äldre än ett år kan ta ut.

Utbildningsplikt
Som en del av den nya satsningen föreslår man att en utbildningsplikt införs med syfte att fler nyanlända ska få utbildning på bland annat komvux och folkhögskola.

Tanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa personer att söka och ta del av utbildning - annars kan etableringsersättningen dras in.

Dessutom vill regeringen göra det lättare för utrikes födda kvinnor att lära sig svenska under föräldraledigheten och ge bättre förutsättningar för att kunna starta egna företag. 

135 miljoner kronor
Regeringen vill också göra en översyn för att få fler nyanlända barn att delta i förskolan.

Totalt innebär förslaget att regeringen kommer att lägga cirka 135 miljoner kronor på satsningen.

 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

"annars kan etableringsersättningen dras in." vilket kommer att innebära att socialbidragskontot får ta större kostnader.
Ett illa genomtänkt förslag och dessutom har inte männen tillfrågats om de ställer upp på att kvinnorna arbetar,träffar främmande män,lär sig svenska och deltar i samhället.

Precis! Om dylika förslag ska ha effekt måste socialbidragsnormen först sänkas ordentligt.

Hur länge kan man få socialbidrag om man inte har lust att arbeta själv ?

Vaddå 'inte har lust"? Var det kanske inte så som någon påpekade? Gubarne tillåter inte att deras fruns deltar i samhället. Det var där skon klämde. Har inget med olust hos kvinnorna att göra.

Dessutom: Med jobb brukar det inte sällan följa en lön. Och att löna kviinor för deras jobb brukar man generellt dra sig för. Bättre då ha henne att anklaga för att utgöra en börda.

Vilka arbeten kan de ta? Det finns nog inget större behov i det svenska samhället för analfabeter eller lågutbildade som inte får lämna bostaden utan att mannen följer med.

Ja, och så går de långa utbildnibgar, men acceptans når de ändå aldrig.

Naiva Socialsekreterare måste följa den svenska lagstiftningen. På frågan vill Du arbeta så svarar den sökande JA, men i själva verket vill denne inte detta. Svarar man NEJ, så förlorar man de ekonomiska stöden. Kvinnorna skall ta sig an hemmet och serva mannen, enl. de traditioner som man bär på ut historisk synvinkel. Sverige är nog det enda landet i världen som bejakar den sökande även om denne väljer att avstå från olika former av sysselsättning förutom vården av hemmet / bostaden. Ekonomiska stöd skulle kunna maximeras till exv. två år.