Skip to content

Bortglömt bostadsarrende från 1950-talet var giltigt som benefik nyttjanderätt

Foto: Helena Landstedt / TT

Ett bortglömt bostadsarrende var en så kallad benefik nyttjanderätt. Fastighetsägare som krävt att arrendator skulle riva stugor förlorar i hovrätten. Eftersom avtal inte sagts upp fortsätter muntligt avtal från 1950-talet att gälla.

 

Bakgrund
År 2011 ärvde en idag 40-årig man ett par stugor på en ö i Kalix kommun. Själva fastigheten ägdes, genom arv, av en idag 49-årig kvinna.

År 2016 började kvinnan kräva att mannen skulle riva stugorna samt betala henne ersättning för utebliven vinst. Mannen vägrade och menade i sin tur att stugorna åtnjöt besittningsskydd i form av ett bostadsarrende som ingåtts muntligen någon gång på 1950-talet.

Inga formkrav i jordabalken
Haparanda tingsrätt fann det vara visat att ett sådant muntligt avtal hade ingåtts vid denna tid.

Enligt domstolen finns det enligt förarbetena till jordabalken inte några formkrav för avtal ingångna före 1968 varför även muntliga avtal gills.

Fastighetsägarens ståndpunkt var dock att även om ett bostadsarrende ursprungligen förelegat så borde det anses ha förverkats, eftersom fastighetsägaren vid många tidigare överlåtelser av stugorna inte hade erbjudits att få återta marken enligt jordabalkens regler om så kallat hembud.

Fastighetsägaren ansåg också att arrendet hade förverkats eftersom ingen arrendeavgift någonsin hade betalats ut.

Även dessa argument avfärdades emellertid av tingsrätten. Avseende de uteblivna hembudserbjudandena ansåg tingsrätten att även om sådana saknats så hade fastighetsägaren fortfarande inte sagt upp bostadsarrendet enligt föreskrifterna i jordabalken.

Angående arrendeavgifen hade stugägaren invänt att han regelbundet hade deponerat pengar motsvarande arrendeavgiften hos länsstyrelsen sedan han ärvt stugorna - ett argument som tingsrätten godtog.

Rättens slutsats blev att stugägaren hade ett giltigt bostadsarrende och därför ogillades fastighetsägarens talan.

Benefik nyttjanderätt
Fastighetsägaren överklagade tingsrättens dom till Hovrätten för Övre Norrland som instämde med tingsrätten, dock med en annan rättslig motivering.

Hovrätten fann att stugägarens deponeringar hos länsstyrelsen inte täckt de tidigare decenniernas uteblivna arrendeavgifter. Något bostadsarrende har därmed inte förelegat.

Hovrätten anser dock att det fortfarande funnits ett avtal om en benefik nyttjanderätt. Detta avtal har inte sagts upp och därför kan fastighetsägarens yrkande att stugägaren ska åläggas att riva stugorna och betala ersättning för utebliven vinst inte bifallas enligt hovrätten.

  • Alt-texten
    Ludvig Wiklander

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt