Skip to content

Beatrice Ask får lämna även Justitieutskottet - men det kan inte Anna Kinberg Batra besluta

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra ger Beatrice Ask sparken som rättspolitisk talesperson och ordförande för Justitieutskottet när Tomas Tobé får sparken som partisekreterare och utses till ny rättspolitisk talesperson. Foto: Jessica Gow/TT och Adam Ihse/TT

Beatrice Ask får inte bara sparken som rätts-politisk talesperson utan måste också sluta som ordförande för Justitieutskottet - även om detta inte formellt kan beslutas av Anna Kinberg Batra. ”Det kommer att ske enligt formalia under veckan”, säger Moderaternas pressekreterare Charlie Levin Forsberg.

 

Det var i fredags som Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra meddelade att hon, med omedelbar verkan, vidtog åtgärder för att försöka råda bot på partiets dalande opinionssiffror.

Partisekreteraren Tomas Tobé fick därmed avsluta sitt uppdrag och i stället börja som partiets rättspolitiska talesperson - ett uppdrag som Beatrice Ask har haft sedan hon var justitieminister i regeringen Reinfeldt.

Uppdrag i andra utskott
Anna Kinberg Batras beslut får därmed inte bara interna konsekvenser utan i praktiken också konsekvenser inom riksdagen. I och med Tomas Tobés nya uppdrag kommer Beatrice Ask att få sluta som ledamot i justitieutskottet där hon också är ordförande.

- Hon kommer att få sluta i justitieutskottet och Tomas Tobé kommer att gå in där istället. Det kommer att ske enligt formalia i veckan, säger Charlie Levin Forsberg.

- Beatrice Ask kommer att få uppdrag i andra utskott - vilket eller vilka kan jag inte svara på just nu.

"Partordföranden bestämmer"
Beatrice Ask har inte velat kommentera det inträffade men skriver på Twitter:

”Partiordföranden bestämmer laguppställningen. Svårare än så är det inte.”

Formellt kan dock inte en partordförande besluta om vem som ska sitta i vilket utskott eller vem som ska vara ordförande där. Hur detta ska gå till regleras i stället i Riksdagsordningen.

Följande gäller:

Ledamöterna i utskotten nomineras av sina respektive partier till en valberedning som i sin tur har utsetts av kammaren i samband med riksdagens första sammanträde efter ett val.

Riksdagen beslutar
Valberedningens uppgift är att ta fram förslag på vilka ledamöter som ska sitta i utskotten men det är sedan riksdagen - alltså kammaren - som beslutar om valberedningens förslag.

Även förändringar i utskotten under en mandatperiod ska beslutas av kammaren.

Formellt ska en så kallad avsägelse först lämnas av den ledamot som lämnar ett utskott. Den ska sedan bifallas av kammaren. Först därefter kan anmälan om ett så kallat kompletteringsval göras av en riksdagsgrupp.

När det gäller utskottens ordförande så väljs han eller hon av ledamöterna i utskottet.

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Tack Dagens Juridik för att ni alltid reder ut sådant här. . Ett föredöme för svensk media.

"Beatrice Ask får lämna även Justitieutskottet"
borde väl vara
'Beatrice Ask tvingas lämna även Justitieutskottet'

Nja, ordförandeposterna i utskotten fördelas proportionellt efter valresultatet och personerna föreslås, efter nominering av respektive partigrupp, sedan av valberedningen. Viss hänsyn försöker man ta till partiernas synpunkter på/önskemål om "favorit- och/eller profilfrågor". Vad gäller Konstitutionsutskottet (KU) bör vanligen oppositionens största parti - som alltså INTE ingår i regeringen - beklä ordförandeposten.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.