Skip to content

Från sju till tjugo miljoner i "frysta tillgångar" - oklart vad Finanspolisen egentligen stoppar

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Finanspolisen lyckades förra året öka antalet "frysta" tillgångar till 20 miljoner kronor jämfört med 7 miljoner året innan. Men samtidigt minskade antalet beslut från 72 till 58. Det tycks inte heller ha handlat om "riktig" penningtvätt eller terror-finansiering, utan snarare om "vanliga" be-drägerier.

 

Enligt Finanspolisen har den nya lagen från 2014 om så kallat "dispositionsförbud" visat sig vara "effektiv och gett resultat genom ett antal fällande domar" och "det nya verktyget att tillfälligt frysa tillgångar på konton redan i underrättelsefasen har använts med stor framgång".

Minskat antal beslut
I sin årsrapport visar man att antalet tillgångar som man beslutade att frysa förra året ökade till 20 miljoner kronor från 7 miljoner kronor året innan. Men samtidigt har antalet beslut om "dispositionsförbud" minskat från 72 till 58 stycken. 

Genom dispositionsförbudet fryses pengar i avvaktan på att åklagare kan besluta om penningbeslag på grund av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Men varken Finanspolisen, Säpo eller Ekobrottsmyndigheten hade fram till i höstas stoppat några misstänkta terroristpengar sedan den nya lagen trädde i kraft.

Det visade en granskning gjord av DN i december (Dagens Juridik 2016-12-13).

Tycks handla om "vanliga" bedrägerier
Det framgår inte av polisens redovisning vad de 58 dispositionsförbuden handlar om eller vilken typ av misstänkt brottslighet de 20 miljonerna hör ihop med.

Däremot framhåller finanspolisen själva att både Försäkringskassan och Kronofogden haft nytta av besluten. Man skriver också att "pengar som blivit frysta har återlämnats, eller kommer att kunna återlämnas, till de personer som fråntagits pengar på grund av bedrägerier".

Hävdar "högt betyg"
ENligt polisen har man också fått "högt betyg" för det internationella samarbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta i en utvärdering som Financial Action Task Force (FATF) har gjort. 

Men FATF skriver i rapporten att "det behövs betydande förbättringar" när det gäller förståelsen för hot och betydelsen av inhemsk samordning (Dagens Juridik 2017-05-05).

Sverige behöver också bli bättre på att arbeta med finansiell information och förbättra hur man sköter tillsynen av finansiella institut och av icke-finansiella företag.

Klara inte "komplexa fall"
Sverige behöver dessutom vidta åtgärder för att förhindra missbruk av juridiska personer och andra typer av "arrangemang".

Andra saker som tas upp i FATF:s rapport  är behovet av samordning, koordinering och policys. Man konstaterar också att den svenska finanspolisen "ännu inte har uppnått sin potential eftersom den operativa analysen inte kan identifiera komplexa fall av penningtvätt".

Däremot får svenska myndigheter beröm för att man "visar en hög grad av engagemang och kapacitet" att driva misstänkta fall och att "spåra och konfiskera intäkterna från brott".

Kan granska insamlingar
Finanspolisen har också stora förhoppningar på samarbetet med Ekobrottsmyndigheten och på ny lagstiftning som ska tvinga fler att rapportera om misstänkta transaktioner. 

Finanspolisen kommer från i sommar att även kunna begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Detta tror man kommer att innebära ökade möjligheter till att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.