Skip to content

Vållandedömd polis frias i hovrätten - trots vådaskjutning efter biljakt

Foto: Johan Nilsson/TT

En polis som dömts för vållande till kroppsskada efter att ha öppnat eld mot en personbil frias helt i Svea hovrätt. Enligt hovrätten har skjutningen varit tillåten med hänsyn till så kallad putativ nödvärnsrätt.

 

Bakgrund
En polispatrull skickades hösten 2015 till Bagarmossens centrum utanför Stockholm, där en person skulle ha hotat andra med pistol. När poliserna närmade sig fattade de misstankar mot en mötande bil som kördes av en person som stämde in på signalementet för pistolmannen. När polisen försökte stoppa bilen ”rivstartade” den och en biljakt inleddes i närliggande villaområden.

Polisen lyckades efter ett tag preja personbilen och skada dess ena bakdäck så att bilen inte längre gick att köra.

En nu 41-årig polis som vid tidpunkten fungerade som yttre befäl klev då ut och närmade sig personbilen tillsammans med sin kollega och avlossade i detta skede tre skott mot bilen.

Ett av skotten gick genom bakdörren på bilen och träffade en man som satt där i vaden. När bilen genomsöktes visade det sig att en av passagerarna var efterlyst för verkställighet av ett fängelsestraff, men några vapen påträffades inte.

Polisen som avlossade skotten har uppgett att hon varit övertygad om att det varit pistolmannen som kört bilen och att han varit farlig eftersom han försökt fly från polisen. Hon har upplevt situationen som ”livsfarlig” och varit mån om att fort ta sig ut ur polisbilen och ”snäva av vinkeln”, för att inte bli en måltavla för någon i personbilen, som hade tonade rutor.

Trots upprepade rop om att personerna i bilen skulle komma ut med händerna i luften hände ingenting och hon avlossade då tre varningsskott ned i marken, har hon berättat i tingsrätten.

Putativ nödvärnsrätt
Tingsrätten anser att omständigheterna har gjort att poliserna med fog uppfattat situationen som riskfylld och stressig. Ingen av poliserna har dock tyckt sig se vapen eller någon som letat efter vapen och någon nödvärnssituation har inte förelegat vid skottlossningen.

Domstolen godtar dock – med hänsyn till de risk- och stressfyllda situationer som poliser i yttre tjänst utsätts för – att polisen upplevt sig stå inför ett överhängande brottsligt angrepp och därför haft så kallat putativ nödvärnsrätt.

Tingsrätten anser dock att det har ”funnits mycket goda skäl för polisen att förhålla sig avvaktande, frysa läget och invänta effekten av att man fått stopp på bilen”.Domstolen betonar här att passagerarna kunnat vara chockade eller omtumlade efter prejningen. Poliserna kunde istället för ”den mer offensiva åtgärden” att röra sig framåt och skjuta varningsskott till exempel ha sökt skydd bakom polisbilen.

Agerat oaktsamt
Att som polisen springa fram och kort tid efter uppmaningen att lämna personbilen skjuta tre varningsskott måste med hänsyn till de stora riskerna också anses uppenbart oförsvarligt, och den putativa nödvärnssituationen gör därför inte agerandet straffritt.

Polisen kan inte heller gå fri med hänsyn till så kallad nödvärnsexcess, konstaterar tingsrätten.

Även om man skulle anse att polisen haft rätt att skjuta varningsskott har utförandet – där skotten bevisligen träffat bilen –ändå varit oaktsamt. När en polis väljer att avlossa sitt tjänstevapen måste det också ske under så säkra former som möjligt. I det aktuella fallet handlar det om skott från ett par meters håll som riktats nedåt, men där risken för att bilen skulle träffas ändå varit ”påtaglig”, menar tingsrätten.

Tingsrätten anser därför att polisen har varit oaktsam när hon utan lagstöd öppnat eld mot bilen. Hon har vid tillfället haft att räkna med att det fanns passagerare i bilen och att en av dessa skadats är en ”adekvat följd” av oaktsamheten.

Eftersom kroppsskadan inte har varit ringa döms hon därför nu för vållande till kroppsskada.

Polisen – som enligt uppgift från Polisens ansvarsnämnd fick behålla jobbet även vid fällande dom – dömdes till 80 dagsböter på sammanlagt 32 000 kronor. Tingsrätten anser dock inte att det finns sådana synnerliga skäl som krävs för att polisen ska bli personligt skadeståndsskyldig för den skada som hon vållat i tjänsten, utan det är något som Polismyndigheten ska svara för.

Den skottskadade mannens krav på drygt 70 000 kronor i skadestånd ogillades därför.

Svea hovrätt river upp den fällande domen
Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning om att polisen när hon öppnat eld inte har stått inför något påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp som berättigat till nödvärn.

Den nödvärnssituation som polisen säger sig ha upplevt har heller inte varit verklig.

Hovrätten godtar dock polisens uppgifter om att hon vid tillfället varit övertygad om att pistolmannen från Bagarmossens centrum befann sig i bilen, att han på alla sätt ville undkomma polisen och att han skulle kunna öppna eld mot polisen efter att bilen stannat.

Hon har också förklarat att hon inte har sett det som ett alternativ att hålla sig avvaktande och ”frysa läget”.

Enligt hovrätten skulle det inte ha varit uppenbart oförsvarligt av kvinnan att öppna eld och skjuta varningsskott om hennes felaktiga uppfattning om läget skulle ha varit korrekt.

Att i en putativ nödvärnssituation bete sig på ett sätt som hade varit tillåtet om nödvärnssituationen varit verklig kan enligt hovrätten inte heller anses oaktsamt.

Det finns också flera omständigheter i målet som gör polisens antaganden mer befogade, bland annat körningen och att förarens signalement stämt in på pistolmannens. Slutsatsen blir att det inte var oaktsamt av polisen att skjuta varningsskott.

Enligt hovrätten var eldgivningen heller inte så dålig att detta i sig varit oaktsamt, även om varningsskotten träffat en person i bilen.

Utredningen i målet visar dels att det inte är mer oaktsamt att rikta varningsskott nedåt i marken än uppåt i luften, dels att handhavandet av vapnet inte har varit oaktsamt.

Polisen har därför inte gjort sig skyldig till vållande av kroppsskada. Missuppfattningen om situationen kan inte heller bedömas som oaktsam och polisen ska inte dömas för tjänstefel, avslutar hovrätten.

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt