Skip to content

"När egen vinning, makt och härlighet går före plikt och patos... låt oss lära av myrsamhällena"

KRÖNIKA - av Sven Cavallin, f d rådman i bl a Blekinge tingsrätt

 

Naturen är förvisso fantastisk och innehåller geniala lösningar på de problem som mänskligheten inte tycks klara av. Bisamhällen och myrsamhällen fungerar väl - till skillnad från en hel del mänskliga sådana. Där drar alla nämligen sitt strå till stacken utan knot och logistiken är perfekt.

I de mänskliga samhällena tycks emellertid envar av de enskilda individerna vilja ta för sig på ett annat sätt. Makt etersträvas för egen del och när sådan erövrats upphör automatiskt solidariteten hos individen - man tar för sig bäst man kan av det man kommer åt.

Min ömma Moder var ju ganska religiös och min uppväxt präglades i någon mån därav. I likhet med Konung Gustav VI Adolf hyllade hon "plikten framför allt" och man själv trodde ju långt upp i åren på att det där med att göra ett gott jobb var närmast någonting heligt. Man upplevde mycket tydligt arbetet just som en plikt och kände ett starkt patos att arbetet var något som kom framför allting annat i ens liv - till och med före barn och familj.

Uppenbarligen är sådana ideal numera totalt förlegade. Man ska tydligen istället för att ge av sig själv roffa åt sig vad man kan och denna maxim tycks gälla på alla nivåer.

Exemplen är numera legio av politiker och tjänstemän - även på de allra högsta posterna - där man skamlöst tar för sig och/eller använder sin uppnådda position till att gynna sin egen familj och sina goda vänner.

Jag förskräckes inte så lite av försvarsargumenten från till exempel fackordföranden si och före detta ministern , när de konfronteras med olika typer av maktmissbruk.

Istället för att skämmas och ödmjukt böja sitt huvud när de ertappas med fingrarna i syltburken slår de ut med armarna och säger att "dé é väl självklart att ja ska värna om mitt och ge förmåner till mina barn och goda vänner om jag kan göra dé!? Va i fridens dar é dé för fel i dé?" 

En åtminstone mellanstor pudel hade enligt min mening i en sådan här situation varit betydligt mera klädsam. Men icke - (sa Nicke)!

Nepotism betraktas alltså tydligen idag inte bara som PK – politiskt korrekt – utan även som helt moraliskt OK i dessa kretsar, vilket för mig ter sig som synnerligen skrämmande. Det tror jädervulen att en hel del viktiga funktioner i vårt samhälle inte fungerar särskilt bra idag med en sådan inställning allmänt utbredd i ledarskiktet.

Ett ganska tydligt exempel på det vanskliga i att eftersträva makt ser man just i dagarna i svensk politik. Den inkompetenta hanteringen på Transportstyrelsen av allehanda säkerhetsklassade uppgifter har lett till en regeringskris av så pass ovanligt slag att mången politiker nu purras ur hängmattan och hastigt tvingas att nyktra till rejält från den långa semesterfyllan.

Men vad är det här egentligen för ett j-vla rävspel? Kan man vara säker på att dessa misstroende partiledare verkligen endast har landets bästa för ögonen?

Nej, knappast - dessvärre!  Att statsrådet Anna Johansson får respass är ju ganska oundvikligt. Men att Ygeman och Hultqvist ska dras in i smeten är ju inte självklart även om - med facit i hand - en viss försummelse ligger i båda deras hantering av denna fråga.

Det framstår som ganska uppenbart att den här bredare politiska kanonaden tjänar diverse olika syften.

Jimmie Åkesson vill ju hjärtans gärna tvinga fram ett extraval och Annie Lööf är nog heller inte främmande för en sådan tanke...

Anna Kinberg Batra såväl som Ebba Busch Thor vill säkert gärna få en fokusering på något annat än sina egna vikande väljarsiffor.

Jan Björklund vet förmodligen inte vilket ben han ska stå på men dristar sig knappast att avvika från Alliansens linje…

Ganska många tycker att Peter Hultqvist är en rekorderlig karl och uppenbarligen instämmer Stefan Löfvén i detta.

Anders Ygeman är man måhända mera kallsinnig till efter det att allt fler har insett att hans upprepade löften om en bättre fungerande polismyndighet - i likhet med Dan Eliassons dito - helt saknar verklighetsförankring. Just den här saken tycker man dock knappast borde ha lett till hans avgång.

Som den frispråkige och märkligt folkkäre Leif G W Persson i någon artikel nyligen förutspått kan emellertid just det polisiära misslyckandet komma att omsider bringa den nuvarande regeringen på fall.

Stefan Löfvén vill kanske stämma i bäcken, när han nu lovar att rejält öppna plånboken för polisens vidkommande, men jag tror nog att det snarare är ett organisatoriskt problem som man inte kommer tillrättas med bara genom att anslå likvida medel. Jahau, nåväl.

Uppnådd makt kan snabbt som tusan försvinna och i sin ågren bör man nock avstå från pudlande via facebook. Tidigare hyggligt rénommé borgar inte för att sådant faller i god jord.

En ursäkt blott sagd direkt till värden och gästerna är nog bättre än att få sin ruelse blottlagd för hela världen - efter festerna… Sic transit gloria mundi - post festum…

Det man kan konstatera är i allt fall att makt för egen del tydligen är vad det handlar om för många människor. Detta alltså om makten och härligheten…

I evighet eller i allt fall under sekler verkar denna törst efter makt ha utvecklat organisationsstrukturer, vilka ibland kallas för stuprörsliknande. Ett antal hängrännor för information horisontellt hade nog inte varit helt fel som komplement, men inrättandet av sådana har uppenbarligen försummats. Man kan stillsamt ana sig till att avsaknaden av sådana hängrännor väsentligen bidragit till bland annat detta sommarelände för de strävsamma politikerna...

Sensmoralen är att vi måste vara varsamma och - utan att se till egen snöd vinning - ta hand om våra kvarvarande bröder och systrar i form av utrotningshotade arter av det liv som en gång skapats och sedan utvecklats i en otrolig mångfald. Detta är man väl världen över ganska överens om och på diverse konferenser träffas internationella avtal i slika ting.

Sparsamhet med den här planetens resurser är då något man fokuserar på. Det gäller inte minst det livgivande vattnet.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt