Skip to content

"Friår" blir "alterneringsår" när regeringen vill lösa problem med arbetsmiljö och sjukskrivningar

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Claudio Bresciani/TT

"Alterneringsår" kallas det för - det nya förslaget som liknar det kritiserade "friåret" och som regeringen anser ska lösa problemen med dålig arbetsmiljö och sjukskrivningar. "Tillför resurser istället så fler kan anställas", säger forskarna.

 

Arbetsmiljön ska bli bättre på arbetsplatser med stressrelaterad ohälsa och arbetstidens fördelning ska bli mer rättsvis mellan kvinnor och män.

Det vill regeringen som har tillsatt en utredning för att lösa problemen med de ökade sjukskrivningstalen för framför allt kvinnor.

"Alterneringsår" liknar friår
Ett av förslagen handlar om att kunna ta ett så kallat "alterneringsår" där en anställd får ledigt ett år medan någon annan får jobba, vilket liknar det kritiserade friåret som fanns mellan åren 2005 och 2007.

I tidningen Arbetet uttalar sig forskaren Linus Liljeberg vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som utredde friårsreformen. 

- Är målet att valda individer ska få semester eller göra vad de vill under ett år med lön är det en bra reform. Men att reformen skulle leda till att arbetsmiljön ska bli bättre på arbetsplatser med stressrelaterad ohälsa är inte lika uppenbart, säger Linus Liljeberg.

- Ett alternativ är att tillföra resurser för att anställa fler för att komma åt stressrelaterad ohälsa inom till exempel vård och omsorg, snarare än att ge vissa individer punktledigt.

Friåret ledde till förtidspensioner
När IFAU utredde friårsreformen konstaterade man att ledigheterna inte påverkade sjukfrånvaron men att de kunde leda till att människor gick i pension tidigare än vad som var tänkt.

Man konstaterade också att de som tog ledigt fick en sämre löneutveckling jämfört med sina kollegor samt att friårsvikarierna visserligen stärkte sin ställning på den specifika arbetsplatsen men att detta inte gällde för arbetsmarknaden i stort.

Trots detta anser arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att alterneringsåret "kan vara ett sätt att förlänga arbetslivet".

Heltid som norm och stoppa "hyvling" 
Den nu aktuella utredningen ska också titta på hur man får stopp på så kallad "hyvling" som innebär att färre timmar ska utföras av samma antal personer.

Utredaren ska även ge förslag på hur man stärker anställningstrygghet för sms-anställda och inför heltidsarbete som norm samt hur man tvingar arbetsgivare att skriva anställningsavtal som återspeglar den faktiska arbetstiden.

Miljöpartiets förre partisekreterare Anders Wallner har fått utredningsuppdraget som ska redovisas i olika delar den 30 mars nästa år samt den 31 januari 2019.

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Reformen alterneringsår bör följas av integrationsdecennium-det ser bättre ut i statistiken på det sättet.

Bara för att en åtgärd totalt misslyckats en gång är det ju ingen garanti för att den misslyckas varje gång i framtiden.

Jag lyckades till slut med mitt pussel genom att med hammare banka in kvadraten i hålet för cirkeln!

Fortsätt med ert goda arbete, Miljöpartiet! Någon gång blir det rätt!

Att landsting och offentliga sektorn är den avgjort sämsta arbetsgivaren avseende sjukskrivningar bland anställda ska man nu försöka putsa på med hjälp av alternering.
Arbetsmiljön är tydligen så dålig och förmågan till reformering obefintlig att personalen för att
kunna arbeta inom den offentliga vården behöver alternera!