Skip to content

"Kommunpolitikerna förstår inte tydliga lagar - droghandeln är inte bara polisens ansvar"

DEBATT - av Per-Ola Larsson, fd avdelningsdirektör i Skatteförvaltningen

 

Varför är det så svårt för stadsdelsnämnderna i Stockholm att tillämpa lag? Vad tjänar det till att stifta lag när kommunala nämnder inte tillämpar dem?

Det framgår av regeringsformens 1 § att offentlig makt ska utövas under lagarna. Nog utövar en stadsdelsnämnd offentlig makt?

Eftersom Polisen inte förmår eller kan utveckla sociala insatser är det angeläget och nödvändigt att socialnämnder/stadsdelsnämnder verkligen tillämpar de tydliga regler som Riksdagen har promulgerat i socialtjänstlagen efter grundliga utredningar i departement och riksdagsutskott.

Om inte den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig för att socialnämnderna ska fullgöra vad som tydligt exemplifieras i 5 kap socialtjänstlagen finns det skäl för Riksdagen att förtydliga lagen - kanske genom ett tillkännagivande till regeringen. Jag anser dock att socialtjänstlagen är tydlig.

Medier berättar ofta om polisens oförmåga att komma till rätta med illegal drog- och alkoholhandel[1]. Frågan är dock om det är Polisens uppgift att i första hand arbeta preventivt.

Visserligen säger polislagens 2 §: Till Polismyndighetens uppgifter hör att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten. Men har Polisen verkligen hela ansvaret?

Vi har en tydlig socialtjänstlag som lägger stort ansvar på socialnämnderna och - i Stockholm - stadsdelsnämnderna[2].

Men valda politiker förstår inte lagens enkla och tydliga ord (se relevanta utdrag i socialtjänstlagen nedan med mina kursiveringar).

Eftersom stadsdelsnämnderna inte tillämpar dessa tydliga regler uppstår svåra samhällsproblem som Polisen inte förmår att hantera. Frånvaron av stadsdelsnämndernas skyldigheter leder till öppen droghandel och kriminell utveckling och miserabla sociala situationer.

Som SVT:s journalister visar i Uppdrag Granskning är det inte så svårt att upptäcka illegal handel. Det borde inte vara svårare för stadsdelsnämndernas ledamöter och tjänstemän att upptäcka problemen.

Stadsdelsnämnderna saknar emellertid resurser och det hänger samman med att kommunalskatten i Stockholm är bland de lägsta i landet. Kanske stadsdelsnämnderna skulle klara sina åligganden om staden höjer skatten med någon krona? Även med en sådan höjning kommer Stockholm att ligga i underkant av debiterad kommunalskatt i jämförelse med andra kommuner.

Syftet med socialtjänstlagen har tydliggjorts i alla de propositioner som ligger till grund lagens nuvarande lydelse. Det är ytterst allvarligt att stadsdelsnämnderna slarvar med tillämpningen av statsmakternas tydliga föreskrifter. Varför är det så svårt för lokalpolitikerna att tillämpa de lagar som deras kolleger i Riksdagen har beslutat om?

Det bör utredas i vilken omfattning uteblivna sociala åtgärder har lett till att alkohol och droger kan säljas öppet och varför nämndernas lagstadgade uppsökande verksamhet inte har någon avskräckande effekt på de kriminella elementen.

Kraftfulla preventiva insatser av stadsdelsnämnderna kan i hög grad underlätta Polisens arbete att beivra brott.

Exkurs: Ett tiotal år av min tid i statens tjänst har jag sysslat med valadministration. Som sekreterare i 1965 års valtekniska utredning deltog jag i lagstiftningsarbetet inför den första gemensamma valdagen 1970[3].

Juristerna i departementet var synnerligen noga vid valet av hjälpverb. För obligatoriska uppgifter valdes skall, för frivilliga uppgifter kan eller får.

 När socialtjänstlagen säger att Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden menar lagstiftaren givetvis att den angivna uppgiften är ett obligatorium för nämnden.

Jag har också som nämndeman sedan 1968 sett hur illa situationen är för ungdomar i drogträsket. Det är synnerligen allvarligt att stadsdelsnämnder och socialnämnder inte inser att det är obligatoriskt för dem att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden.

Det är självklart för en kommuns valnämnd att tillämpa de ”skall”-föreskrifter som finns i vallagen. Ingen valnämnd skulle komma på iden att av ekonomiska skäl öppna vallokalen först klockan 12.00, när lagen säger att den ska öppna klockan 8.00 - etc.

Jag menar att det måste bli lika självklart för stadsdelsnämnderna att tillämpa socialtjänstlagen som det är för valnämnderna att tillämpa vallagen[4].

Det finns många "skall"-föreskrifter i socialtjänstlagen och vallagen! Det måste bli ett axiom att stadsdelsnämnderna tillämpar socialtjänstlagens "skall"-föreskrifter.

 

* * * * * * * * * * 

Utdrag ur socialtjänstlagen

3 kap. 1 § Till socialnämndens uppgifter hör att:

  • göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
  • medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,
  • informera om socialtjänsten i kommunen,
  • genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,
  • svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

2 § Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.

För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

3 a § Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet rörande barn och unga.

5 kap. 1 § Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden:

  • i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga,
  • bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,
  • aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,
  • tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem,
  • med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,
  • i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

1 a § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs . Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

1 d § Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

 


[1] Senast Rapport & Aktuellt i SVT 2017-04-25

[2] I Stockholm är varje stadsdelsnämnd enligt fullmäktiges beslut socialnämnd för sitt område

[3] Sekreterare i 1965 års valtekniska utredning (Justitiedepartementet och chef för Riksskatteverkets valsektion 1968-1974).

[4] Stadsdelsnämnd och valnämnd väljs av kommunfullmäktige och har således samma rättsliga ställning. Det ligger i den kommunal självstyrelsens uppgift att i båda nämnderna utöva den offentliga makten under lagarna. 1 kap 1 § regeringsformen

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

6 comments

Sverige behöver fler kloka välmeriterade samhällsdebatörer som Per Ola Larsson! Missbruksproblematik är ett av folkhälsans största olösta utmaningar nationellt och internationellt vad som går att säga om den saken nationellt handlar oftast om svåra uppväxtförhållanden traumatiska händelser tidiga ungdomsår och psykisk ohälsa där majoriteten män blandmissbruk självmedicinerar istället för att få diagnos och adekvat medicinsk behandling detta är främst ett ansvar för vården och Psykiatrin och inte polis eller stadsdelsförvaltningarna där stadsdelarna primärt ansvarar socioekonomi och behandlingshem! Prevention-och föreningsverksamhet samt nolltolerans drogmissbruk några viktiga delar förhållandevis framgångsrik narkotika politik men öppna gränser och ökat inflöde nya medborgare och brister systemkontroll innebär allt större utmaningar där samhällets resurser inte räcker till alla!

Folkhälsopolitik: missbruk kontra patientsäkerhet i vården-slutord debattör Per-Ola Larsson tidigare debattinlägg ”Om skatteverket gjort som sjukvården hade inte samhället fungerat ” Dagens juridik 2017-03-31. Vill uppmärksamma Per-Ola Larsson och läsarna hur Socialdepartement prioriterat missbrukargrupper kontra patientsäkerhetsfrågor i vården. Socialdeparetment har under tre års tid ställt patientgrupper mot varandra trots bryter mot Smittskyddslag 2004:168 majoritet ca 90% smittade hepatit C via tidigare eller aktivt missbruk i Sverige prioriterat dessa grupper före ca 10% arbetsolycksfall/vårdpersonal/ patientskador dödlig hepatit C smitta överförts via blodtransfusioner 1965-1991. Vårdens lagar diskriminerar ingen och rätten till vård omfattar också samhället svagaste utsatta grupper ex. missbrukarna men Socialdepartement har begått folkhälsovetenskapens största misstag från svensk sjukvårds största nationella katastrofer i modern tid som praktiskt taget tystats ut i Sverige.

Folkhälsovetenskapens svenska "fixstjärna" Professor Hans Rosling gick nyligen bort och undertecknad enda överlevande som med självklar legitimitet och vårdpolitisk kunskap kan föra delar av Hans Roslings arv vidare i Sverige. Frågan befogad vad prioriterar Dagens juridik läsare och Per-Ola Larsson i dessa sammahang : missbrukare eller patientsäkerhet i vården?

10/5 granskande journalistisk BBC Panorama - " Contaminated Blood: The Search for the Truth" Hedra folkhälsovetenskapens mästare Professor Hans Rosling och svensk sjukvård se BBC granskning hur HIV/hepatit C smittan spreds till vården världen över från Läkemedelsföretag i USA 1980 tal. Situation otroligt allvarlig i Sverige- inslag 60 minuter Youtube-(första del blödarsjuka-frågan löst i Sverige, andra del transfusion smitta i vården-olöst Sverige) Se via denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=C5W56h8bqUA&t=127s

Inga intervjuer

Man kan inte prioritera "missbrukare eller patientsäkerhet" i vården.
Socialtjänstlagen är tydlig: (5 kap 1 §)
- aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

Patientsäkerheten garanteras av patientsäkerhetslagen, 1 kap 1 §: Denna lag syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet.

Stockholms trafikborgarråd använder 42 miljoner kronor för att bygga en cykelbana på Gamla Huddingevägen med syftet att underlätta för cyklister från Huddinge! Pengarna kan onekligen användas bättre vilket tydligt framgår i artikeln.

Per-Ola Larsson - du blandar äpplen och päron: Socialtjänstlag kontra hälso-och sjukvårdslagstiftning kopplat smittskyddslag 2004:168. NEJ här råder inga juridiska tveksamheter skador och arbetsolycksfall vård-och omsorg alltid statsmakternas politiska och ekonomiska ansvar - utöver är vård-och omsorg mest sönder-och lagreglerade samhällsområdet. Argumentera mot ledande patientsäkerhetexpertis -ja även de bästa har fallit som äpplen på marken under åren. Slutinlägg!

Det finns ingen motsättning mellan socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, De kompletterar varandra alltsedan ädelreformen på 1990-talet.