Skip to content

En av fem studenter utsatta för hatbrott - men de flesta anmäler aldrig

Caroline Mellgren, Malmö högskola. Foto: Erika Oldberg / TT

En av fem studenter vid Malmö Högskola har någon gång utsatts för hatbrott. Det visar en ny studie som genomförts med medel från Brotts-offerfonden. De flesta polisanmäler dock aldrig att de har blivit utsatta.

 

Forskningsprojektet är finansierat av Brottsofferfonden och visar att var femte av de 3 000 studenter som deltagit i undersökningen vid Malmö högskola har erfarenhet av hatbrott.

Siffran kan jämföras med att det i Sverige anmäldes cirka 6 000 hatbrott år 2014. Endast fem procent av alla anmälda hatbrott klarades upp. 

Få anmäler
Forskarna valde att fråga universitetsstudenter då universitet är en plats som samlar människor från spridda delar av samhället - även personer som tillhör olika minoriteter. 

Få studenter som deltog i undersökningen och som utsatts för hatbrott vände sig till polisen eftersom de inte trodde att det skulle leda någon vart. De flesta bearbetade istället problemen genom att prata och få stöd av familj och vänner.

Olika syn på hatbrott i olika länder
Hatbrottsdefinitionen ser inte likadan ut i alla rättsordningar och för att göra internationella jämförelser har forskarna på Malmö högskola utökat den svenska definitionen till att även omfatta kränkningar på grund av könstillhörighet, könsidentitet och funktionsnedsättning.

Den hatbrottsdefinition som råder i Sverige och som enligt svensk rätt kan verka i straffskärpande riktning är brott som motiveras av att gärningspersonen vill kränka en person, en folkgrupp eller andra grupper av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

Vad som ska räknas som ett hatbrott diskuteras just nu på regeringsnivå och under 2017 kommer regeringen att lämna en proposition till riksdagen om att inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen.

I till exempel USA, Kanada och Storbritannien är även funktionsnedsättning en del av lagstiftningen och i Kanada inkluderas även brott med motivgrunden kön.

Vanligast att studenter kränks pga kön
Enligt Caroline Mellgren, docent vid Malmö högskola, var kränkningar på grund av kön den mest framträdande kategorin bland de tillfrågade studenterna.

Det var även vanligt att de som utsatts för kränkningar på grund av kön blivit det vid upprepade tillfällen.

Av de tillfrågade var det framför allt kvinnor som utsatts och de flesta utsattes för sexuellt våld.

Den andra största gruppen i undersökningen var studenter som utsatts på grund av bakgrund eller ursprung.

Mindre vanligt var att studenterna utsatts för hatbrott riktade mot deras religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuella läggning, eller funktionsnedsättning.

- När det gäller funktionsnedsättning var det väldigt få personer som uppgav att de blivit drabbade. Men många tänker inte själva på det som hatbrott eftersom det inte ingår i lagstiftningen i Sverige, säger Caroline Mellgren.

En stor andel av studenterna har också erfarenhet av att utsättas för brott med flera motiv. Motiven överlappar ofta varandra, till exempel religion och bakgrund/ursprung.

Upprepade kränkningar
Det är framförallt sexuella ofredanden, verbala kränkningar och visst fysiskt våld som de tillfrågade blivit utsatta för. Misshandel och våldtäkt var ovanligare men risken för upprepad utsatthet var hög vad gällde de ringa brotten.

- När brotten upprepas blir också konsekvenserna allvarliga även om varje enskilt brott inte är så våldsamt. Många blir arga och oroade för att utsättas igen. Det leder till att personerna undviker platser och döljer sin identitet, förklarar Caroline Mellgren. 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

"annan liknande omständighet." torde avse vita,heterosexuella, medelålders män.

Skulle inte tro det.. den stackars blonda 12 åringen som har oturen att hamna i ett område som Rosengård, biskopsgården, etc kommer även fortsättningsvis att utsättas för daglig mobbning på grund av sitt etniska ursprung utan att det ses lika allvarligt som en omvänd situation på en skola på Lidingö, Vellinge, etc.

Ska vi öht ha en lag som HMF så ska vem som anses som minoritet ses i offrets synvinkel. Är ett barn enda svensken i klassen, ja då tillhör han en minoritetsgrupp. Han sköter väl totalt i om svenskar är i majoritet utanför Rosengård.. är man barn så är inte världen större än skolan och bostadsområdet man bor i.

Kan man polisanmäla någon för hatbrott? Var kan man ta del av 'hatbrottsdefinitionen' som nämns i artikeln? Finns den med i lagboken?

Uttrycket hatbrott är en glidning på det som uttrycks i lagen om hets mot folkgrupp för att försöka utnyttja lagen för juridisk aktivism.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hets_mot_folkgrupp