Skip to content

"Ansträngning har gett resultat" - Migrationsverket nöjt med kommunernas flyktingmottagande

Foto: Anders Wiklund/TT

Kommunerna har klarat av att ta emot nyanlända som de har blivit anvisade. Av 21 700 personer återstår endast 300 som ska tas emot. Migrationsverket anser att kommunernas ansträngning gett resultat.

 

Migrationsverket har följt upp kommunernas mottagande av nyanlända och enligt myndigheten har ”kommunernas ansträngningar gett resultat”.

Trots bostadsbrist i stora delar av landet har merparten av landets kommuner tagit emot de nyanlända som anvisats.

Av 21 700 personer − enligt kommuntalet för 2016 års anvisningar − återstår idag endast cirka 300 personer som har uppehållstillstånd och som har väntat längre än sex månader på att flytta ut från asylboendet till den anvisade kommunen.

Anledningen till att det är Migrationsverket som anvisar nyanlända är för att man i januari 2017 tog över hela uppdraget från Arbetsförmedlingen. Migrationsverket, kommunerna och länsstyrelserna har haft en löpande dialog om att personer som anvisas också ska tas emot. 

  − Vi har från början varit mycket tydliga med att de personer som anvisas ska tas emot inom den tid som lagen anger. Det har varit bra både för oss och kommunerna som har fått tid att förbereda sig. Många samtal, tillsammans med kommunernas ansträngningar, har gett goda resultat, säger Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad operativ chef på Migrationsverket i ett pressmeddelande från myndigheten.

Enligt 2016 års kommuntal har cirka 20 kommuner fortfarande anvisade personer kvar att ta emot och Migrationsverkets förhoppning är att dessa personer kommer att kunna skrivas till de anvisade kommunerna under de närmaste veckorna.

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Lite off topic kanske... men det handlar om flyktingar i alla fall.

Jag hörde en intressant sak på radion härom dan. Programmet handlade om bostadsbristen och hur huspriser stigit anmärkningsvärt i vissa städer. Programmet handlade om Nässjö. Där rev man under 70-80-talet 400 bostäder då dessa stod tomma. Idag råder bostadsbrist i Nässjö.

Det intressanta var att själva flyktingpolitiken påverkade bostadspolitiken.

Eftersom alla hyreslägenheter gavs flyktingarna fick den medborgare som önskade en bostad således köpa den i form av bostadsrätt då inga hyresrätter längre fanns att tillgå. Eftersom det fanns fler köpare än lediga bostadsrätter trissades priset upp. Och så har det fortsatt. Taklägenheten i Nässjö såldes nyss för 3.300 000 SEK.

Det intressanta hittar man om man på lite konspiratoriskt vis tittar på vem som främst gynnats av flyktingkrisen ekonomiskt och då undrar om flyktingkrisen regisserades noga innan den slog ner som en bomb i landet. Också hur länge dessa ekonomiska verkningar av den varar som nu blivit vedertaget praxis för en kommun som exempelvis Nässjö som numera säljer bostadsrätter 3 miljonersklassen. Var det tänkbart före krisen?

Rätt, men med ett viktigt fel. Det heter migrantkrisen. Enligt FN har endast 2,7 % flyktingstatus.

Övriga är ekonomiska migranter.

Eller snarare invällande lycksökare.

Som kolonissatörer en gång i tiden. Fast omvänt. Förvånad?