Skip to content

"Domstolarna måste skyddas innan det är för sent" - justitieråden varnar för auktoritär regering

Mats Melin, ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen, och Stefan Lindskog, ordförande i Högsta domstolen. Foto: Maja Suslin/TT och Veckans Juridik

Domstolarnas oberoende måste skyddas "innan det är för sent". Därför kräver Sveriges två högsta domare - cheferna för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen - Mats Melin och Stefan Lindskog lagstiftning en eventuell kommande "auktoritär" svensk regering som kan vilja ta makten över rättsväsendet.

 

Stefan Lindskog och Mats Melin framför sin åsikt i den rättsvetenskapliga tidsskriften Svensk Juristtidning, SvJT. De skriver bland annat:

"Vi har sett utveckling som ägt rum i länder som Ungern och Polen, där regeringarna har försökt att ta makten över rättsväsendet genom att rikta in sig på de högsta instanserna. Det är en anledning till att vi bör stärka våra egna domstolars oberoende."

- Det finns ingen anledning att tro att Sverige skulle vara förskonat, säger Mats Melin, som har ett förlutet som chefs-JO, till Sveriges Radio.

Skydd för fri-och rättigheter
Mats Melin och Stefan Lindskog framhåller att "oberoende domstolar är ett värn mot auktoritär maktutövning och ett skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter".

De trycker också hårt på att den här typen av frågor måste föras upp på agendan "nu när stabilitet och relativ enighet om grundläggande värden råder". Sedan kan det enligt Melin och Lindskog "vara för sent".

Ska gälla även i "onda tider"
Tillsammans lägger de fram flera förslag på lagändringar som ska öka domstolarnas oberoende i förhållande till regeringen. 

- Det är vår uppgift att bygga institutioner och skapa lagar som säkerställer att det gäller också i onda tider, säger Mats Melin till Sveriges Radio.

Ändra Domstolsverket
De två justitieråden vill också ändra styrningen av Domstolsverket så att det ska ledas av en styrelse som till en majoritet består av domare. Styrelsen ska också utse domstolsverkets chef. Idag lyder Domstolsverket direkt under regeringen.

Övriga förslag gäller bland annat antalet domare i de högsta instanserna, tillsättning av domare och finansiering av domstolsverket.

 

Läs artikeln i SvJT här >>

 

 


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

12 comments

Oberoende domstolar har vi inte haft på lång tid. Läst bl.a. HDs dom från 2010 i frågan om ne bis in idem. En dom som var klart politiskt dikterad och färgad.
Vidare kan få eller ingen domare göra karriär utan att först liera sig med den politiska och lagstiftande makten. Att vara duglig som domare räcker inte, du måste in på departementen och genomföra någon meningslös utredning eller motsvarande. Annars har domaren närmast noll chans till karriär. Även detta är ett sätt att utöva politiskt inflytande över domstolarna.

Så är det. I dag ska du ägna dig så lite som möjligt åt dömande verksamhet om du ska ha någon möjlighet att göra karriär. För egen del struntar jag i och för sig i det, jag blev domare för att döma, inte för att ägna mig åt organisatoriska frågor där samma frågeställningar likväl bara återkommer i cykler. En lagman dömer i princip inte alls i dag, oavsett storlek på domstol. Så var det inte för bara något decennium sedan.

Så här står det bl a...

"Det måste då vara tydligt att de värderingar som bär upp ett avgörande inte är domarens eller domarnas personliga utan värden som framgår av lagstiftning, konventionsåtaganden eller annars har eller i allt fall måste antas ha en djup samhällelig förankring."

Ändå gör de inte HD ett skit när de får in domar där utgången och avgörandena är byggda av personliga skäl. Mycket snack och lite verkstad.

Först måste domstolsväsendet bestämma sig och tydliggöra om lojaliteten främst är till konungariket Sverige eller till Europeiska unionen.

Nej, några oberoende domstolar, i den bemärkelsen att domslut m.m., ej påverkas av den korrumperande politiska statsmakten, det har vi nog aldrig haft.

Ne bis in idem från 2010 är ju mycket bra exempel på politikens korrupta inflytande över domstolarn; fast, om jag inte minns fel, så var hade ju Lindskog och någon till, en avvikande och korrekt uppfattning, övriga lät sig villigt korrumperas av den politiska viljan.

När Justitiedepartementet vill att HD o HFD hoppar frågar Justitieråden, -hur högt?

Rent löjlig propaganda att HD o HFD inte gör det som statsmakten vill.

Artikeln är i högsta grad aktuell och mycket viktig. Vad befriande det skulle vara med en intellektuell diskussion med genomtänkta kommentarer som åtminstone indikerar en förståelse för allvaret i frågeställningen.

Menar du att "allvaret i ..." under senare tid har ökat ?

Annars är det ju bara att konstatera att HD alltid varit ett redskap för den sittande regeringsmakten; och även under den värsta vänsteryran, med Elander/Palme m.fl. så ledde det inte till någon katastrof för Sverige. Om kommunisterna tagit makten, ja då hade det varit en annan sak.

Zorro efterfrågar en intellektuell diskussion, men menar förmodligen en teoretisk diskussion. En sådan diskussion skulle jag kalla "överteoretiserande", så länge som diskussionen tar avstamp i ett smalt och icke-historiskt synsätt där empiriska fakta ska bortses från. De flesta som uttalar sig har nog på erfarenheten grundad kunskap som alls inte är ointellektuell. Den som hävdar att domstolarnas "oberoende" skulle utgöra "ett värn mot obefogad eller överdriven maktutövning" kan väl visa på något historiskt exempel, helst något som är tydligare än Trumps första 100 dagar. Om det är den företeelsen som avses med den historiska kontexten så gör sig den gemensamma debattartikeln bättre i Washington Post. Översatt till engelska och med amerikanska principer om maktdelning som inte alla delar i Sverige. Om det handlar om makten över semester- och pensionskassan i Domstolsverket, så vore väl det mesta vunnet om man antingen underställer verket Skatteverket eller hellre återför uppgiften till hovrätterna.

Vi kan ju börja i änden att Sverige är en folkrepublik (eller om man tycker att det ordet låter illa så; bygger på folksuveränitet) och INTE har maktdelning. Det är inte meningen att domstolarna ska vara oberoende. Det är därför som svenska domstolar har politiska domare och även juristdomarna utses politiskt. Det finns ingen oberoende dömande makt utan domarna representerar den lagstiftande makten (nämndemännen) och den verkställande makten (juristdomarna).

Om Sverige får en "auktoritär regering" (alltså en regering som nuvarande regering inte tycker om) så är vårt samhällssystem sådant att domstolarna SKA ändra sitt dömande enligt folkets nya uppfattning.

Förslaget borde alltså vara att ändra samhällsbyggnadens grund, inte flytta runt några stenar halvvägs upp.
Om domstolsverket ska styras av en styrelse av domare utsedda av regeringen, vad gör det för skillnad mot om domstolsverket styrs av regeringen? I praktiken är det ju exakt samma sak. Förutom att det öppnar karriärvägar för domaradeln, vilket väl är den verkliga anledningen till förslaget.
Redan idag är det ju så att de högsta instanserna (där enbart domare utsedda av regeringen sitter) inte vågar gå emot den lagstiftande makten. Det märks främst i HFD där olika politiska nämnders uppenbart rättsstridiga beslut aldrig leder till prövningstillstånd. Vid en "auktoritär regering" så skulle ju regeringspartiet ha makten över de flesta nämnder och kunna göra som de ville där utan att HFD vågar gå emot. (våra nämnder är för övrigt domstolar i de fall de fattar beslut om enskildas rättigheter och skyldigheter)

Föreslå istället att grundlagen Regeringsformen måste börja beaktas. Monopollagarna (författningarna) är endast verktyg för slavkontroll. Herrarna i artikeln vet säkert att systemet är totalkorrumperat redan, så det vore klädsamt att - för att citera Olof Palme i hans Hanoital- kalla saker och ting vid deras rätta namn. Här ett citat från ett blogginlägg, http://www.autentopia.se/blogg/?p=5815 , omfattande kommunikation med korrupt domare i Kalmar tingsrätt och refererande till Regeringsformen, citat:

En kan då undra varför en domstol tar risken att bli avslöjade för medhjälp till godtycklig konfiskering av egendom, vilket står i strid med de mänskliga rättigheternas artikel 17:2, citat:

Artikel 17
1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Som ytterligare förstärkning för MR talar den kappa som omsluter konventionen, d v s artikel 30, citat:

Artikel 30
Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller
en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till
att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.
http://www.regeringen.se/49baf9/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4...

De mänskliga rättigheterna är ju fast förankrade i Regeringsformens kap2, 19§, så det måste tyckas besynnerligt för folket att inte en domstol ser upp ordentligt, och därmed inte låter sig övertalas att meddela tredskodom när konsensusavtalet mellan lokalkontorets bankchef och svaranden uppenbarligen fortfarande befinner sig i förhandlingsläge:

Europakonventionen

19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningss...

Regeringsformen förstärker detta i kapitel 11 och 12 genom att mycket tydligt instruera rättsskipningens och förvaltningarnas institutioner – eller snarare de ansvariga beslutfattande tjänstemännens däri att rätta sig efter jurisdiktionsordningen, citat

Lagprövning

14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

…//…
Lagprövning

10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tilllämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningss...

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.