Skip to content

"Enfaldiga och fördomsfulla" - hon summerar sina 19 år som nämndeman i ny bok

Pia Gadd - efter 19 år som nämndeman har hon skrivit en bok om sin syn på rättsväsendet.

"Nämndemännens status har aldrig varit så låg som nu." Det säger journalisten och författaren Pia Gadd som efter 19 år som nämndeman kommer ut med boken "Domstolen - en nämndemans be-traktelser".

 

Pia Gadd har i många år arbetat som journalist på bland annat Sveriges Radio och Expressen. Under 19 år var hon dessutom nämndeman vid Stockholms tingsrätt.

Idén att bli nämndeman fick hon av advokaten Peter Althin i samband med en kurs i kriminaljournalistik 1992, berättar hon för Dagens Juridiks systerpublikation Legally yours.

- Där sa han att nämndemännen stod lägst i status bland politiskt förtroendevalda. De utgjordes av det avskrap som var kvar efter att tjusigare instanser som teaterstyrelser och kulturnämnder hade tagit sina representanter.

- Att det på ett så spännande och viktigt uppdrag skulle sitta en hoper nollor - det chockade mig.

- Kort tid senare kom jag över en notis i en tidning där det stod att Vänsterpartiet ville ha någon som nämndeman. Så då anmälde jag mig...

Hur ser du i dag på Peter Althins uttalande?

 - Det ligger väldigt mycket i det han sa. Det är en mycket viktig syssla. Och det sätt som nämndemän utses på, det är det minst dåliga av alla. Men det är befolkat av fel personer. Uppdraget har så låg prestige att det attraherar få kompetenta.

Vad beror det på?

 - Jag vet inte varför det har blivit så här. Men jag skulle tro att nämndemännens status aldrig har varit så låg som nu.

- Nämndemannakåren består till alltför stor del av såna som bara sitter av tiden, aldrig har en egen mening, och skrämmande ofta av såväl enfaldiga, som fördomsfulla, rasistiska och nonchalanta.

- Men där finns också de kloka, de som har både integritet och styrka. Om bara fler hade varit på det sättet så skulle kåren förmodligen inte längre vara lika lågprioriterad.

I boken jämför Pia Gadd med det norska systemet, där nämndemännen inför rättegången presenteras med namn och yrkestitel.

- Där blir det så tydligt att det handlar om en allmänhet som dömer. Inte som i Sverige, där det är tre identitetslösa, kafkaartade figurer.

- Att man tillfogar yrke till personerna och att de får namn, det innebär en skillnad. Som till exempel psykolog, grönsakshandlare, IT-konsult. Därmed är själva grundförutsättningen för nämndemannakårens existens uppfyllt.

I sin bok konstaterar Pia Gadd att domstolarna måste hindras från att tas över av juristerna.

- Det juridiska språket är snudd på obegripligt för vanliga människor, även för hyfsat utbildade. Utan nämndemän skulle avståndet till allmänheten bli ännu större.

- Idag tvingas juristerna konfronteras med andra människor, nämligen nämndemännen. De måste försvara sina resonemang och sina åtgärder. Det skulle det inte finnas tillstymmelse till ifall nämndemännen togs bort.

 

 

Läs en längre intervju med Pia Gadd i Legally yours.

 

Peter Johansson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt