Skip to content

Ersättning till "barnhemsbarn" utmättes av Kronofogden - HD prövar fallet

År 2011 arrangerade staten en ceremoni i Stockholms stadshus där bland annat riksdagens talman, å statens vägnar, bad de så kallade "barnhemsbarnen" om ursäkt. Foto: Claudio Bresciani/TT

Kvinnan är ett av de många "barnhemsbarn" som fick 250 000 i ersättning av staten. Kronofogden beslutade, efter begäran från CSN, att 100 000 kronor av ersättningen skulle utmätas. Tingsrätten och hovrätten avslog hennes överklagande men nu har Högsta domstolen beslutat att ta upp fallet.

 

I augusti 2013 beviljades kvinnan skuldsanering utan betalningsplan. Hennes totala skulder uppgick då till totalt 428 000 kronor.

Tre år senare fick hon 250 000 kronor i ersättning från den så kallade Ersättningsnämnden enligt lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Ersättningen utgör en gottgörelse för övergrepp för så kallade barnhemsbarn.

"Förföljer henne fortfarande"
Kvinnan hade haft en mycket svår uppväxt och hade fosterhemsplacerad sedan tvåårsåldern. "Effekterna av denna tid förföljer henne än", skriver hennes ombud i ett överklagande.

Sedan kvinnan hade beviljats ersättningen valde Kronofogden att ompröva skuldsaneringsbeslutet - på begäran av CSN som inte omfattas av skuldsaneringsbeslutet.

Kronofogden beslutade att 100 000 kronor av ersättningen skulle betalas till borgenärerna.

"Extraordinär ersättning"
Kvinnan överklagade till Norrtälje tingsrätt och Svea hovrätt som dock gick på Kronofogdens linje och slog fast att ersättningen som kvinnan hade fått enligt ersättningslagen inte var fredad.

Kvinnan överklagade till Högsta domstolen. I sitt överklagande pekade hennes ombud bland annat på att den aktuella ersättningen är ”personlig och extraordinär” och att den - precis som skadestånd - inte borde kunna utmätas.

Kvinnans ombud skrev i överklagandet:

"Utredningen övervägde olika modeller för ersättningssystem och kom fram till att ersättning ska utges som ett erkännande av att den enskilde utsatts för oförsvarligt lidande och inte som en skadeståndsrättslig kompensation för en konkret skada (prop. 2011/12:160 s. 27). Ersättningen har många liknelser med ett ideellt skadestånd, närmast till hands ligger kränkningsersättning, men även ersättning för personskada (sveda och värk)."

Diskretionär bedömning
Kvinnan hävdar att det finns utrymme för en så kallad diskretionär bedömning med hänvisning till ett tidigare avgörande i Högsta domstolen - NJA 2011 s. 957 - där det bland annat konstateras att det finns möjlighet att underlåta en omprövning av ett skuldsaneringsbeslut om en sådan vid en helhetsbedömning inte är påkallad.

I det nu aktuella fallet menar kvinnan att ersättningen bör undantas från skuldsanering ”med beaktande av ersättningens karaktär, vad hennes ekonomiska förbättring beror på, hur snart den har inträffat och hur ersättningen har inverkat på hennes livssituation”.

Hon framhåller samtidigt att det vore uppenbart oskäligt att dra in ersättningen i skuldsaneringen och att detta skulle strida mot egendomsskyddet i regeringsformen.

HD meddelar nu prövningstillstånd i målet.

  • Alt-texten
    Julia Majlund

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt