Skip to content

"Måste asylsökande uppvisa en subjektiv fruktan för att beviljas skydd - och hur bedöms detta?"

ANALYS/DEBATT - av rådmannen Magnus Åhammar, Förvaltningsrätten i Stockholm

 

Med asyl avses i utlänningslagen ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Det är viktigt att poängtera att varje asylansökan ska tas upp till en individuell prövning.

Behovet av internationellt skydd prövas mot bakgrund av risker för förföljelse som den sökande vid en framåtsyftande bedömning kan råka ut för vid ett återvändande till hemlandet.

För flyktingskap krävs en ”välgrundad fruktan” för förföljelse och för alternativ skyddsstatus krävs att det finns ”grundad anledning” vid riskbedömningen.

Inom migrationsrätten finns en viss osäkerhet om man vid den riskbedömning som ska göras har att både ta hänsyn till objektiva förhållanden som kan klarläggas genom landinformation och den sökandes berättelse samt även till ett subjektivt moment i form av den fruktan den sökande faktiskt känner?

Man kan konstatera att klarläggandet av objektiva hot och risker utgör den klart dominerande sidan vid en asylprövning. Det går inte att trivialisera en asylbedömning och bortse från risker för till exempel förföljelse eller tortyr bara för att den sökande uppvisar ett mod eller övermod och/eller inte ger uttryck för att ha en personlig rädsla kopplat till ett eventuellt återvändande.

En bedömning av ”subjektiv fruktan” bör kanske göras utifrån vad en ”normalförsiktig” person skulle ha ansett om de aktuella riskfaktorerna och mindre utgå från den sökandes personliga uppfattning.

Dock måste en asylsökandes faktiska uppträdande kunna värderas vid den bedömning som görs av hans eller hennes riskfaktorer.

Frågan om en asylsökande verkligen upplever någon subjektiv fruktan i förhållande till situationen i hemlandet kan uppkomma till exempel när han eller hon stannat kvar i landet under en längre tid efter att en risksituation uppstått, trots att möjlighet att lämna landet funnits, eller när en asylsökande som lämnat hemlandet återvänt dit av olika skäl innan han eller hon sökt asyl i ett säkert land.

Andra svårbedömda situationer är när en sökande i hemlandet uppträtt ”provokativt” mot myndigheter eller under sin vistelse i Sverige, innan frågan om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov är avgjord, uppträtt på ett sätt som kan medföra att han ådrar sig uppmärksamhet från hemlandets myndigheter.

Kan den sökandes beteende i dessa situationer tolkas på så sätt att han eller hon egentligen inte hyser någon subjektiv rädsla för hemlandets myndigheter?

Av Artikel 31 (1) i Genevekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning framgår följande:

”Fördragsslutande stat skall icke för olovlig inresa eller olovligt uppehåll bestraffa flykting, som anlänt direkt från område varest hans liv eller frihet var i fara på sätt i artikel 1 avses och som utan tillstånd inrest eller uppehåller sig inom den fördragsslutande statens område, under förutsättning att flyktingen utan dröjsmål anmäler sig hos myndigheterna och visar godtagbara skäl för sin olovliga inresa eller sitt olovliga uppehåll.”

Genevekonventionen förutsätter att en asylsökande kommer direkt från sitt hemland där riskfaktorerna finns samt att han eller hon omedelbart vid ankomsten till ett säkert land gör sin närvaro och sin asylansökan bekant för landets myndigheter. I detta sammanhang kan man lyfta fram de två vanligaste frågorna som uppkommer kring en asylsökandes subjektiva fruktan.

  • Har en sökande som passerat säkra länder på väg till slutdestinationen utan att i transitländerna lämna in en asylansökan visat att han eller hon inte hyser en stark subjektiv fruktan för att återsändas till hemlandet?
  • Har en sökande som uppehållit sig i ett säkert land under en relativt lång tid innan asylansökan lämnats in visat att han eller hon inte hyser en stark subjektiv fruktan för att återsändas till hemlandet?

Båda frågorna får besvaras med att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Man kan argumentera för att den som mellanlandar i säkra länder utan att ge in en asylansökan underminerar det genuina i sin egen slutliga ansökan.

Om inte en tillfredsställande förklaring till detta handlingssätt ges kan den prövande staten tolka beteendet som att det föreligger en avsaknad av en subjektiv fruktan. Dock kan man hävda att begreppet subjektiv fruktan mer är reserverat för en rädsla för riskerna som finns i hemlandet och att begreppet inte bör tillämpas när det gäller ageranden som utförs utanför hemlandet.

Man kan också resonera så att en person som först efter en längre vistelsetid i ett säkert land ger in asylansökan har agerat på det sättet på grund av rädsla för ett avslag och de därpå följande konsekvenserna i form av ett hemsändande. I bakgrunden finns också en frågeställning om det är rimligt att frikoppla en önskan att resa till ett land där det finns familj, religiösa, etniska, språkliga, kulturella kopplingar samt en säker miljö och jobbmöjligheter från ett skyddsbehov som borde ha manifesterats i det första säkra landet.

När det gäller underåriga som har färdats lång väg innan de lämnat in en asylansökan i Sverige får bedömningen av deras subjektiva fruktan göras med stor försiktighet. Barn kan ha svårt att uttrycka sig och åskådliggöra den subjektiva sidan av sin fruktan.

Det är inte ovanligt att det är skyddsskäl kopplade till föräldrarna som anförs och att barnen inte har några egna förstahandsupplevelser av hot och risker. Det är inte säkert att den underårige själv har bestämt att resa till Sverige för att söka asyl. Han eller hon kan ha agerat på uppmaning från familjen.

Dock kan man fortfarande väga in den underåriges subjektiva fruktan i fall där hans eller hennes ålder och mognad samt manifesterat självständiga beteende medför att det finns anledning att anta att den sökandes agerande kan ses som utslag av hans eller hennes egen vilja.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt