Skip to content

Hur mår svensk migrationsrätt? Experterna reder ut läget i Veckans Juridik

Hösten 2015 ställdes den svenska migrationsrätten på sin spets när 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Sedan dess har det hänt väldigt mycket på väldigt kort tid – både när det gäller lagstiftning och den operativa tillämpningen. Hur mår egentligen den svenska migrationsrätten idag?

 

Gäster i Veckans Juridik är:

Fredrik Beijer – rättschef, Migrationsverket

Magnus Åhammar – rådman, Migrationsdomstolen Stockholm

Karin Gyllenring – advokat, Asylbyrån

Patrik Engström – sektionschef, Gränspolisen vid polisens Nationella operativa avdelning

Programledare är Dagens Juridiks chefredaktör Stefan Wahlberg.

 

Lyssna som podcast här >>

Se alla avsnitt av Veckans Juridik här >>

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Varken Migrationsverket eller domstolen borde vara nöjda med sitt beslutfattande. De säger att de måste följa de konventioner som Sverige skrivit under men så sker inte idag. En grupp som är särskilt utsatta för detta är statslösa palestinier som är FN-registrerade flyktingar i Syrien men som arbetat under några år i Förenade Arabemiraten (UAE) dit de fått utvisningsbeslut. Sverige har skrivit under 1954-års konvention om statslösa personers rättsliga ställning. Både Migrationsverket och domstolen blundar för denna konvention och blundar även för att UAE inte godkänner de statslösa palestiniernas resedokument för inresa. Migrationsverket och domstolen uppmanar dessa statslösa att söka jobb i UAE och blundar för att de är just statslösa och i avsaknad av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna i UAE.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.