Skip to content

"Advokatbyråerna utmärker sig som sektor i näringslivet" - hon slåss för de kvinnliga juristerna

Biträdande juristen Louise Meijer instiftade Justitiapriset - för jämställdhet inom de affärsjuridiska advokatbyråerna. Bild och foto: Justitiapriset

De affärsjuridiska advokatbyråerna utmärker sig som sektor inom näringslivet när det gäller brist på jämställdhet. Det säger biträdande juristen Louise Meijer som inrättade branschens eget jämställd-hetspris: Justitiapriset. Själv arbetar hon på en byrå där alla är kvinnor. "Så byrån är väldigt jämställd, eller ojämställd, beroende på hur man ser det, haha…" säger hon till Dagens Juridiks systerpublikation Legally yours.

 

Som nyexaminerad jurist slogs Louise Meijer av bristen på jämställdhet i juristbranschen. Hösten 2016 beslutade hon sig för att sätta fokus på frågan.

- På juristlinjen är en majoritet av studenterna tjejer, likaså bland de nyanställda på advokatbyråerna. Framförallt på de affärsjuridiska. Men när man tittar på delägargrupperna så avspeglas inte den majoriteten i könsfördelningen där.

- Det är uppenbart att någonting händer mellan nyanställningen och tills att man blir delägare. Advokatbranschen ligger efter och det var viktigt att göra något åt det.

I höstas inrättade Louise Meijer därför Justitiapriset – en utmärkelse som delas ut till den affärsjuridiska advokatbyrå som bedöms ha varit bäst på jämställdhet.

I år blev det advokatbyrån Delphi, som enligt juryns motivering visar att ”jämställdhetsarbete kan genomsyra det dagliga och kommersiella arbetet på en advokatbyrå”.

Har du planer på att låta priset omfatta fler arbetsplatser än advokatbyråer?

 - Inte just nu. Om man jämför med andra sektorer i näringslivet så är affärsjuridiska byråer utmärkande vad gäller könsfördelningen av chefer, alltså delägare. Därför var det viktigast för mig att börja där.

Hur har responsen från branschen varit?

 - Jag blev positivt överraskad. Byråerna har varit väldigt välkomnande och har tagit emot priset på ett väldigt bra sätt.

- 15 av Sveriges största byråer anmälde sig till priset, det ser jag som ett tecken på att hela branschen ville vara med från början. Och intresset fortsätter vara stort inför nästa år. De 14 som inte vann har jag förstått är revanschsugna inför nästa år. Många vill vinna.

 Vad är viktigast för byråerna att arbeta med?

 - Representationen. Frågan om vilka biträdande jurister kommer att stanna på byrån efter fyra, fem år? Vilka som får informella förebilder - mentorer - som guidar dem upp mot delägarskapet. Där hittar man nyckeln till att se över vilka informella strukturer som finns.

- Det är ofta så att man får en bra personlig kontakt med någon som lyfter en och tar en framåt på sätt som man kanske inte hade klarat av helt på egen hand. Byråerna skulle kunna se över de här vägarna på ett mer medvetet sätt. För att fler ska kunna få möjlighet till mentorer och stöd på vägen så måste man arbeta aktivt med de här frågorna.

- Att det finns kvinnliga förebilder på byrån är superviktigt så nya tjejer på byrån känner att det är värt att stanna kvar där i ett decennium. Om väldigt få tjejer är delägare kan det så klart få en effekt för hur många som väljer att hoppa av. Många känner att de trampar vatten, att de inte kommer dit de vill.

Själv är Louise Meijer biträdande jurist på den humanjuridiska byrån Moll & Grosskopf i Lund.

- Där är vi fyra stycken - alla är tjejer. Så byrån är väldigt jämställd - eller ojämställd - beroende på hur man ser det, haha…

 

 FAKTA - Så här utses vinnaren av Justitiapriset:

  • Mot en deltagaravgift får byråerna möjlighet att svara på en enkät med frågor om jämställdhetsarbete och intern kultur.
  • Svaren anonymiseras och analyseras av jämställdhetsbolaget Add Gender.
  • En jury –bestående av bland andra civilrättsprofessorn Mårten Schultz, straffrättsprofessorn emerita Madeleine Leijonhufvud och justitierådet Mari Heidenborg – utser en vinnare.

 

Läs en längre intervju med Louise Meijer i Dagens Juridiks systerpublikation Legally yours.

 

PETER JOHANSSON/LY

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

13 comments

Ja, hahaha! Jag förstår skämtet. Ja byrån är ju extremt ojämställd. Det är också ett märkligt fenomen som finns i juristbranschen att det enbart finns kvinnor på en byrå och en arbetsplats. Det om något visar att branschen inte är riktigt seriös i detta avseende och att man tar frågan på allvar. Skulle gärna se arbetsplatser med blandad personal ungt, gammalt, kvinnor och män. Det är oerhört förvånande att man har så svårt med detta i Sverige 2017 i just denna bransch. Jag tror också att den här typen av skevheter avspeglar sig på uppdragen tyvärr.

En särskild fråga är om det är lämpligt att justitierådet Mari Heidenborg sitter med i sådan här slags jury, som ska göra andra typer av bedömningar än rent juridiska i samma bransch. Det är viktigt att domstolar är självständiga och opartiska och det gäller i synnerhet i Högsta domstolen. Det är mycket olyckligt om Högsta domstolens ledamöter inte håller hårt bl.a. på principen om opartiskhet, eftersom det måste finnas ett otvivelaktigt förtroende mellan allmänheten och högsta instans. Redan att man som medborgare kan börja ställa frågor runt ett agerande är inte bra anser jag. Det finns ett allmänt intresse att belysa frågan. Det hela kan ta sin utgångspunkt i vad man får göra och inte göra som justitieråd. Sedan har vi frågan i vilka sammanhang, som det är lämpligt att man medverkar i och inte bör medverka i som justitieråd i HD. Det är en viktig del i arbetet för ett justitieråd att uppvisa omdöme, integritet och yrkesstolthet och helt enkelt ha förmågan att göra förnuftiga gränsdragningar. Om allmänheten känner att justitieråden har den förmågan, vilket det finns många bra exempel på så upprätthålls allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Det blir då samtidigt mycket olyckligt då olika justitieråds ageranden kan ifrågasättas på goda grunder, eftersom varje sådant ifrågasättande sänker allmänhetens förtroende för domstolsväsendet och de fall som kommer under HD:s prövning.

Är det inte lite komiskt att en person som arbetar på en extremt o-jämställd byrå delar ut jämställd-hetspris? Låter som om Delphi borde ta över fanan.

Sen får Louise gärna svara på hur det kan bero "hur man ser på saken".

Bra tanke, men tråkigt att det inte återspeglas i personens verklighet.

Men dubbelmoral verkar vara populärt i Sverige just nu, så varför inte?

Jämställdhet definieras som jämlikhet mellan män och kvinnor. Om man enbart slåss för kvinnor kan man per definition inte vara för jämlikhet. Om man är för jämställdhet så slåss man både för män och kvinnor och försöker utjämna obalanserna. Det skulle vara intressant att veta vad artikelförfattaren gör på sin egen byrå för jämställdheten, där det som sagt jobbar 4 kvinnor av 4 möjliga. Eller det kanske är det som är jämställdhet att bara finns kvinnor på den reguljära arbetsmarknaden. GAPSKRATT, HAHAHA!

Bitr jurist Louise Meijer har förvisso rätt i att juristlinjens studenter är i majoritet studenter och nyanställda på advokatbyråerna i delägargrupperna avspeglas inte i könsfördelningen ty någonting sker mellan nyanställning och delägarskap.
Undertecknad respekterar naturligtvis bitr jurist Louise Meijer åsikter men finner dem märkliga ty nyanställning och delägarskap är helt avhängigt kunskap och lämplighet.

Bitr jurist Louise Meijer anställd på en humanbyrå där alla är kvinnor anser det viktigt att ändra på det genom att inrätta ett Jämställdhetspris och andra juristbyråer ges möjlighet att mot deltagaravgift, svara på en enkät med frågor om jämställdhetsarbete!
All reklam kostar men sannerligen ovanligt är att betala för medverkan i tävling om ett hederspris "jämställdhets utmärkelse" att visa upp på sina kontor", vilket inte betyder att svaren i enkäten är sanna och att för jämställdhetens skull anställa kvinnor eller män rutinmässigt, är att spela rysk roulette med företaget som insatts ty rutiner har inget personligt ansvar.

Att ”jämställdhetsarbete kan genomsyra det dagliga och kommersiella arbetet på en advokatbyrå” ifrågasätts inte, men kan genomsyra och genomsyrar har två skilda innehåll och min erfarenhet i trettio år egenföretagare är att i samtliga branscher anställning och delägarskap oavsett könstillhörighet, är helt avhängigt yrkeskunskap och lämplighet.
Mvh/Thérèse Angélique med ProBono Team.

När ska dessa aktivistfeminister inse att delägarskap förutsätter att man drar in klienter och pengar? Varför skulle annars delägarna dela med sig av aktier och utdelning? Fattar man inte detta uppenbara samband bör man söka anställning på Försäkringskassan eller annan passande genuscertifierad myndighet.

Artikelns sensmoral. Jämställdhet gäller hos andra, men inte hos mig.

Den moderna,feministiskt lagda kvinnan tar för sig av livets alla områden.
http://www.bonton.se/modules/bonton/file.asp?d=2017-05-14
Bra-bra.

Det där skämtet i "systertidningen" var inte roligt. Riktigt värdelöst skämt.

Det är inte bra att det sitter ett justitieråd i juryn av olika orsaker. Man får då tänka på att olika byråer företräder klienter i HD och att sådan bedömning, där en vinnare utses kan inverka medvetet eller omedvetet på en sådan bedömning där en viss byrå agerar i HD. Sedan sitter det andra i juryn som företräder Juridikinstitutet, som aktivistiskt driver sina frågor. Jag tänker då bl.a. på att Juridikinstititutet nyligen förlorade ett mål i HD och där man inte fick igenom en talan där man kunde överlåta en påstådd kränkningsersättning, vilket var en kontroversiell fråga som väckt åtskilligt med debatt. Sedan har vi det här problemet att de som gjort undersökningen inte tycks kunna definiera jämställdhet, och inte synes verka för en verklig jämställdhet och att man då själva lever som man lär. Med allt detta i bakhuvudet så känner jag mig som medborgare obekväm med att ett justieråd medverkar i ett sådant här sammanhang, eftersom det är av vikt att våra domstolar är opartiska. Det är då viktigt avstå från att medverka i olika sammanhang om man nu bestämt sig för att arbeta i HD, eftersom det är så viktigt med allmänhetens förtroende på denna post.

"Artikeln" (och/eller "tävlingen") väcker fler frågor än den löser.

Varför får företagen anmäla sig själva? Vem/vilka på företagen svarar på enkäten? osv..

En tramsartikel som antingen beskriver trams (reklam) eller lyckas tramsifiera något som kanske hade förtjänat att beskrivas på ett mer seriöst sätt.

Kimman. Jag håller helt med dig. Jämställdhet är en del av våran demokrati och är en komplex fråga, med många olika sidor och vinklar. Vi har ett demokratiproblem rent allmänt i Sverige idag, som yttrar sig på olika sätt samtidigt som vi har ett underskott på kompetenta personer inom detta ämnesområde tyvärr. Om man ser på affärsbyråerna så tycks de vara kanske de mest jämställda i branschen. Gör man sökningar på humanjuridiska byråer, så får man snabbt fram att flera sådana byråer består så gott som endast av kvinnor även då dessa är större byråer än den som nämndes i artikeln och så ser det generellt ut på de humanjuridiska byråerna. De som även har konfronterats med socialtjänsten och familjerättsliga ärenden vet att familjerättssekreterarna så gott som uteslutande är kvinnor. Det blir då bakvänt att endast rikta sig mot de affärsjuridiska byråerna för att de inte skulle vara jämställda när det finns mycket värre exempel på o-jämställda byråer, samtidigt som de affärsjuridiska arbetsplatserna kanske är de minst o-jämställda i branschen. Det blir också oerhört bakvänt att enbart vända sig mot män, då arbetsmarknaden består både av män och kvinnor.

Den rödgröna regeringens nya jobbsatsning ,med så kallade skattesubventionerade "instegsjobb med låga trösklar" ,kommer att bli en succé-jag lovar.
http://www.bonton.se/modules/bonton/file.asp?d=2017-05-15

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.