Skip to content

RÅ kräver att HD fäller rådman för olaglig häktning - fler fall väntar på åtal

Riksåklagaren Anders Perklev överklagar en friande dom från hovrätten till Högsta domstolen och begär att en rådman ska fällas för tjänstefel. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Susan Walsh/TT

Riksåklagaren Anders Perklev går till Högsta domstolen för att få en rådman fälld för tjänstefel. Enligt RÅ ska rådmannen, i sin egenskap av häktningsdomare, hållas ansvarig för att två män satt olagligt frihetsberövade under en betydligt längre tid än vad hovrätten kom fram till när man friade rådmannen.

  

Riksåklagaren väljer att inte överklaga de friande domarna mot en kammaråklagare och två domstolshandläggare i samma mål.

När det gäller rådmannen slog dock hovrätten i den friande domen fast att hon de facto hade agerat oaktsamt men att gärningen var att betrakta som "ringa" tjänstefel – vilket inte är straffbart.

En av orsakerna var enligt hovrätten att de olagliga frihetsberövandena som hon var ansvarig för "har varit kortvariga"  - en bedömning som riksåklagaren inte delar.

Hur lång tid pågick olagligheterna?
RÅ skriver i sitt överklagande till HD att frågan i målet gäller om tjänstefelsbrottet verkligen är att bedöma som ringa. RÅ skriver:

"Av betydelse i det sammanhanget är under vilken tid det oriktiga frihetsberövandet ska anses ha pågått. Avgörande för den frågan är hur man ska se på ett beslut om häktning som fattas vid en för sent hållen häktningsförhandling avseende en anhållen person; övergår därigenom frihetsberövandet, som saknat laga grund, till att bli lagligt?"

Enligt RÅ är frågan angelägen att få besvarad av HD så snabbt som möjligt eftersom det just nu finns liknande fall som utreds och till och med har lett till åtal.

Beslutade att häkta de misstänkta
I sitt överklagande till HD pekar RÅ särskilt på hur hovrätten har bedömt en del av rådmannens agerande. Hovrätten skrev i sin friande dom:

"Åklagaren har även lagt R (rådmannen) till last att hon i samband med förhandlingarna meddelade beslut om att häkta X och Y (de misstänkta). Det kan i den delen konstateras att Å (den åtalade kammaråklagaren) framställde yrkanden om häktning samt att R därefter fann att X och Y var på sannolika skäl misstänkta för människosmuggling och att det förelåg kollusionsfara och att hon därför fattade beslut att X och Y skulle häktas. Något felaktigt frihetsberövande efter tingsrättens beslut i häktningsfrågan kan därmed inte anses föreligga."

Hovrätten ansåg därmed att åtalet i just den delen inte var styrkt.

"Hovrättens ställningstagande fel"
Riksåklagaren anser att rådmannen ska dömas för tjänstefel av normalgraden eftersom hovrätten enligt RÅ har fel när det gäller hur lång tid de olagliga frihetsberövandena har pågått.

RÅ skriver:

"För att komma fram till sin bedömning har hovrätten fäst avseende vid att de felaktiga frihetsberövandena har pågått under kort tid. Hovrätten har då utgått från att något oriktigt frihetsberövande inte har förelegat efter tingsrättens beslut i häktningsfrågan… Jag anser att hovrätten i denna del gjort ett felaktigt ställningstagande och att de oriktiga frihetsberövandena ska anses ha pågått till dess häktningsbesluten upphävts dagen därpå."

"Olagligt frihetsberövade i 30 timmar"
Rådmannen åtalades ursprungligen tillsammans med en kammaråklagare och två domstolshandläggarna vid Hovrätten över Skåne och Blekinge för tjänstefel.

Enligt åtalet hade de hållit häktningsförhandlingar för två anhållna personer - trots att det då hade gått mer än fyra dygn sedan de gripits.

Detta innebar enligt åtalet att de anhållna personerna hade varit frihetsberövade utan laga grund i drygt 30 timmar.

Hovrätten redogjorde i sin dom för åklagarens syn på saken enligt åtalet:

"Detta har fått till följd att personerna varit frihetsberövade utan laga stöd under tiden från den 6 september 2015 kl. 09.30 till den 7 september 2015 omkring kl.16.20." 

Bakgrunden var följande:

Arbetstyngd helg
Två personer hade gripits misstänkta för människosmuggling. De anhölls samma dag och häktningsframställningarna inkom till Malmö tingsrätt en fredag efter ordinarie arbetstid. Den togs därför inte om hand förrän på lördagen.

Ansvariga för jouren var en rådman och en av domstolshandläggarna som också satte ut häktningsförhandlingarna till söndagen.

Den nu åtalade rådmannen - som från början inte hade jouren den helgen - åtog sig att ta hand om jouren på söndagen eftersom den tidigare jourdomaren hade fått förhinder.

Den andre domstolshandläggaren hade inte heller jouren men kallades in som protokollförare eftersom det var en arbetstyngd helg med sju utsatta häktningsförhandlingar under lördagen och lika många under söndagen.

Jouråklagare under söndagen var den kammaråklagare som senare kom att åtalas.

Upptäcktes på måndagen
När rådmannen justerade protokollen från häktningsförhandlingarna under måndagen uppmärksammade hon att den så kallade 96-timmarsfristen hade gått ut redan på söndagen klockan 09.30. Tingsrätten kontaktade då åklagaren som hävde häktningsbesluten samma dag.

Enligt rådmannen och de övriga tre åtalade hade ingen av dem handlat oaktsamt och gärningarna var under alla omständigheter att anse som "ringa" - och därmed inte straffbara.

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"HD har i flera rättsfall uttalat att det av hänsyn till rättssäkerheten måste ställas särskilt höga krav på en korrekt handläggning inom rättsväsendet. Vikten av att regelverket tillämpas korrekt när fråga är om en frihetsberövad person innebär att aktsamhetskravet får anses vara ytterligare förhöjt."

Extrem arbetsbelastning
Hovrätten konstaterade att den domstolshandläggare som satt ut häktningsförhandlingar under den aktuella dagen hade medgett att hon satt ut förhandlingarna efter att den så kallade 96-timmarsfristen gått ut.

Handlandet hade skett vid myndighetsutövning och är oaktsamt, enligt hovrätten som dock ansåg att handläggaren, till följd av sin "extrema arbetsbelastning" hade försatts i en situation där risken för misstag hade ökat högst påtagligt. Gärningen var därför enligt hovrätten att betrakta som "ringa" och hon frias därför.

Den domstolshandläggare som förde protokoll vid förhandlingarna hade enligt åtalet lämnat en felaktig uppgift till domaren om att fristerna skulle ha hållits. Hovrätten ansåg dock att det inte fanns något egentligt stöd för detta - utöver vad den åtalade rådmannen påstod. 

Domstolshandläggaren frias därför. 

Rådmannens skyldighet
När det gällde åtalet mot rådmannen konstaterade hovrätten att hon inte hade kontrollerat att fristerna hade hållits när förhandlingarna började. Istället säger hon sig ha frågat protokollföraren.

Hovrätten skrev:

"Uppgiften att hålla kontroll över frihetsberövanden är av sådan vikt att det måste krävas av en domare att han eller hon ägnar den särskild uppmärksamhet. Det ålåg därför R (rådmannen) att kontrollera tidsuppgifterna i häktningsframställningarna när hon påbörjade respektive förhandling kl. 12.40 respektive 13.05. Genom att inte kontrollera att 96-timmarsfristen hölls har R åsidosatt vad som gällt för uppgiften."

Speciella förhållanden
Att hon inte själv kontrollerade fristerna och hävde anhållningsbesluten ansåg hovrätten var oaktsamt. Hovrätten skrev:

"Frågan blir då om omständigheterna är sådana att gärningen ska bedömas som ringa. Av praxis framgår att det vid en felaktig hantering av frågor om frihetsberövanden endast under speciella förhållanden bör komma i fråga att bedöma ett tjänstefel som ringa (se t.ex. rättsfallet NJA 2016 s. 453)."

"Även för R var det fråga om en hög arbetsbelastning den aktuella dagen. De frihetsberövanden utan laga stöd som hon av oaktsamhet har gjort sig skyldig till har varit kortvariga. Hovrätten anser att omständigheterna är så speciella att det som R har gjort sig skyldig till är att anse som ringa."

Eftersom ringa tjänstefel inte är straffbart friades även hovrätten.

Inte en åklagares ansvar
När det gällde åklagaren ansåg hovrätten att hans handlande överhuvudtaget inte var kriminaliserat och att han inte ens hade agerat oaktsamt.

Även kammaråklagaren friades därför.

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

21 comments

Instämmer med RÅ om att ett klargörande är på plats. Olagliga frihetsberövande ska aldrig accepteras för någon. Regleringen ska väl återspegla just detta. Om då inte regler följs måste så klart konsekvenser bryta felaktiga förfarande.

Om arbetsbelastning lämnas som orsak ligger det på yrkesgruppen att lösa detta arbetsproblem inte flytta över konsekvenserna enbart på de frihetsberövade som ju inte kan göra ett dugg åt saken.

Ja, som jag sagt tidigare i det här fallet: tidsgränserna måste gälla - att bryta mot dem måste få konsekvenser. RB 24:17 kan inte rimligtvis vara till för den här sortens fall.

Pinsamt för riksåklagaren att åklagaren i målet inte överhuvudtaget begått ens ett misstag. Och ändå blev åtalad.

Oavsett vem som gör fel eller vad som orsakar fel är åklagaren ytterst ansvarig för frihetsberövande.

Är det inte det RÅ vill få förtydligat?

Samt utreda vad ett sånt ansvar innebär i praktiken. Ansvar utan konsekvenser blir en tandlös reglering vilket RÅ tycks motsätta sig.

RÅ tycks inte uppfatta regelverk för åklagare som ett hot utan som en nödvändig förutsättning.

Kan du inte åtminstone läsa innan du kommenterar? RÅ väljer ju att inte överklaga domen mot åklagaren, det står ju redan i första meningen i artikeln. Jag skulle kunna förklara vad som är knäckfrågan i detta mål men vis av erfarenhet så vet jag att du ändå inte kommer att läsa det jag skriver, så jag avstår.

Skönt. Tack. Whatever.

Frågan om frihetsberövade är destobättre synnerligen högaktuell med tanke på den information som givits oss och media i förhållande till vilka frihetsberövade som verkligen ägt rum och tursamt nog finns på bild.

Kan man vara anhållen om man vårdas på intensiven? Om man opereras för allvarliga benbrott när man greps? Antagligen. Men ingen har väl nämnt nåt sånt än.

http://www.dailymail.co.uk/news/article-4390436/Truck-rammed-group-pedes...

Och H, svara inte på detta för du bryr dig bara om små skitdetaljer

När slogs du mot goliat sist ensam ? När gjorde du senast ett ställningstagande som inte var riskfritt?

Ger det dig frikort att skriva ignoranta kommentarer utan att ens läsa artikeln?

Snälla sluta också sprida lögner från Daily Mail. De skriver fortfarande om att det skulle ha varit tre män som skjöt och knivhögg folk i Stockholm (vilket alltså inte är sant).

Nu var det gripandet av misstänkta på bild vid attentatsplatsen som var intressant. Vad Daily mail skriver är inte intressant utan vad svensk polis säger vid presskonferensen om just gripande och misstänkta jämfört med bilder från samma händelse.

Du hade förstått det om du läst vad jag skrev.

H kommentar var totalt meningslös. Kontentan blir för övrigt detsamma vid en ny prövning eller RÅ syftar på många andra åtal mot domstolsanställda främst?

Jo, för frågan i vilken del RÅ har överklagat och vad som alltså kan komma att prövas av HD är en "skitdetalj" i sammanhanget...

RÅ har valt att inte överklaga domen mot åklagaren, förmodligen då det är okontroversiellt att åklagarens ansvar upphör när denne gjort en häktningsframställning i tid. Själv tycker jag att den fråga RÅ vill ha prövad, dvs. vad konsekvensen är av att tingsrätten inte påbörjar häktningsförhandlingen inom 96 timmar från frihetsberövandet, är mycket intressant och av betydelse för oss domare i vår dömande vardag.

Dina övriga dumheter och oförskämdheter bryr jag mig inte om att kommentera. Jag vore bara, som många andra, glad som du kunde dra ned lite på flödet av meningslösa kommentarer.

Och jag håller inte med dig. Åklagaren skall kontrollera att häktningsförhandlingar satts ut inom RÄTT tid... inte skita i vilket.

Det är åklagaren som frihetsberövat personer genom att begära häktning. De sitter alltså anhållna i vänta på häktningsförhandlingar. Den kan inte dröja 10 år för att åklagaren inte kontrollerar hur lång anhållandet då blir. Vem menar du är ansvarig för anhållandet? Domstolshandläggaren?

Åklagares kontrollansvar motverkar missbruk menar jag.

Ett par meningslösa kommentarer till av mig men det bjuder jag på.

Vad är det du inte håller med om? Den enda "åsikten" han ger uttryck för är vilken fråga som RÅ vill ha prövad, samt att det är en intressant fråga då..

H skriver:

" förmodligen då det är okontroversiellt att åklagarens ansvar upphör när denne gjort en häktningsframställning i tid "

Jag håller inte med om detta.

Åklagare är ansvariga för hur länge någon sitter anhållen.

Domstolshandläggare för att häktningsförhandlingar sätts ut i rätt tid.

Männen sitter anhållna i väntan på häktningsförhandlingar.

Åklagare är ansvariga hur länge någon sitter anhållen.

Åklagares ansvar upphör ej för nytt ansvarsområde inträffar för annan.

Jag återger min uppfattning.

En ny prövning bör inbegripa var ansvar ligger för själva längden av frihetsberövande. Det kan inte falla mellan stolarna. Slutligt besked är av vikt. Risk finns annars att frihetsberövande går utöver vad som är tillåtet enligt lag.

Okej, då är jag med. Sett till hovrättens skarpa formulering samt JO-praxis får det nog sägas klarlagt att åklagarens ansvar tar slut iom att denne lämnar in häktningsframställan. Sen kan man ju så klart tycka vad man vill gällande rätt men i den frågan har ju ingen, förutom du, ens tagit ställning.

Det är inte jag som bestämt åklagares ansvarsområde. Jag tror nog det framgår någonstans.
Säger du att anhållandet av misstänkta inte åvilar åklagare så står väl det också någonstans.
För åklagare sitter väl knappast och gissar vilt på andras bekostnad.

För mig är det sunt förnuft att den som frihetsberövar någon är ansvarig för att frihetsberövandet håller sig inom de gränser som gäller tidsmässigt. Någon har ansett dessa vara av vikt när de togs i bruk.

Jag tycker inte domstolshandläggare ska ha mandat att upphäva eller förlänga frihetsrövande vilket ju måste bli kontentan om ansvar upphör för åklagare utan att denne vet exakt när tid för häktningsförhandling setts ut.

Rutiner måste finnas för att en domstol kan behöva senarelägga sitt arbete.

Alternativ blir ju att häkten släpper ut samtliga häktade omgående när tidfrist gått ut. Då åvilar det istället de som ansvarar för förvaring att ingen förvaras utan stöd av lag och ingen annan behöver bry sig alls, om det är jobbigt.

Tycka kan du göra. Men åklagaren har inte ansvaret längre från det att häktningsframställan getts in till dess tingsrätten prövat saken vid häktningsförhandling. Det framgår av lag och av skånska hovrättens dom som vunnit laga kraft mot den tilltalade åklagaren. Frikänd.

Men om HD kommer fram till att en domstolshandläggare inte kan hållas ansvarig för någon frihetsberövande, var ligger ansvaret då?

Kan man hoppa att utreda den frågan?

Det är domaren som ensam bär det eventuella straffansvaret. Riksåklagaren har endast överklagat mot domaren. För övriga står hovrättens frikännande dom fast.

RÅ kan vi undvara för denne tar inte upp anmälan där rådman i förvaltningsrätten ändrar bland insända bevis samt agerar försvarare för part samt för in sina egna påhittade fantasier i dom.
Bevis i form av dokument insändes även till RÅ om att jäv tilläts av rådman under pågående mål.
Bevis har översänts till RÅ i form av dokument samt rådmans undertecknad dom.
Som sagt RÅ är bara en titel som saknar ryggrad.