Skip to content

"Samma rättigheter för företag som människor vid brottsmisstanke" - krav från Advokatsamfundet

Anne Ramberg, generalsekreterare Advokatsamfundet, och Anna Skarhed, justitiekansler. Foto: Pressbilder

Advokatsamfundet vill att misstänkta företag ska tillförsäkras samma rättigheter som misstänkta personer - och att företag ska kunna få lägre företagsbot om de samarbetar med åklagaren.

 

Advokatsamfundet vill också att stora bolag ska få rätt till jämkning av den högre nivån av företagsbot om de haft interna regler och rutiner för att förhindra brott.

Bakgrunden är den översyn av lagstiftningen om företagsbot som regeringen gjorde i höstas och som resulterade i en rad förslag om ändringar för att anpassa regelverket till EU-rätten och andra internationella åtaganden.

Misstänkta företag ska ha rättigheter
Advokatsamfundet konstaterar i sitt remissvar att företagsbot ”otvetydigt” utgör ett straff enligt Europakonventionen. Därför anser samfundet att det är av ”avgörande betydelse att de rättigheter som tillkommer en misstänkt enligt dessa europeiska rättighetsinstrument tillkommer företag som står under utredning för företagsbot”.

I detta innefattas enligt samfundet att företaget skulle ha en ”ovillkorlig rätt att i detalj” få information om till exempel misstanken och en rätt att företrädas av en försvarare.

Ingen ”vinsteliminerande funktion”
När det gäller förslaget att företagsboten i vissa fall ska kunna uppgå till 100 miljoner kronor för större bolag har samfundet en rad invändningar.

Man påpekar att enligt förslaget ska företagsboten inte ges en så kallad ”vinsteliminerande funktion” och samfundet anser därför att boten inte kan jämföras med till exempel konkurrensskadeavgift, marknadsstörningsavgift och sanktionsavgifter.

"Tröskelmekanism" kan slå orättvist
Den maximala företagsboten ska enligt regeringens förslag bestå av tio procent straffvärde och 90 procent av företagets finansiella ställning.

Detta medför enligt Advokatsamfundet en ”tröskelmekanism” som kan slå orättvist mot olika bolag. Man visar i flera exempel på att ”orimliga resultat kan uppstå” och att ”märkliga effekter kan tänkas inträda”. 

Samfundet skriver: ”Det finns därför anledning att noggrant utvärdera vad det är för skäl som motiverar att företag av större storlek ska drabbas hårdare, vilket i sig i och för sig inte är ett orimligt synsätt.”

Man vill istället se en lösning med en säkerhetsventil som begränsar tröskelmekanismens effekter i vissa fall.

Jämkning för företag
Samfundet påpekar också på att det inte införs någon möjlighet till utökad företagsbot för myndigheter utan bara för företag. Det finns enligt Advokatsamfundet ”här ett behov av att samordna de vinsteliminerande och sanktionsartade bestämmelserna”.

Man vill också se en jämkningsbestämmelse för företag som ”vidtagit lämpliga och erforderliga åtgärder för att förebygga brottet, men brott ändå har begåtts av en ledande person genom ett mot företaget pliktstridigt agerande”.

Vidare vill man ge företag samma "incitament" att samarbete som misstänkta personer har, med en motsvarande strafflindringsbestämmelse för företagsbot.

JK ska inte föra talan
När det gäller regeringens förslag om att inte bara företag utan även statliga myndigheter ska kunna dömas att betala företagsbot, är Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed kritisk.

I utredningen har man kommit fram till att det är JK som bör företräda staten i domstol när talan om företagsbot förs av åklagare mot en myndighet. Men JK instämmer inte i detta och påpekar att ”huvudregeln är att myndigheten själv för talan i domstol inom sitt verksamhetsområde”.

"Har dragit fel slutsats"
”Utredningen har dragit en felaktig slutsats”, skriver JK som också konstaterar att det inte finns något författningsstöd för att JK ska göra detta och att uppgiften är ”främmande” jämfört med JK:s andra ärenden.

JK ställer sig även frågande till att det bör vara staten, och inte den felande myndigheten, som ska åläggas att betala företagsboten.

Myndigheten ska betala
JK pekar på att när det gäller skadeståndsanspråk mot staten är det som huvudregel "den myndighet som har begått den skadeståndsgrundande handlingen som även ska betala ut ersättningen till de drabbade". 

”Om företags­boten ska ha en preventiv verkan bör det rimligen vara den ansvariga myndigheten som får betala”, skriver JK.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.