Skip to content

Upphandlingsmyndigheten går till botten med nya "Lex Laval" - ska ta fram stöd för branschen

Foto: Anders Wiklund/TT

Den nya lagen kring arbetsrättsliga villkor i upphandlingsprocesser har just trätt i kraft - alltså ändringarna av den så kallade "Lex Laval". Upphandlingsmyndigheten ska nu reda ut begreppet "behövligt" i lagen och utveckla ett "stödpaket" till upphandlande myndigheter.

 

Den 1 juni trädde den ny lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor vid upphandlingsprocesser i kraft. Lagen innebär utvidgade möjligheter för svenska fackförbund att genom stridsåtgärder kräva att arbetsplatser med utländsk arbetskraft tecknar svenska kollektivavtal. 

Lagen har ifrågasatts från flera håll (Dagens Juridik 2017-06-12) och Upphandlingsmyndigheten tar nu fram ett "stöd för att tillämpa arbetsrättsliga kontraktsvillkor".

Informationen riktar sig till upphandlande myndigheter och det är bland annat begreppet ”behövligt” - det vill säga när det är obligatoriskt att ställa villkoren - som Upphandlingsmyndigheten vill reda ut.

Upphandlingsmyndigheten kommer också att sammanställa svar på vanliga frågor och försöka hålla informationen uppdaterad med hänsyn till de kollektivavtalsförhandlingar som för närvarande pågår.

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

I beslutsunderlaget, som förhandlades fram mellan Sverige och EU:s medlemsländer inför Folkomröstningen Ja eller Nej till EU 1994, ingick några "svenska särdrag" (offentlighetsprincipen, snuset, Systembolaget, jakträtten, kollektivavtalen etc). Ett av dessa särdrag var att kollektivavtal skulle gälla på den svenska arbetsmarknaden. Svenska folkets röst skulle vara utslagsgivande. Det hade riksdagspartierna tillkännagett.

Svenska folket röstade således ja till EU under förutsättning att de "svenska särdragen" också skulle gälla.

När nu destruktiva krafter åsidosätter åtminstone ett "svenskt särdrag" – kollektivavtalen - så vilar inte det svenska EU-medlemskapet på demokratisk grund. Det svenska EU-medlemskapet saknar mandat och legitimitet i och med att kollektivavtalen nu inte längre gäller enligt 1994 års beslutsunderlag på svenska arbetsmarknad.

Därför måste det till en ny folkomröstning huruvida Sverige ska vara med i EU eller inte. I beslutsunderlaget inför folkomröstningen bör den nya tolkningen av arbetsrätten på den svenska arbetsmarknaden ingå.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.