Skip to content

RÅ kräver att HD fäller rådman för olaglig häktning - fler fall väntar på åtal

Riksåklagaren Anders Perklev överklagar en friande dom från hovrätten till Högsta domstolen och begär att en rådman ska fällas för tjänstefel. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Susan Walsh/TT

Riksåklagaren Anders Perklev går till Högsta domstolen för att få en rådman fälld för tjänstefel. Enligt RÅ ska rådmannen, i sin egenskap av häktningsdomare, hållas ansvarig för att två män satt olagligt frihetsberövade under en betydligt längre tid än vad hovrätten kom fram till när man friade rådmannen.

  

Riksåklagaren väljer att inte överklaga de friande domarna mot en kammaråklagare och två domstolshandläggare i samma mål.

När det gäller rådmannen slog dock hovrätten i den friande domen fast att hon de facto hade agerat oaktsamt men att gärningen var att betrakta som "ringa" tjänstefel – vilket inte är straffbart.

En av orsakerna var enligt hovrätten att de olagliga frihetsberövandena som hon var ansvarig för "har varit kortvariga"  - en bedömning som riksåklagaren inte delar.

Hur lång tid pågick olagligheterna?
RÅ skriver i sitt överklagande till HD att frågan i målet gäller om tjänstefelsbrottet verkligen är att bedöma som ringa. RÅ skriver:

"Av betydelse i det sammanhanget är under vilken tid det oriktiga frihetsberövandet ska anses ha pågått. Avgörande för den frågan är hur man ska se på ett beslut om häktning som fattas vid en för sent hållen häktningsförhandling avseende en anhållen person; övergår därigenom frihetsberövandet, som saknat laga grund, till att bli lagligt?"

Enligt RÅ är frågan angelägen att få besvarad av HD så snabbt som möjligt eftersom det just nu finns liknande fall som utreds och till och med har lett till åtal.

Beslutade att häkta de misstänkta
I sitt överklagande till HD pekar RÅ särskilt på hur hovrätten har bedömt en del av rådmannens agerande. Hovrätten skrev i sin friande dom:

"Åklagaren har även lagt R (rådmannen) till last att hon i samband med förhandlingarna meddelade beslut om att häkta X och Y (de misstänkta). Det kan i den delen konstateras att Å (den åtalade kammaråklagaren) framställde yrkanden om häktning samt att R därefter fann att X och Y var på sannolika skäl misstänkta för människosmuggling och att det förelåg kollusionsfara och att hon därför fattade beslut att X och Y skulle häktas. Något felaktigt frihetsberövande efter tingsrättens beslut i häktningsfrågan kan därmed inte anses föreligga."

Hovrätten ansåg därmed att åtalet i just den delen inte var styrkt.

"Hovrättens ställningstagande fel"
Riksåklagaren anser att rådmannen ska dömas för tjänstefel av normalgraden eftersom hovrätten enligt RÅ har fel när det gäller hur lång tid de olagliga frihetsberövandena har pågått.

RÅ skriver:

"För att komma fram till sin bedömning har hovrätten fäst avseende vid att de felaktiga frihetsberövandena har pågått under kort tid. Hovrätten har då utgått från att något oriktigt frihetsberövande inte har förelegat efter tingsrättens beslut i häktningsfrågan… Jag anser att hovrätten i denna del gjort ett felaktigt ställningstagande och att de oriktiga frihetsberövandena ska anses ha pågått till dess häktningsbesluten upphävts dagen därpå."

"Olagligt frihetsberövade i 30 timmar"
Rådmannen åtalades ursprungligen tillsammans med en kammaråklagare och två domstolshandläggarna vid Hovrätten över Skåne och Blekinge för tjänstefel.

Enligt åtalet hade de hållit häktningsförhandlingar för två anhållna personer - trots att det då hade gått mer än fyra dygn sedan de gripits.

Detta innebar enligt åtalet att de anhållna personerna hade varit frihetsberövade utan laga grund i drygt 30 timmar.

Hovrätten redogjorde i sin dom för åklagarens syn på saken enligt åtalet:

"Detta har fått till följd att personerna varit frihetsberövade utan laga stöd under tiden från den 6 september 2015 kl. 09.30 till den 7 september 2015 omkring kl.16.20." 

Bakgrunden var följande:

Arbetstyngd helg
Två personer hade gripits misstänkta för människosmuggling. De anhölls samma dag och häktningsframställningarna inkom till Malmö tingsrätt en fredag efter ordinarie arbetstid. Den togs därför inte om hand förrän på lördagen.

Ansvariga för jouren var en rådman och en av domstolshandläggarna som också satte ut häktningsförhandlingarna till söndagen.

Den nu åtalade rådmannen - som från början inte hade jouren den helgen - åtog sig att ta hand om jouren på söndagen eftersom den tidigare jourdomaren hade fått förhinder.

Den andre domstolshandläggaren hade inte heller jouren men kallades in som protokollförare eftersom det var en arbetstyngd helg med sju utsatta häktningsförhandlingar under lördagen och lika många under söndagen.

Jouråklagare under söndagen var den kammaråklagare som senare kom att åtalas.

Upptäcktes på måndagen
När rådmannen justerade protokollen från häktningsförhandlingarna under måndagen uppmärksammade hon att den så kallade 96-timmarsfristen hade gått ut redan på söndagen klockan 09.30. Tingsrätten kontaktade då åklagaren som hävde häktningsbesluten samma dag.

Enligt rådmannen och de övriga tre åtalade hade ingen av dem handlat oaktsamt och gärningarna var under alla omständigheter att anse som "ringa" - och därmed inte straffbara.

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"HD har i flera rättsfall uttalat att det av hänsyn till rättssäkerheten måste ställas särskilt höga krav på en korrekt handläggning inom rättsväsendet. Vikten av att regelverket tillämpas korrekt när fråga är om en frihetsberövad person innebär att aktsamhetskravet får anses vara ytterligare förhöjt."

Extrem arbetsbelastning
Hovrätten konstaterade att den domstolshandläggare som satt ut häktningsförhandlingar under den aktuella dagen hade medgett att hon satt ut förhandlingarna efter att den så kallade 96-timmarsfristen gått ut.

Handlandet hade skett vid myndighetsutövning och är oaktsamt, enligt hovrätten som dock ansåg att handläggaren, till följd av sin "extrema arbetsbelastning" hade försatts i en situation där risken för misstag hade ökat högst påtagligt. Gärningen var därför enligt hovrätten att betrakta som "ringa" och hon frias därför.

Den domstolshandläggare som förde protokoll vid förhandlingarna hade enligt åtalet lämnat en felaktig uppgift till domaren om att fristerna skulle ha hållits. Hovrätten ansåg dock att det inte fanns något egentligt stöd för detta - utöver vad den åtalade rådmannen påstod. 

Domstolshandläggaren frias därför. 

Rådmannens skyldighet
När det gällde åtalet mot rådmannen konstaterade hovrätten att hon inte hade kontrollerat att fristerna hade hållits när förhandlingarna började. Istället säger hon sig ha frågat protokollföraren.

Hovrätten skrev:

"Uppgiften att hålla kontroll över frihetsberövanden är av sådan vikt att det måste krävas av en domare att han eller hon ägnar den särskild uppmärksamhet. Det ålåg därför R (rådmannen) att kontrollera tidsuppgifterna i häktningsframställningarna när hon påbörjade respektive förhandling kl. 12.40 respektive 13.05. Genom att inte kontrollera att 96-timmarsfristen hölls har R åsidosatt vad som gällt för uppgiften."

Speciella förhållanden
Att hon inte själv kontrollerade fristerna och hävde anhållningsbesluten ansåg hovrätten var oaktsamt. Hovrätten skrev:

"Frågan blir då om omständigheterna är sådana att gärningen ska bedömas som ringa. Av praxis framgår att det vid en felaktig hantering av frågor om frihetsberövanden endast under speciella förhållanden bör komma i fråga att bedöma ett tjänstefel som ringa (se t.ex. rättsfallet NJA 2016 s. 453)."

"Även för R var det fråga om en hög arbetsbelastning den aktuella dagen. De frihetsberövanden utan laga stöd som hon av oaktsamhet har gjort sig skyldig till har varit kortvariga. Hovrätten anser att omständigheterna är så speciella att det som R har gjort sig skyldig till är att anse som ringa."

Eftersom ringa tjänstefel inte är straffbart friades även hovrätten.

Inte en åklagares ansvar
När det gällde åklagaren ansåg hovrätten att hans handlande överhuvudtaget inte var kriminaliserat och att han inte ens hade agerat oaktsamt.

Även kammaråklagaren friades därför.

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt