Skip to content

Journaluppgifter ska tas med i förundersökning - även om de är skyddade av sekretess

Justitieombudsmannen Cecilia Renfors. Foto: KU

Uppgifter ur en känslig patientjournal ska tas in i förundersökningen om de är av betydelse för utredningen - oavsett om de i övrigt är skyddade av sekretess. Det konstaterar JO som har granskat ett ärende där känsliga medicinska uppgifter har blivit offentliga i samband med åtal.

 

Bakgrunden är ett polisärende om en misstänkt misshandel där förundersökningsledaren bett anmälaren om samtycke för att hämta in kopior av hans patientjournal.

Polisen har sedan begärt ut kopior på samtliga vårdtillfällen från brottsdatum fram till vårdtidens slut  - någonting som har resulterat i att sjukhuset har skickat över journalkopior för tre olika vårdtillfällen.

Vård av annan anledning
De första två var direkt hänförliga till misshandeln men vid det tredje tillfället handlade om vård av en annan anledning och integritetskänsliga uppgifter, som tecknats ned i journalen.

Utdragen har senare åberopats som bevisning när åtal väl väckts i misshandelsmålet. De har också tagits in i förundersökningsprotokollet och blivit offentliga.

Anmälaren har hävdat att han aldrig samtyckt till att polisen skulle hämta in dessa uppgifter och även förklarat att han aldrig fick chans att läsa igenom journalkopiorna - trots att polisen lovat detta.

Inhämtat samtycke
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors konstaterar att det framgår av utredningen att förundersökningsledaren hämtat in samtycke från anmälaren men att det inte framgår hur långt detta sträckte sig.

Enligt JO är det en brist att tjänsteanteckningen inte är så detaljerad att det går att avgöra hur omfattande samtycket har varit men eftersom man bara begärt ut journalanteckningar som kunde vara av betydelse för utredningen saknas det anledning att rikta kritik mot polisen, anser JO.

Uppgifter av betydelse
Om målsäganden blivit lovad att få gå igenom materialet borde han ha fått det, men här står ord mot ord. JO understryker dock att målsäganden inte får bestämma vilka uppgifter som faktiskt tas med i förundersökningsprotokollet. Om en uppgift är av betydelse för utredningen ska den tas med i förundersökningsprotokollet även om samtycke saknas.

JO skriver:

"Som framgått ovan finns det inget hinder mot att polis och åklagare använder uppgifter som hämtats in under en förundersökning efter ett samtycke från den som sekretessen skyddar som bevisning, även om han eller hon återtagit sitt samtycke. Eftersom alla uppgifter i förundersökningsmaterialet som är av betydelse för utredningen ska ingå i protokollet gäller detta också för uppgifter som hämtats in utan att något samtycke funnits. Jag vill dock stryka under att  det inte får förekomma att sekretesskyddade uppgifter hämtas in utan samtycke när ett samtycke är en förutsättning för att det ska få ske."

Undvika spridning
De integritetskänsliga uppgifterna har haft tveksam betydelse men JO godtar att även dessa anteckningar tagits med med hänsyn till skyldigheten att se till att förundersökningsprotokollet ger en trogen bild av vad som förekommit.

Det är samtidigt åklagarens och förundersökningsledarens ansvar att se till att undvika spridning av integritetskänsliga uppgifter i onödan.

JO skriver:

"Det är givetvis angeläget att åklagaren även efter att åtal väckts vidtar relevanta åtgärder för att undvika att integritetskänsliga uppgifter sprids. I vissa situationer kan det därför finnas anledning för en åklagare att uppmärksamma domstolen på att förundersökningsprotokollet innehåller integritetskänsliga uppgifter och också aktualisera frågan om en förhandling i domstolen bör hållas inom stängda dörrar när uppgifterna läggs fram."

 

 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt