Skip to content

"Juristutbildningen skapar en professionell identitetskris - jurister blir lätt maktens redskap"

KRÖNIKA - av Håkan Hydén, professor emeritus i rättssociologi vid Lunds universitet

 

I varje ny generation av juriststudenter finns det alltid någon eller några som reagerar på juridikens snäva ramar. Nu senast läser jag i Dagens Juridik (2017-09-14)  ett inlägg av Josef Svantesson, jur stud vid Stockholms universitet.

Han ondgör sig över att juristutbildningen präglas av en slags pedagogisk fordism. Rättsområde efter rättsområde betas av utan att ”fördjupa studenternas kunskap som sådan, som företeelse i ett större sammanhang”.

De flesta jurister förstår nog symptomatiskt nog inte ens vad Svantesson menar. Och om de förstår vill de nog inte tillstå att deras utbildning skulle vara behäftad med svagheter. Vem vill det?

Det handlar om att kombinera juridiken (beslutsfattandet) och rättsreglerna med omvärldskunskap. Det är inte så mycket rättsfilosofi det handlar om - det är för abstrakt - utan kunskap om vilka samhällskrafter som juridiken är till för att tygla.

Kunskap om reglernas materiella innehåll är inte tillräckligt. Juristerna blir, vare sig de vill det eller inte, lätt till maktens redskap.

Jag tror inte, som Svantesson, att detta leder till en identitetskris hos enskilda nyutexaminerade jurister. De är säkert nöjda. Juristutbildning är trots allt en så kallad programutbildning med starka inslag av indoktrinering, något som förstärks genom grupptryck på konformitet.

Det handlar snarare om juridikens betydelse i samhället. Juristutbildingen skapar en slags professionell identitetskris som inte behöver upplevas som ett individuellt misslyckande. Juristen har svårt för att upprätthålla sin samhälleliga funktion av att värna om moral och etik, värden som inte tillgodoses spontant i vårt rationella samhälle byggt på teknik och ekonomi.

Det är inte svårt att hålla med Svantesson när han föreslår att de juridiska fakulteterna ska lära ut rättslig argumentation, istället för rättsliga svar, släppa fram dynamiken i rättens förändring och betona ideologin bakom juridiken.

Personligen skulle jag vilja lyfta fram behovet av att sätta in juridiken i sin samhälleliga kontext för att lära studenterna vilka krafter och motkrafter som formar användningen av juridiken i praktiken, någonting som inte motsägs av det som Svantesson efterfrågar.

Frågan är då vad som skulle krävas för en förändring och varför detta inte sker. Jag håller här med om att betoningen på inlärning av den materiella rätten måste och kan minskas. Jag tillhör dem som en gång i en oförstörd akademisk ungdom lade fram ett förslag om reformation av juristutbildning.

Förslaget gick ut på att istället för att mekaniskt beta av det materiella innehållet i rätten skulle man kunna koncentrera sig på att lära ut det principiella upplägget i respektive rättsområde och exemplifiera med några centrala stadganden med beaktande av skillnaderna i civilrätt, straffrätt, speciell förvaltningsrätt (som till stor del negligeras i juristutbildningen) allmän förvaltningsrätt, processrätt, folkrätt och internationell privaträtt.

Med den hastighet som kännetecknar rättsutvecklingen i dagens globala och digitala värld är ändå innehållet i den materiella rättens enskilda delar förändrat när det blir dags för studenten att som praktiker tillämpa de regler han en gång fått lära sig.

Därmed skulle man få plats med en breddning av utbildningen såväl i den riktning som Svantesson föreslår och som jag lyft fram i termer av ökad omvärldskunskap - det vill säga mer samhällsvetenskaplig teori och metod. Rättssociologi finns här som ett färdigt alternativ.

Det får närmast betraktas såväl som ett samhällsekonomiskt slöseri som ett civilisationsmisslyckande att detta inte utnyttjas.

Skälen till att dessa förändringar trots allt inte sker tror jag är flera. Ett starkt sådant är den teorilöshet som präglar juridiken som vetenskap, något som reproducerats av juristgeneration efter juristgeneration i en slags ond spiral. Går detta då inte att bryta?

Det skulle kräva att någon klok person i ansvarig ställning beslutade om förändring i denna riktning och som samtidigt hade förmågan att driva igenom beslutet. Och det är nog svårt att tänka sig kunna ske inom en enskild fakultet. Det är så mycket investerat i olika ämnen i form av timmar, tjänster och prestige att ingen vill släppa på sitt. Kort sagt det är av andra än sakliga skäl en kontroversiell fråga.

Som exempel kan hänvisas till att det då nyinrättade samhällsvetenskapliga ämnet rättssociologi redan 1977 blev ett obligatoriskt ämne i juristutbildningen med initialt fem veckors studier på heltid. Detta krympte emellertid till två veckor för att därefter helt försvinna från juristutbildningen i samband med att den centrala utbildningsplanen 1989 ersattes av lokala utbildningsplaner.

Det fanns då inte längre plats för rättsociologi i den dragkamp som uppstod mellan olika mer traditionella rättsområden. Det hindrar inte att många juriststudenter i Lund läser rättssociologi som valfritt ämne, något som jag själv gjorde en gång i tiden. Då får man åka till Lund. Du är välkommen!

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

25 comments

"Juristen har svårt för att upprätthålla sin samhälleliga funktion av att värna om moral och etik"

Det är nog långt ifrån alla som håller med om att jurister skall värna om moral och etik. I den svenska rättsordningen är detta snarare en uppgift för den demokratiskt valda lagstiftaren, medan juristerna sedan har att värna det innehåll i rättsordningen som lagstiftaren beslutar om. Med tanke på vilken homogen socioekonomisk bakgrund och sannolikt därmed även förförståelse som jurister i allmänhet har och i synnerhet domare i prejudikatinstans, är det nog många som föredrar de folkvalda politikernas beslutade moral framför juristernas. På andra sidan Atlanten finns tydliga exempel på det omvända.

Bra artiklar av både Håkan och Josef! Frågor som helt klart borde diskuteras mer. Intressant förslag att lära ut det principiella upplägget i respektive rättsområde.

Juristutbildningen är svår nog som den är. Till stor del kan man nog se juristutbildningen som en yrkesutbildning där man framförallt ska förvärva sig verktyg inför det kommande arbetslivet. Visst är det viktigt att få lära sig anledningarna till att systemen ser ut som de gör men blir utbildningen alltmer abstrakt så blir den bara ännu svårare och krångligare.

Verktygen man får med sig skulle vara mycket bättre om man slutar korvstoppa gällande rätt. Det ger väldigt lite.

"Juristutbildningen är svår nog som den är." Det är ju inte typ teoretisk fysik man närmast jämför ämnet juridik med. Snarare innebär juristutbildningen lite mer §-korvstoppning än socialhögskolan och motsvarande.

Alltid intressant att ta del av dina tankar Håkan. Jag tycker dock att du framställer juristutbildningen och vår verksamhet vid fakulteterna, t.ex. den i Lund, i alltför dålig och inaktuell dager. Du tar varje tillfälle att istället göra reklam för rättssociologi. Vad vet du om verksamheten på t.ex Lunds juridiska fakultet som den bedrivs idag? Har du varit där på länge? Rättssociologi är både intressant och viktigt men på de juridiska fakulteterna är det enligt min bild fullt av både lärare och jurister som är högst samhällsmedvetna och kapabla till kritiskt vetenskapligt tänkande. Vi och studenterna har bra koll på vad som är moral, etik, värderingar, principer liksom gällande rätt, och hur dessa beståndsdelar ibland samverkar - och ibland inte gör det.

Mvh
Mats Tjernberg

Hej Mats
Rättsvetenskap handlar om kunskap om rättsordningen och det juridiska systemet. Denna kunskap kan delas upp i två grenar. En normativ som handlar om rättens innehåll och hur den ska tolkas och tillämpas och en empirisk/samhällsvetenskaplig som handlar om reglernas bakgrund – varför vi har regler – och deras funktion och konsekvenser. Stig Strömholm skilde på sin tid på kunskap i rätten respektive kunskap om rätten. Båda är nödvändiga, men det är den sistnämnda som saknas i juristutbildningen. Det är detta som ligger bakom mitt påstående om att jurister lätt blir maktens redskap.
Man kan tala om ett internt och ett externt perspektiv på rätten. Alla vetenskaper har ett internt och ett externt perspektiv på sitt studieobjekt, det politiska systemet för statsvetenskapen, ekonomin för företagsekonomi, etc. De båda perspektiven befruktar varandra. Det säregna med rättsvetenskapen är att det ena perspektivet, det interna perspektivet, är så totalt dominerande att det inte uppstår en utveckling av rättsvetenskapen. Sett till resurser, utbildningens omfattning m.m. så upptar det interna perspektivet minst 90 % om man skulle försöka uppskatta det i kvantitativa termer. Det spelar då mindre roll om lärare och forskare ”är högst samhällsmedvetna och kapabla till kritiskt vetenskapligt tänkande. Vi och studenterna har bra koll på vad som är moral, etik, värderingar, principer liksom gällande rätt, och hur dessa beståndsdelar ibland samverkar - och ibland inte gör det”. Juridiken befinner sig i en korseld av spontana samhällskrafter inom politik, teknik och ekonomi som tenderar att tränga ut och marginalisera moral och etik. Och det är rättens relation till dessa samhällskrafter som behöver belysas, det externa perspektivet, för att juristerna ska gå professionellt stärkta ut ur en juristutbildning. Så länge detta inte sker, så får du finna dig i att jag argumenterar för ämnet rättssociologi. Det sker i bästa välmening och inte som ett smutskastande av juridiken som sådan.

När Lettland skulle bygga upp sin postkommunistiska juristutbildning trodde man i Sverige att de skulle använda den svenska som förebild. Men nej, de tittade på Västeuropa. Där krävs det av blivande domare och allmänna åklagare att de först studerar allmän omvärldskunskap innan de får börja på domarskolan. Varför tittar inte vi i Sverige på de västeuropeiska systemen? Där finns det kanske något att hämta i form av humanistisk omvärldsutbildning i kombination med juridiken. Att studera juridik är faktiskt att lära sig samhället baklänges.

Tack för det stödet från en etablerad jurist.

Do you know, in my country we have read social science such as most of chapters are in principles , rules and regulation, logically. We have had a 2 system 1 is 5 years law degree and another one is 6 years law degree. Most of the students wants to go to 6 years means 3 years bachelor degree and more 3 years law degree. Because 3 years degree is all most large volume of quantity in social science all subject. It is a basic for next higher level.

Anyway, it is not my topic. My topic is that Education is simply the soul of a society as it passes from one generation to another. As well as we can see lot of issues in our education.
Issues are resource with respect, choice of teacher, And another one is may be most hot discuss topic School Uniforms.... compulsory!!!, Discipline issues, Addressing diversity, also grading. These subjects are also depending on the law and regulation. If we take a conclusion and grip on the basic level education then let us ask ourselves How to become lawyer?

Finally, we need character and fitness in our law.
And want to read law!!! Be patient, it takes time to be a good lawyer.

Jag tycker för egen del att juristutbildningen var hyfsat bra på att lära ut just både grundläggande rättsprinciper samt juridisk metod och rättslig argumentation. Kunskaper jag i dag, som rådman 15 år efter examen, fortfarande dagligdags har nytta av. Allmänbildad får man nog se till att bli på egen hand. Juridikens syften går inte generellt att fastställa. Frånsett de allmänna rättsprinciperna så är ju all juridik i ständig förändring och det är ytterst den politiska vilja bakom reglerna vi ska falla tillbaka på. Vi lever ju inte i ett anglosaxiskt system.

Något har däremot månne hänt med utbildningen det senaste decenniet. I dag vore jag nöjd om de notarier vi får ut direkt efter avslutad utbildning hade lite grunder i straff-, process- och civilrätt, för de flesta saknar faktiskt det. Men rent krasst tror jag det bottnar i brist i det grundläggande intresset, juridiken är i de flesta fall bara en förmodad språngbräda mot något annat man söker. Det kan nog ingen utbildning råda bot på.

Är det kompetensen/färdigheterna eller kunskapen som i dina ögon sjunkit? Har du någon hypotes om varför? Gäller det notarier i stort eller notarier med bakgrund hos vissa lärosäten?

Vet inte hur man ska definiera och skilja på de delarna. Men för att försöka svara; jag tycker de rent teoretiska kunskaperna har blivit sämre men också förmågan att praktiskt tillämpa de kunskaper man har med sig från utbildningen. Även de mer allmänna färdigheterna, såsom skrivförmåga och förmågan att lösa praktiska problem i arbetet har blivit sämre. Men jag tror som sagt att det bottnar mycket i ett ointresse för juridik och för arbetet.

Jag måste säga att jag har dålig koll på var våra notarier har studerat, så jag kan inte svara på om det skiljer sig mellan lärosäten.

Envetna jurister åberopar vad förarbetena anger. Att sedan makten är ute o cyklar spelar ingen roll för de envetna juristerna. Det är t o m sällan som makten har rätt, med därom struntar de envetna juristerna för makten vet alltid bäst.

Intressant artikel och kommentarer. Jag slås av ett par saker. Jag minns fortfarande när jag träffade utländska jämnåriga jurister under utbildningen för mer än 30 år sedan och de sade, utan undantag, att de inte kunde förstå det de kallade "scandinavian realism", det är alltså Hägerström och hans juridiska efterföljare. I deras sinne fanns hela tiden "the rule of law", vilket var och, tror jag, är något som inte berörs alls i juristutbildningen. Ändå är det en av tre grundprinciper som Jean-Claude Junckers nämner för Europa. Men vi här i norr vet inte vad det är.

När jag, som är advokat, har diskuterat syftet med rättssystemet med domare är det ett begrepp som de sistnämnda alltid fnyst åt och det är "rättvisa". På juristutbildningen lärde man sig på min tid att juridik inte har med rättvisa att göra och jag tror att den uppfattningen (som jag alltid har funnit absurd) hänger sig kvar.

Det svenska politiska systemet har unde den demokratiska perioden alltid motarbetat varje försök att få till en överprövning av politiska beslut. Vid rättsprövningen krävs ju att det är "uppenbart" att en regel strider mot grundlag för att man skall kunna bortse ifrån den. (I och för sig har jag alltid tänkt att det är ett betydelselöst tillägg eftersom varje avvikelse man observerar rimligen är uppenbar, men det är ett sidospår.)

Jag tror att Sverige här ger uttryck för den extrema moralsyn som är tydlig i World Value Surveys undersöknigar av värderingar. Vi är ett väldigt konstigt folk!

"Jurister blir lätt maktens redskap" Centralisering politiska - och ekonomiska makten hotar demokratin! Kan säga mycket om debattinlägg Håkan Hyden men med hänsyn personlig säkerhet, och sekretess avstår. Ja utvecklingen i Sverige som är en liten nation är otroligt allvarlig där inte obetydligt antal vet avsändarens situation. Sverige är den nation där klyftorna ökat mest något motsvarande OECD nation, och utanförskapsbygget våra svenska förorter är historiska politiska misstag som anammats stora delar rika västvärlden. Framtida generationer där homo sapiens överlever som ras kommer se på västvärldens betongförorter motsvarande primitiva grottbyggnationer under stenåldern. Alla människor är likvärdiga världsmedborgare och bär på samma drömmar oavsett härkomst.Dagens svenska samhällsutveckling och centralisering av makt understödjer vänskapskorruption där stora delar av senaste decenniers samhällsutveckling infekteras än mer av politik t.o..m kyrkan ej längre fredad zon men ser framtida reformering som nödvändig och kommande. För liten nation som Sverige där mångfald och alternativ begränsas när makten centraliseras är ett allvarligt hot mot demokratin där allt fler yrkesgrupper upprättar vattentäta skott där politiken och ekonomiska makten styr våra liv. Idag genereras ca 50% av nationens skatteinkomster i Stockholm och stora delar av maktapparaten har samlats ohälsosam liten yta. Händelserna vid Riksrevisionen där tre riksrevisorer tvingades avgå visar på allvaret och konsekvenserna för en liten nation så oavsett politisk färg synnerligen klokt beslut av regering påbörja decentralisering och omfördela makten till andra delar av landet. Nyligen togs historiskt beslut Högsta Domstolen en av Europas ledande nationer där hotet också överhängande Internationell bojkott mot svenska ekonomiska Intressen. Larmet om historisk HD beslut har gått ut till delar av svenska maktapparaten och urval riksdagsledamöter i veckan och det som skett är sannolikt en av vår tids största rätt-och demokratiskandaler i modern tid. Det politiska och ekonomiska priset för Sverige kan bli mycket kostsamt där högmod går före fall. Hotet mot min personliga säkerhet -och integritet är verklig. Vid en livskraftig svensk demokrati hade haft självklar plats i Sveriges Riksdag. Det ser är en generation av grottmänniskor, och eftervärldens dom kommer falla mycket hård!

Det finns anledning varna blivande jurister för att om man inte lär sig juridisk teori, i betydelsen vad som är gällande rätt inom centrala områden, så kommer det bli svårt att tillägna sig den i det praktiska rättslivet. Om man inte kan den juridiska teorin i det praktiska rättslivet så får man svårare hävda sig rent allmänt. Det kan då bli ännu svårare att få respekt för övergripande synpunkter på rättssystemet. Om man kan teorin ordentligt kan man däremot ha ökade möjligheter att ifrågasätta och förändra. Mitt råd till juriststudenter: ta emot all teori ni får, och sök lär er extra sådan. Det kommer ni få glädje av.

Jo, det är något sådant jag efterlyser.

Jag håller med om att rättssociologi skulle kunna vara en snabb lösning för att "producera" mer kritiska jurister. Rättssociologi kan dock inte ändra något på det faktumet att varken marknaden eller studenter efterfrågar "bildade/kritiska" jurister, utan en yrkesutbildning. Denna omständighet påverkas av andra faktorer än själva juristutbildningen och den erbjuder bara vad som efterfrågas. Juristutbildningen bör i detta sammanhang också ses i ljuset av diskussionen kring den inflatoriska akademiseringen av yrkesutbildningar i Sverige, som för det mesta utgör ett politiskt projekt. Intressant nog läser studenter i Sverige inte "rättsvetenskap", utan en "juristutbildning", vilket i sig redan säger mycket...

PS: Read more Chomsky!

Word.

Det förstärker också ängsliga juristers inställning att det enda som är viktigt är vad kollegorna tycker.

Att det behövs ett samhällsperspektiv på rätten inom ramen för juristutbildningen, har Håkan Hydén alldeles rätt i. Däremot är det mera tveksamt om ”Rättssociologi finns här som ett färdigt alternativ”.

Disciplinen existerar förvisso och kan ge viktig kunskap om rätten. Frågan är om det erbjuds adekvat utbildning i rättssociologi för målgruppen juridikstuderande.

De flesta jurister som studerar rättssociologi vid Lunds universitet slutar efter en termin. Det kan dels förklaras att ungefär 15 av 30 hp rättssociologi utgörs av grundläggande juridik som de redan har läst och tenterat av och dels av att resterande 15 hp företrädesvis utgörs av grundläggande samhällsteori och samhällsvetenskaplig metod. Något som alla introduktionskurser vid samhällsvetenskaplig fakultet erbjuder. Rättssociologens kurser vid Lunds universitet tar således inte någon hänsyn till juridikstuderandes förkunskaper och kunskapsintresse och kompletterar därför inte heller juristutbildningen. Kan detta vara en förklaring till att ämnet inte ingår i juristutbildningen, vid Lunds universitet?

Mats Tjernberg har också rätt i att juristutbildningen genomgår en kontinuerlig anpassning till samhällets behov. Rättssociologi ingår exempelvis i kursutbudet på juristutbildningen vid Uppsala universitet. Kursen har varit föremål för kursutveckling under flera års tid för att ta utgångspunkt i studenternas förkunskaper och därmed vara anpassad till och komplettera övriga kurser på juristprogrammet. Det har inte varit en lätt uppgift eftersom rättssociologin tillför studenterna ett nytt perspektiv på rätten, som utforskas med en för studenterna ny metodologisk verktygslåda. Dessutom förklaras erhållna resultat med hjälp av främmande teorier som har olika perspektiv på samhället och rättsordningen.

Arbete har resulterat i att juridiska institutionen vid Uppsala universitet erbjuder en 15 hp fördjupningskurs i rättssociologi som enligt plan kommer att bli 30 hp VT-19. Utvecklingsarbetet fortsätter således!

Varmt välkomna!

Jo, du har rätt Annika. Rättssociologi finns som ett alternativ, om än inte fullt ut färdigt. Det är ju en av mina poänger, att halva rättsvetenskapen, den som representeras av det externa perspektivet på rätten som handlar om varför vi har rättsnormer och vad dessa har för konsekvenser och funktioner i samhället, är i hög grad eftersatt. Det verkar närmast som politikerna är ointresserade av rättens samhälleliga betydelse och konsekvenser. En rättssociologisk tes i sammanhanget är att rätten används som ett politiskt slagträ och att när politikerna väl har enats så har dom så att säga gjort sitt. Dom är inte intresserade av att följa upp utfallet. Men det är en annan debatt. Jag vill passa på att gratulera juridiska fakulteten i Uppsala och dig själv till det framsynta beslutet att införa det rättssociologiska perspektivet i juristutbildningen.

Hej igen Håkan,
Min upplevelse är att rättssociologi efterfrågas i juristutbildningen av framtida arbetsgivare. De önskar exempelvis att studenterna ska få redskap att analysera och förstå konsekvenserna av lagar och rättsliga beslut samt rättens och rättsordningens möjligheter och begränsningar. Rättssociologi efterfrågas även av studenter och lärare. Exempelvis efterfrågas ett kritikst perspektiv på rätten och rättsordningen. Däremot verkar inte alla förstå att det är just detta som rättssociologi kan erbjuda.
Politikerna som också skulle kunna ha en direkt nytta av rättssociologi och rättssociologer i såväl lagstiftningsprocessen som för att utvärdera lagreformer har inte heller förstått att vi kan hjälpa till. Vi rättssociologer har alltså en pedagogisk uppgift - vi måste tala om att vi finns och vad vi kan bidra med!

Håller helt med.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.