Skip to content

Uppehållstillstånd på falska grunder ändå giltiga - men frågan splittrar HD

Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog var skiljaktig - och ansåg att ett uppehållstillstånd som hade meddelats på falska grunder borde betraktas som ett icke existerande tillstånd. Foto: DJ

Ett uppehållstillstånd ska anses giltigt trots att det har tillkommit på falska grunder. Därför kan de män som enligt åklagaren har organiserat omfattande människosmuggling inte längre anses misstänkta. Åklagarens krav på att få ta 13 miljoner i kvarstad ska också avslås. Det slår Högsta domstolen fast i ett djup oenigt beslut.

 

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren har under en längre tid bedrivit en förundersökning om grovt organiserande av människosmuggling.

De två huvudmisstänkta har enligt utredningen under knappt fem år organiserat en verksamhet som går ut på att, mot betalning, främja att utlänningar reser till Sverige utan att ha rätt till det.

"Utnyttjat utsattas situation"
Enligt åklagarna har de misstänkta systematiskt ”utnyttjat brister i Migrationsverkets system” och ”utlänningars utsatta situation”. Verksamheten har omsatt stora pengar och åklagarna begärde 13,3 miljoner kronor i så kallad kvarstad.

Norrköpings tingsrätt kom också fram till att en av de misstänkta männen var skäligen misstänkt för grovt organiserande av människosmuggling. Eftersom det kunde befaras att mannen på ett eller sätt kunde skaffa undan pengarna beslutade tingsrätten om kvarstad på 13,3 miljoner kronor.

Påverkas inte av falska uppgifter
Mannen överklagade beslutet till Göta hovrätt - som upphävdes tingsrättens beslut. Hovrätten skrev:

”Påståendet om att X (den misstänkte) har gjort sig skyldig till grovt organiserande av människosmuggling förutsätter att han har främjat att utlänningar rest till Sverige utan de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Av handlingarna i målet synes emellertid framgå att de utlänningar det varit frågan om haft erforderliga tillstånd. Denna bedömning påverkas inte av det förhållandet att tillstånden kan ha meddelats med oriktiga uppgifter till grund.”

Därmed ansåg hovrätten att mannen inte kunde misstänkas för grovt organiserande av människosmuggling. Både häktningen och beslutet om kvarstad upphävdes därför.

Förmedlade falska intyg
Riksåklagaren Anders Perklev överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen. RÅ skev i sitt överklagande till HD:

”Verksamheten har bl.a. bestått i att X och Y (de misstänkta) tagit emot ersättning för att ordna inresa för utlänningar till Sverige, bl.a. genom att ansöka om arbets- och uppehållstillstånd hos Migrationsverket på oriktiga grunder, ge instruktioner till aktuella utlänningar hur de ska förfara i kontakter med myndigheter och förmedla falska intyg m.m.”

HD kommer nu fram till att man inte kan bortse från de utfärdade tillstånden som "icke existerande" - även om de meddelats på falska grunder. Med den utgångspunkten står det, enligt HD, i strid med lagens ordalydelse att anses att det skulle handla om grovt organiserande av människosmuggling. HD hänvisar också till legalitetsprincipen.

Högsta domstolen djupt oenig
HD - med en majoritet bestående av justitieråden Sten Andersson, Petter Asp och Johnny Herre - avslår därför RÅ:s överklagande.

Två justitieråd - Stefan Lindskog och Dag Mattsson - är skiljaktiga och anser att tillstånd som grundar sig på falska uppgifter inte är riktiga och är att likställa med att tillstånden överhuvudtaget inte existerar.

De skiljaktiga justitieråden vill därför fastställa tingsrättens beslut om kvarstad.

 

  • Alt-texten
    Veronica Hult
  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt