Skip to content

"Rädslan är en dålig rådgivare" - krav på hårdare terrorlagar krockar med svensk grundlag

"Rädslan är en dålig huvudkudde", skriver Advokatsamfundets generalsekreterare när det gäller den debatt om skärpta terrorlagar som kom igång endast dagar efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Anders Wiklund/TT

"Rädslan är en dålig rådgivare". Det skriver Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg efter gårdagens politikerdiskussion i SVT:s Agenda - två dygn efter terrorattacken på Drottninggatan. Inrikesminister Anders Ygeman vill se en kriminalisering av att ansluta sig till terrororganisationer men försvarar samtidigt yttrandefrihet och föreningsfrihet.

 

Diskussionen med politiker i SVT:s Agenda ”lämnar mycket övrigt att önska”, skriver generalsekreterare Anne Ramberg på Twitter och syftar på söndagskvällens diskussion med inrikesminister Anders Ygeman (S), Centerpartiets partiledare Annie Lööf, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Sverigesdemokraternas Jimmie Åkesson efter terrorattacken.

Krockar med svensk grundlag
Alla fyra var överens om att man behöver kriminalisera deltagandet i en terrororganisation eller så kallat ”samröre” och stöd till terrororganisationer - någonting som regeringen tidigare ställt sig tveksam till eftersom det krockar med den svenska grundlagen om bland annat föreningsfrihet. 

Förra sommaren presenterade regeringen utredare Lars Werkström ett förslag om ett förbud mot att ansluta sig till en terrororganisation, utan krav på att behöva bevisa något syfte att begå terrorbrott.

Men regeringens bedömning har alltså varit att man inte ska kriminalisera brott genom medlemskap i organisationer. 

EU vill se hårdare tag
Samtidigt har EU pressat den svenska regeringen om att skärpa lagstiftningen. I julas presenterades ett nytt EU-direktiv som uppmanar medlemsländerna att med alla juridiska medel försvåra för IS och andra terrororganisationer. 

I SVT:s Agenda var inrikesminister Anders Ygeman (S) nu istället positiv till Werkströms förslag och kallade till och med förslaget för "svagt”.

Även justitieminister Morgan Johansson (S) vill skärpa terrorlagarna. Han har uttalat att han öppnar för att ta efter Norge - och kriminalisera "deltagande" i terrororganisation. 

Inget brott med "dåliga åsikter"
Samtidigt sa Ygeman i Agenda att ”vi ska vara stolta över vår grundlagsfästa åsiktsfrihet i Sverige” och att det ”inte är ett brott i en demokrati att ha dåliga åsikter."

När det gäller så kallade ”återvändare” anser Ygeman att dessa ska kunna straffas i Sverige och att lösningen inte är att hindra dem från att komma tillbaka hit.

- Om vi hindrar dem från att återvända betyder det att de aldrig kommer att straffas och det kommer jag aldrig att gå med på.

"De ska in i fängelse"
Han och regeringen har istället som utgångspunkt att man ska hjälpa till att stärka rättsväsendet i länder som till exempel Irak och på så sätt förbättra möjligheterna att lagföra terrorister på plats.

Ygeman gav också uttryck för tveksamhet om möjligheterna att kunna utvisa fler personer som begår brott. Han pekade bland annat på att det finns svenska medborgare som misstänks för att placerat ut bomber på flyktingförläggningar.

- Det finns ingenstans att utvisa dem. De ska in i fängelse och det ska andra typer av terrorister också, sa Ygeman.

Kunskap räcker inte
Ygman var positiv till terrorexperten Magnus Ranstorps förslag om att följa Danmarks exempel med ett nationellt centrum för att förebygga extremism. Där arbetar man enligt Ranstorp med "operativ hjälp" till de kommuner som har problem. 

Ranstorp pekade i Agenda på att man i Sverige ”har inriktat sig på demokratifrämjande och kunskapshöjande åtgärder”. Men man har "inga verktyg för de som befinner sig längst ut i kedjan som jobba med ett socialt uppsökande arbete" där det finns återvändare och där rekrytering och radikalisering sker.

Vill ha tillbaka inre gränskontroller
Jimmie Åkesson (SD) krävde ett återinförande av de tidigare hårt kritiserade inre utlänningskontrollerna. Han syftade då främst på projektet REVA som man tvingades avsluta 2014.

Åkesson hänvisade till det faktum att den misstänkte terroristen befann sig illegalt i Sverige och skulle utvisas.

Åkesson krävde i Agenda också att fler ska kunna sättas i förvar i väntan på utvisning och att man ska förbjuda personer som deltagit i terrororganisationer från att återvända till Sverige.

"Vi har ett importerat problem och det de ska inte sitta i svenskt fängelse, sa Åkesson.

Misslyckats med att bevisa terrorbrott
När det gäller den befintliga svenska terrorlagstiftningen har svenska åklagare vid flera fall misslyckats med att få åtalade fällda för terroristbrott som till exempel terrorresor, förberedelse och finansiering.

Flera åklagare har också gett uttryck för att man tror att en kriminalisering av medlemskap i terrororganisationer skulle öka rättsväsendets chanser att få personer fällda för brott.

Däremot verkar Säkerhetspolisens ledning inte ha några invändningar mot nuvarande lagstiftning.  

DN citerar generaldirektör Anders Thornberg från i mars i samband med att han och övriga ledningen presenterade årsresultatet för 2016

”Vi arbetar utifrån den lagstiftning som finns, jag kan inte säga att den är dålig. Jag anser att vi har bra förutsättningar”.

Lag ska avskräcks från terrorresor
Förslaget om ytterligare kriminalisering har handlat om att göra det olagligt att även vara på plats hos en terroristorganisation där det pågår en väpnad konflikt, även om man inte är direkt inblandad i striderna. Det kan till exempel handla om materialvård, transport, underhåll och matlagning. 

Enligt säkerhetspolisen har runt 300 personer de senaste åren rest från Sverige för att på olika sätt ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper utomlands.

Regeringen vill genom lagstiftningen avskräcka från att resa överhuvudtaget. Men remissinstanserna har varit negativa och pekat på svårigheter med att utreda och bevisa brott som begås utomlands

Stoppar inte terrorfinansiering
Både DN och SVT har också i sina granskningar konstaterat att den nya lagen som skulle stoppa terrorfinansiering från Sverige inte används. Varken Finanspolisen, Säpo eller EBM har stoppat några misstänkta pengar sedan lagen trädde i kraft för två och ett halvt år sedan.

Däremot fortsätter Skatteverket att leta svarta misstänkta terrorpengar - för att beskatta dem. Lagen ger möjlighet till ett så kallat dispositionsförbud som innebär att man kan stoppa en misstänkt transaktion tillfälligt.

Färre möjligheter att spåra, avlyssna och övervaka
Till detta kommer även diskussionen om datalagring och möjligheter till hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel och möjligheter till övervakning och spårning som står i strid med kraven på skydd för den personliga integriteten.

De brottsbekämpande myndigheterna har i de sammanhangen mycket starkt påtalat behoven för att kunna bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Underrättelseinformation från FRA
Det finns även problem när det gäller lagförslag som påverkar Säkerhetspolisens möjligheter att få del av underrättelseinformation från Försvarets radioanstalt, FRA.

När det väl pågår en brottsutredning om till exempel misstänkta terrorresor får säkerhetspolisen nämligen inte längre ta del av sådan information.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Nja, kampen mot den grova narkotikan har väl förts på ett icke fruktbart sätt i Sverige. Nu har vi fått en svängning där och förhoppningsvis kan det ge bättre resultat. Jag tror dock att det är svårt att dra andra paraleller med terrorområdet än att vi bör titta nyktert på vilka metoder som ger resultat inte vilka som ger kortsiktig popularitet.

Faktum är att terrordåd skördar färre dödsoffer idag i väst, än några decennier tillbaka...

http://www.dn.se/sthlm/anders-bolling-daden-ockuperar-saval-vara-sinnen-...

Man har slutat förvåna sig över Rambergs vurmande för människor som befinner sig i landet illegalt generellt och för IS terrorister mer specifikt. Det är inte första gången hon hävdar att åtstramningar i lagen skulle strida mot grundlagen. Hon sade samma sak när det låg på förslag att införa gränskontroller. Detta är inte med sanningen överensstämmande. Det är djupt problematiskt att Advokatsamfundets generalsekreterare använder sig av sin position för att driva sin personliga politiska agenda. Detta måste få ett slut.

Ramberg är förvånansvärt aktivistisk i sitt värv med tanke på hennes ämbete/ställning. Allt som strider mot sunt förnuft och nationell säkerhet strider enl. henne mot allt möjligt. Man borde ifrågasätta jäv och/eller någon slags personlig agenda i hennes retorik. Det ligger helt klart en gravad hund någonstans, för att citera Reefad El Sayed.