Skip to content

Allt färre brottslingar döms igen - men återfall vanligast för stöld, trafikbrott och narkotika

Foto: Fredrik Persson/TT

Trafikbrott, tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott. De som döms för något av dessa brott är de som oftast döms igen. Det visar statistik från Kriminal-vården. Samtidigt döms allt fler till kortare strafftider - någonting som hotar rättssystemets trovärdighet och ökar återfallsrisken.

 

Den nedåtgående trenden för återfall i brott - det vill säga personer som lagförs igen - håller i sig men återfallen är fortfarande högst bland personer som har dömts för trafikbrott, tillgreppsbrott, rån och narkotikabrott eller narkotikasmuggling. 

Lägre risk bland "förstagångare"
När det gäller återfall i brott har andelen som återfaller och hamnar i Kriminalvården minskat med tretton procentenheter sedan 1999.

- Att återfallen sjunkit under senare år är glädjande. Det är inte bara Kriminalvårdens förtjänst, men jag är övertygad om att vårt evidensbaserade arbetssätt har bidragit, säger Nils Öberg.

Återfallen är lägre bland personer som inte tidigare haft kontakt med Kriminalvården, jämfört med dem som har återkommit flera gånger.

Lägst risk för återfall tycks de som har dömts för sexualbrott och rattfylleri ha. Även för personer som dömts för våldsbrott var andelen återfall låg.

Statistiken visar att inflödet av unga under 21 år har minskat men att antalet nyintagna kvinnor på fängelserna ökade något förra året.

Korta strafftider
Rapporten visar även att många nyintagna i fängelse ofta har korta strafftider, en dryg femtedel hade förra året fängelsestraff på en månad eller till och med kortare. Detta bekymrar Kriminalvården.

- När strafftiden förkortas till några få veckor upplevs inte lagens strängaste straff längre som särskilt ingripande av den som döms. Trovärdigheten i straffet riskerar att undergrävas, säger Nils Öberg, Kriminalvårdens generaldirektör.

Korta fängelsestraff gör det också svårt för den dömde att hinna delta i Kriminalvårdens insatser.

- En frivårdspåföljd är inte sällan bättre ur ett återfallsförebyggande perspektiv än ett kort fängelsestraff, säger Nils Öberg.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

5 comments

http://www.dagensjuridik.se/2017/06/bade-samhallet-och-aterfallsforbryta...
I stort sett överensstämmer uppgifterna i artikeln med vad jag kommit fram till och redovisat i mina artiklar om återfallsförbrytarna. Däremot drar Nils Öberg felaktiga slutsatser då han påstår att frivårdspåföljder fungerar på hopplösa återfallsförbrytare. Det är dom som är det stora problemet och där fungerar bara inlåsning ! Det skulle fungera om man använde den straffskala som lagstiftarna fastslagit. Den tråden nappar inte Nils Öberg på !

http://www.expressen.se/nyheter/stockholm/lastbil-har-kraschat-in-i-fler...
Detta är typexempel på de återfallsbrottslingar där inte rehabilitering av något slag fungerar.
Samhället måste till varje pris skyddas från dessa. Är vi överens om det ?

Hu har denna statistik påverkats av den radikalt minskande uppklarningen? Kan man överhuvudtaget lita på uppgifterna?

Mitt svar är att de återfallsförbrytare som är hopplösa för det mesta vistas i frihet och deras dag består av droger och brott. Nu måste rättsväsendet sätta ner foten och bryta trenden !

- God dag.
- Yxskaft.