Skip to content

Fel psykdiagnoser kan ligga bakom skenande kostnader för sjukskrivning - utreds

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligger bakom statens fördubblade kostnader. Samtidigt finns indikationer på att beslutsstödet bakom sjukskrivningarna inte fungerar. Nu inleder Riksrevisionen en granskning.

 

Sedan år 2010 har kostnaderna för sjukpenningen fördubblats och det är framförallt sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser som står för merparten av det ökade sjuktalet.

Både Försäkringskassan och sjukskrivande läkare använder i dagsläget Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, vilket innehåller rekommendationer för sjukskrivningslängder vid olika diagnoser.

Detta motiveras av att man vill skapa en likformighet gällande längden på sjukskrivningar.

Inte bra metod
Trots att både läkare och myndigheter använder sig av beslutsstödet är det oklart hur väl och hur effektivt beslutsstödet fungerar i samband med sjukskrivning på grund utav psykisk ohälsa.

Enligt Riksrevisionen finns det indikationer på att beslutsstödet inte är en bra metod för sjukskrivningar på grund utav psykisk ohälsa och därför initierar myndigheten nu en granskning av sjukskrivningarna. 

Enligt Riksrevisionen handlar det det bland annat om att läkare ställer diagnos utifrån rekommenderad sjukskrivningslängd istället för patientens ohälsa. 

Depression istället för ångest
I praktiken kan det till exempel handla om att patienter med ångest sjukskrivs för depression, eftersom läkaren anser att patienten behöver vara sjukskriven en längre tid än vad beslutsstödet rekommenderar för diagnosen ångest.

Syftet med Riksrevisionens granskning är därför att utröna huruvida Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd fungerar ändamålsenligt när Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga vid psykisk ohälsa.

Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i mars nästa år.

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Tänk om det visar sig att diagnoserna är helt korrekta, då kommer förmodligen Försäkringskassan tillsammans med Socialstyrelsens försäkringsmedicinska personer att utveckla ett beslutsstöd eller en annan metod vars ändamål syftar till att man stramar upp bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Det sorgliga är att det satsas mer på vilken metod försäkringskassan ska använda för att komma fram till olika saker, än att undersöka varför så många drabbas av psykisk ohälsa (utbrändhet) på sina arbetsplatser, som ofta beror på mobbing, oförmåga hos ledning att organisera arbetet och liknande samt en svag ledning som inte säger ifrån och fackliga representanter som sitter i knäet på arbetsgivaren. Den svenska consesussmörjan i sin yttersta konsekvens.
Detta får läkarna ofta vetskap om och gör sin bedömning i ett medicinskt perspektiv, men de kan inte göra något för läkarna (försäkringsläkarna undantagna) är bakbundna av försäkringskassan som enligt sitt "beslutsstöd" och metod avgör/beslutar om du i försäkringsrättslig mening är att betrakta som sjuk.

Pete, jag kunde inte sagt det bättre själv.
Hälsningar /en arbetsmedicinare