Skip to content

"Förstärkt sekretess för offentliganställda - men gäller lagförslaget endast i teorin?"

ANALYS/DEBATT - av Fredrik Rådman, förvaltningsjurist och f.d. föreläsare i sekretess och hälso- och sjukvårdsjuridik

 

Regeringen har överlämnat en proposition (prop. 2016/17:208) till riksdagen med förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OLS). Ändringarna föreslås träda i kraft de 1 januari 2018 och syftar bland annat till att förstärka skyddet mot hot och trakasserier som riktas mot offentliganställda. Ändringarna sker i den personaladministrativa sekretessen.

Genom denna artikel vill jag dels väcka frågan om det finns ett behov av en ändring, dels om de eftersträvade syftena uppnås med dessa ändringar samt om syftet med ändringarna hade kunnat uppnås med en annan reglering.

Gällande rätt
I OSL finns det bestämmelser som syftar till att skydda de offentliganställda mot hot och trakasserier. Dessa regler återfinns i 39 kap. 3 § OSL.

Som utgångspunkt gäller enligt bestämmelsens första stycke att det råder sekretess i myndigheternas personaladministrativa verksamhet, för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgifterna röjs. Sekretessen har avgränsats med ett kvalificerat rakt skaderekvisit.

Det innebär att hinder mot att lämna ut en uppgift endast föreligger, när det på grund av vad som är känt om den som begär att få ut uppgiften eller på grund av särskilda omständigheter, finns skäl för bedömningen att ett utlämnande skulle medföra en inte obetydlig risk för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.

Att slentrianmässigt hemlighålla uppgifter är således inte möjligt (RÅ 2010 ref. 20 samt prop. 1986/87:3 s. 8-9). Denna bestämmelse äger generell tillämpning i den personaladministrativa verksamheten, till exempel hos kommunens kulturnämnd.

För vissa myndigheter gäller enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL idag ett så kallat förstärkt sekretesskydd för uppgifter i den personaladministrativa verksamheten. Detta gäller hos JO och, i den utsträckning regeringen har föreskrivit det, hos myndigheter där personalen särskilt riskerar att utsättas för allvarligt men.

Sekretessen är begränsad till uppgifter om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter om personalen, uppgifter i form av vissa bilder samt uppgifter om närstående till personalen. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen gäller med ett omvänt skaderekvisit vilket innebär att det råder en presumtion för sekretess.

I praktiken innebär det att man många gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekretess utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften (prop. 1979/80:2 del A s. 82 samt prop. 1993/94:165 s. 34-35). Det innebär att det inte är möjligt att lämna ut uppgifterna till en person som uppträder anonymt.

I förarbetena till det nu gällande förstärkta skyddet anges att detta ska begränsas till att gälla endast hos myndigheter där det finns ett mera påtagligt behov av sekretesskydd. Sekretessen ska endast gälla hos en myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men. (prop. 1993/94:165 s. 34).

Av 10 § offentlighets- och sekretessförordningen (OSF) följer att detta starka sekretesskydd gäller hos bland annat Försäkringskassan, socialnämnderna och Kronofogdemyndigheten. Det uttalades i förarbetena, vid införandet år 1993, även att det främst är skyddet för uppgifter om bostadsadresser och hemtelefonnummer som borde stärkas. Skyddet bedömdes även behöva omfatta adress och telefonnummer till sommarbostaden.

Lagrådets inrådan utsträcktes skyddet till att också omfatta personnummer. Regeringen uttalade i den delen att det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse när det gäller offentliga funktionärers personnummer och att någon som har kunskap om ett personnummer på ett enkelt sätt via folkbokföringen kan få uppgift om adress till den personnumret härrör (prop. 1993/94:165 s.32-34 samt prop. 2016/17:208 s. 50).

Den föreslagna ändringen - analys
Det skydd för offentliganställdas personliga förhållanden i personaladministrativ verksamhet som idag gäller hos JO och övriga myndigheter som anges i 10 § OSF, utsträcks till att gälla för alla offentliganställda, dock inte när det gäller uppgift om personnummer och födelsedatum.

De uppgifter som berörs är enskildas bostadsadress och privata telefonnummer samt andra jämförbara uppgifter. Det gäller också uppgifter i form av fotografiska bilder som utgör underlag för tjänstekort och uppgifter om närstående till personalen. Skyddet utsträcks också till att omfatta fotografiska bilder som utgör underlag för intern presentation av myndighetens personal. (den föreslagna lydelsen av 39 kap. 3 § OSL).

Konkret innebär detta att uppgifter om bland annat bostadsadress och privata telefonnummer, men också personnummer och födelsedatum, fortsättningsvis kommer att omfattas av stark sekretess i personaladministrativ verksamhet hos till exempel Försäkringskassan. Uppgift om personnummer och födelsedatum i den personaladministrativa verksamheten inom till exempel Läkemedelsverket eller en kommuns kulturnämnd  kommer inte att kunna hemlighållas med stöd av det nya förstärkta sekretesskyddet.

Det kan med fog ifrågasättas om de föreslagna ändringarna verkligen kommer att tjäna sitt syfte. Detta vill jag belysa med nedanstående exempel.

En person begär, med onda avsikter, ut anställningsbeslutet avseende en namngiven beslutsfattare på Läkemedelsverket. Myndigheten sekretessbelägger uppgift om bostadsadress och privata telefonnummer med stöd av den nya starka sekretessen.

Vad gäller personnummer och födelsedatum måste stöd för hemlighållande hämtas ur någon annan bestämmelse. Om man bortser från 21 kap. 7 § OSL som möjliggör hemlighållande om det kan antas att uppgifterna kan komma att användas i strid med personuppgiftslagen är endast 39 kap. 3 § första stycket sannolikt tillämplig - den bestämmelse som är avgränsad med ett kvalificerat rakt skaderekvisit.

Om det i det enskilda fallet inte finns något som talar för att den anställde kommer att utsättas för allvarligt men kommer personnumret inte att sekretessbeläggas. Med den uppgiften är det sedan möjligt att genom folkbokföringen eftersöka den anställdes adress.

Uppgifter om namn, adress, personnummer, civilstånd eller nationalitet omfattas normalt sett inte av någon sekretess i folkbokföringsverksamheten eftersom sekretessen avgränsas med ett rakt skaderekvisit där. Det är således möjligt att kontakta folkbokföringen och begära ut dessa uppgifter av ren nyfikenhet.

Som framgår ovan kan syftet med den föreslagna förändringen faktiskt komma att gå delvis förlorat. Regeringen har noterat att denna situation kan uppkomma men bedömer att insynsintresset väger tyngre än sekretessintresset (prop. 2016/17:208 s. 62 f.).

Under remissbehandlingen var ett flertal remissinstanser kritiska till att utvidga sekretesskyddet för samtliga offentliganställda till att omfatta personnummer med motiveringen att en sådan ordning bland annat skulle försvåra kontrollen av myndigheterna (prop. 2016/17:208 s. 61 ff.).

Det kan diskuteras om regeringen i allt för stor utsträckning tagit hänsyn till denna kritik. Det kan också diskuteras om det verkligen finns behov av ett förstärkt skydd. Av anförd proposition framgår nämligen följande.

  • Andelen statsanställda som uppgett att de har varit utsatta för våld eller hot om våld de senaste tolv månaderna varit på ungefär samma nivå mellan åren 1995 och 2015.
  • Förekomsten av trakasserier och hot om våld och påverkan på myndighetspersoner är riktad mot de personalkategorier som idag omfattas av det förstärkta sekretesskyddet.
  • Regeringen får del av framställningar från myndigheter om ändringar i den personaladministrativa sekretessen.

Alternativ reglering
Av 10 § OSF framgår vilka i myndigheters verksamhet det förstärkta skyddet gäller. Beträffande länsstyrelserna som har att hantera en mängd typer av förvaltningsärenden har det idag gällande förstärkta sekretesskyddet begränsats till personal i viss verksamhet.

Det förstärkta skyddet gäller, såvitt framgår, till exempel inte personal som arbetar med bygglovsärenden. Denna lagstiftningsteknik har använts gällande vissa andra myndigheter i 10 § OSF.

Av anförd proposition framgår att medarbetare vid länsstyrelserna upplever att klimatet i relationen mellan myndigheten och de personer som myndigheten har att göra med i arbetet hårdnat (prop. 2016/17:208 s. 53). Skulle kanske länsstyrelserna omfattas av det förstärkta skyddet i sin helhet.

De framställningar om ändringar i sekretesskyddet, som det refereras till i propositionen, kommer bland annat från Sveriges riksbank och Förvaltningsrätten i Stockholm.

Riksbanken efterfrågar att sekretesskyddet stärks för bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer för anställda i banken. Förvaltningsrätten i Stockholm har begärt att det införs ett sekretesskydd för fotografier som används för internt bruk fotopresentationer av personal (Ds 2016:2 s. 87 f.).

Det kanske hade varit mer framgångsrikt att behålla nuvarande ordning och istället gjort översyn av vilka myndigheter som ska läggas till eller tas bort i 10 § OSF för att på så sätt uppnå ett mer ändamålsenligt skydd utan att göra avkall på insynen i det offentliga.

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt