Skip to content

Ersättning till "barnhemsbarn" utmättes av Kronofogden - HD prövar fallet

År 2011 arrangerade staten en ceremoni i Stockholms stadshus där bland annat riksdagens talman, å statens vägnar, bad de så kallade "barnhemsbarnen" om ursäkt. Foto: Claudio Bresciani/TT

Kvinnan är ett av de många "barnhemsbarn" som fick 250 000 i ersättning av staten. Kronofogden beslutade, efter begäran från CSN, att 100 000 kronor av ersättningen skulle utmätas. Tingsrätten och hovrätten avslog hennes överklagande men nu har Högsta domstolen beslutat att ta upp fallet.

 

I augusti 2013 beviljades kvinnan skuldsanering utan betalningsplan. Hennes totala skulder uppgick då till totalt 428 000 kronor.

Tre år senare fick hon 250 000 kronor i ersättning från den så kallade Ersättningsnämnden enligt lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Ersättningen utgör en gottgörelse för övergrepp för så kallade barnhemsbarn.

"Förföljer henne fortfarande"
Kvinnan hade haft en mycket svår uppväxt och hade fosterhemsplacerad sedan tvåårsåldern. "Effekterna av denna tid förföljer henne än", skriver hennes ombud i ett överklagande.

Sedan kvinnan hade beviljats ersättningen valde Kronofogden att ompröva skuldsaneringsbeslutet - på begäran av CSN som inte omfattas av skuldsaneringsbeslutet.

Kronofogden beslutade att 100 000 kronor av ersättningen skulle betalas till borgenärerna.

"Extraordinär ersättning"
Kvinnan överklagade till Norrtälje tingsrätt och Svea hovrätt som dock gick på Kronofogdens linje och slog fast att ersättningen som kvinnan hade fått enligt ersättningslagen inte var fredad.

Kvinnan överklagade till Högsta domstolen. I sitt överklagande pekade hennes ombud bland annat på att den aktuella ersättningen är ”personlig och extraordinär” och att den - precis som skadestånd - inte borde kunna utmätas.

Kvinnans ombud skrev i överklagandet:

"Utredningen övervägde olika modeller för ersättningssystem och kom fram till att ersättning ska utges som ett erkännande av att den enskilde utsatts för oförsvarligt lidande och inte som en skadeståndsrättslig kompensation för en konkret skada (prop. 2011/12:160 s. 27). Ersättningen har många liknelser med ett ideellt skadestånd, närmast till hands ligger kränkningsersättning, men även ersättning för personskada (sveda och värk)."

Diskretionär bedömning
Kvinnan hävdar att det finns utrymme för en så kallad diskretionär bedömning med hänvisning till ett tidigare avgörande i Högsta domstolen - NJA 2011 s. 957 - där det bland annat konstateras att det finns möjlighet att underlåta en omprövning av ett skuldsaneringsbeslut om en sådan vid en helhetsbedömning inte är påkallad.

I det nu aktuella fallet menar kvinnan att ersättningen bör undantas från skuldsanering ”med beaktande av ersättningens karaktär, vad hennes ekonomiska förbättring beror på, hur snart den har inträffat och hur ersättningen har inverkat på hennes livssituation”.

Hon framhåller samtidigt att det vore uppenbart oskäligt att dra in ersättningen i skuldsaneringen och att detta skulle strida mot egendomsskyddet i regeringsformen.

HD meddelar nu prövningstillstånd i målet.

  • Julia Majlund

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Behandlas vi lika inför myndigheterna läs nedan
och fundera vart är vi på väg.

Vänligen
Nils P Lund

Källa Dagen Nyheter

Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab fick nära 750.000 kronor i svenskt studiestöd under sin tid i England. Drygt 54.000 kronor betalades ut strax efter bombattacken i Stockholm. Efter hans död efterskänkte Centrala studiestödsnämnden pengarna.

DN kan avslöja att Taimour Abdulwahab fick betydligt mer pengar i svenskt studiestöd än vad hans finansiär i Skottland ska ha betalat till honom. I augusti i fjol dömde en skotsk domstol Nesserdine Menni till sju års fängelse för att ha betalat 60.000 kronor till Abdulwahabs terrorverksamhet.

Men en betydligt större del av Taimour Abdulwahabs ekonomi kom från de studiebidrag och lån han fick från Sverige. Det visar en kartläggning som författaren Mats Ekman har gjort och som DN har tagit del av. Mats Ekman har skrivit boken ”På uppdrag från Bagdad”, som beskriver den forne diktatorn Saddam Husseins agentverksamhet i Sverige. Han har sammanställt alla Abdulwahabs ansökningar om studiemedel och de utbetalningar som har gjorts.

Totalt tog Abdulwahab emot cirka 745 000 kronor i lån och bidrag. Cirka 15.000 har återbetalats. Efter hans död efterskänkte Centrala studiestödsnämnden, CSN, hans skuld på nära 670.000 kronor.

De första ansökningarna från Taimour Abdulwahab kom i slutet av 90-talet. Han började studera i Luton i England för att bli sjukgymnast. Han tog en examen år 2004 och gjorde därefter ett uppehåll i studierna innan han återvände till Luton och påbörjade en liknande utbildning år 2008.

De största utbetalningarna kom i slutet av studieperioden. År 2010 betalade CSN ut cirka 140.000 kronor i lån och bidrag. Den 13 december 2010, två dagar efter attentatet i Stockholm, betalade CSN ut 54.840 kronor till hans konto.

Kontakterna mellan Taimour Abdulwahab och CSN visar att studielånen har varit mycket viktiga för att han ska kunna klara sin försörjning. Vid flera tillfällen ber han mycket artigt om anstånd att börja betala tillbaka lånen och även ibland extra bidrag.

”Jag skulle vilja tacka CSN och önska er alla God Jul och ett väldigt Gott Nytt År”, avslutar han ett av sina brev.

Han skickar också regelbundet in intyg på att han har gått igenom olika delkurser i studierna.

Det är oklart när Taimour Abdulwahab blev inspirerad av militanta islamistiska grupperingar, men alla är överens om att det skedde i ­Luton, som också är känt för att ha sådana grupperingar. Bekanta säger att han radikaliserades någon gång efter år 2005.

Efter hans död har CSN efterskänkt hela studieskulden, även de pengar som betalades ut efter hans död. Det är i dag oklart vad de dryga 54.000 har använts till. I bouppteckningen efter Taimour Abdulwahabs dödsbo redovisas endast cirka 2.000 kronor i tillgångar.

Begravningen, som skedde i England, kostade cirka 47.000 kronor, men hans syster meddelade att hon hade fått låna pengar för att täcka de kostnaderna.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström arbetar fortfarande med utredningen om terrorbombningen i Stockholm. Hon räknar med att vara klar någon gång i vår. Det mesta talar för att utredningen läggs ned. Tidigare har hon förklarat att Taimour Abdulwahab inte verkar ha haft någon medhjälpare under attentatet.

Hon vill inte ge några kommentarer till hur mycket pengar Abdulwahab behövde för att finansiera bombattacken och varifrån han har fått pengarna. Hon vill inte heller kommentera om de svenska studiepengarna har använts för att bygga bomber och skaffa annan utrustning för attentatet.

– Jag vill inte berätta någonting om utredningen förrän den är avslutad, säger hon.

-Pettersson undrar hur många andra terrorister vi försörjer…

1) Eftersom det finns åtskilliga personer med skulder hos KFM som har erhållit samma ersättning utifrån tillämpningen av samma speciallag men där KFM inte alls utmätt ersättningen, så har det därför här skett en olikbehandling som är otillåten. Ombudet och/eller drabbade kan kontakta mig för närmare information. 2) Rätten till det beslutade skadeståndet från det offentliga får uppfattas grunda sig på ett lidande vilket varit omfattande. Kausalitet kan därmed inte uteslutas föreligga mellan den ersatta skadan och vidare kvinnans ekonomiskt utsatta situation. Eftersom samtidigt härmed det offentliga erkänt sig skyldigt till den uppkomna situation som man ersätter kvinnan för, bör därmed kravet på bevislättnad placeras lägre i jämförelse med övriga skadestånd, när annars här sker ett givande med ena handen för att i nästa stund återtaga samma skadestånd, likt här skulle ha förelegat en rätt till kvittning. I sådant fall tas härigenom udden ifrån lagens syfte, eftersom den enskilde då aldrig gottgörs på det sätt som lagens förarbeten förutsätter ske. Sverige tvingas därmed i sådan uppenbar situation i internationell rätt på nytt tillrättavisas i sin egenskap av en omättligt starkare part, i förhållande till den person som man förorsakade den allt igenom socialt utslagna positionen.

Av samma anledning som skadestånd inte kan utmätas, ska givetvis inte den aktuella ersättningen kunna utmätas. Det följer av att det ska vara systemkoherent.
Skadestånd kan förvisso utmätas efter att två år har förflutit, men den som vet det ser förstås till att sätta sprätt på pengarna...

Skadestånd borde över huvud taget inte vara fredat från utmätning, det är en inkonsekvens i systemet där vissa människor särbehandlas beroende på var pengarna kommer ifrån. Om skadeståndet behövs för att täcka vissa nödvändiga utgifter får det lösas med gängse beneficieregler. Oavsett det, som bara var min åsikt, blir det intressant att se hur HD hanterar detta. Utmätningsfri egendom ingår inte i en konkurs, vilket skulle tala för att den inte ska föranleda omprövning av en skuldsanering. Men skuldsanering är trots allt en egen rättsfigur och vad jag tror att domstolarna har funnit är att skadeståndet ökat betalningsutrymmet på viss sätt. Ett beslut om skuldsanering innebär ju inte att man s.a.s. öronmärker viss egendom till fördelning mellan borgenärerna, utan att gäldenären inom ramen för sin fastställda betalningsförmåga varje månad ska betala visst belopp till borgenärerna. Att de pengarna finns är sedan upp till gäldenären.

Slår mig nu att rubriken och ingressen till artikeln säger att det hela handlar om något helt annat än det som sedan följer, och som jag byggde min kommentar på. Handlar det om utmätning av ersättningen eller omprövning av skuldsanering? Om det är målet Ö 731-17 det gäller så handlar det om skuldsanering. En viss skillnad [!], och osedvanligt låg kvalitet på artikeln hursomhelst. Skärpning DJ.

Aspekter av ersättning skall sättas in i rätt sammanhang. Att ge med den ena och ta med den andra är ju ett starkt tecken på att begreppet Ex Gracia inte är värt vad det behöver vara för särskilt utsatta (grupper) överlevare som vanvårdade barnhemsbarn tillhör. Om Sverige i sin myndighetsutövning i samband med Vanvårdsfrågan följt de regler som gäller inom EU, så hade med all sannolikhet Hens skulder varit sanerade. Sverige " slarvade" eller medvetet uteslöt Brottsofferperspektivet, vilket möjliggjorde att själva Gottgörelsebegreppet hamnade i tomma intet. Detta är häpnadsväckande eftersom PACE 1934 (2010) enligt Assembly debate 5 oktober 2010 skickas ut till alla medlemsstater. Den besvaras av Ministerkommiten 21 april 2011. Child Abuse in institutions: EU shorefull protection of the victems, Adopted at the 1112th meeting of the minister's deputes 19 april 2011. Hur är det möjligt att svenska myndigheter och politiker tog sig rätten att köra över EU och därmed välja att behandla utsatta " överlevare" i Vanvård/Upprättelsefrågan på ett Icke Demokratiskt förhållningssätt.

Eftersom pace 1934 ( 2010) gavs i oktober 2010 och besvarades genom ministerkommitten den 21 april 2011 blir väl spörsmålet om Sverige i Kronofogde myndighetens behandling har att följa pace rekommendationen?
Tack alla med juridiska kunskaper att ni engagerar er i brottsoffrens situationer idag. Överlevarna har vilket finns beskrivet i flera SOUer levt i livslånga viktimiserings processer och behöver hjälp för att intigreras som medborgare i samhället

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.