Skip to content

HD upptäckte vad svensk advokat missat - rysk "skiljedom" egentligen domstolsdom

Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog var själv med och avgjorde ärendet med den ryska "skiljedomen" - som visade sig vara en domstolsdom. Foto: Magnus Laupa/LY samt utsnitt av "skiljedomen".

Det som båda parterna inledningsvis ansåg var en skiljedom är dock en "ordinarie" dom från en rysk domstol. Det konstaterar Högsta domstolen som därmed river upp Svea hovrätts dom om att ett ryskt bolag skulle få verkställa "skiljedomen" mot ett svenskt bolag i Sverige.

 

Genom en dom meddelad från år 2012 av det som i en svensk översättning benämndes som "skiljedomstolen i Sankt Petersburg och Leningrad regionen" förpliktades ett svenskt industribolag att betala ett visst belopp till ett ryskt bolag.

Tvisten gällde betalningsskyldighet enligt ett avtal om leverans och enligt domen hade det svenska bolaget inte inställt sig till utsatt förhandling eller gett in något svaromål.

Det ryska bolaget vände sig därefter till Svea hovrätt och begärde att domen - som skiljedom - skulle få verkställas i Sverige motsvarande en svensk domstols dom.

Till ansökan bifogades - utöver domen i bestyrkt kopia och en översättning till svenska - en bestyrkt kopia av avtalet med översättning till engelska.

Hovrätten gav klartecken
Avtalet innehåller en tvistlösningsklausul som i den engelska översättningen har följande lydelse:

"All disputes and disagreements under the present contract [ ... ] shall be subject to Arbitration Court of Saint Petersburg, which has an exclusive jurisdiction to settie the respective disputes and whose decision shall be final and binding for the Buyer and the Seller."

I september 2013 slog hovrätten fast att det som då ansågs vara en rysk skiljedom fick verkställas i Sverige - som om den vore en svensk domstols lagakraftägande dom.

Svenska bolaget hade inte reflekterat
Det svenska bolaget överklagade hovrättens beslut och åberopade i samband med detta nya omständigheter och ny bevisning - någonting som Högsta domstolen redan  i september förra året tillät i ett särskilt beslut.

Under den fortsatta handläggningen i HD aktualiserade HD själv frågan om den "skiljedom" som det ryska företaget åberopade verkligen var meddelad av en skiljenämnd och inte en domstol.

Partema och deras ombud fick därför möjlighet att yttra sig och i svaret från det svenska bolagets ombud, en advokat, "anfördes att frågan inte hade uppmärksammats tidigare men att efterforskningar nu hade utvisat att domen var meddelad av domstol och alltså inte var någon skiljedom". 

Högsta domstolen kom fram till att det ankom på domstolen att själv göra en bedömning av om det verkligen handlade om en skiljedom - någonting som var ett krav för att kunna besluta om verkställighet.

Förbryllande skiljeavtal
I det skiljeavtal som det ryska företaget hänvisade till används i den engelska översättningen uttrycket "Arbitration Court". 

I den svenska översättningen av domen anges bland annat att den är meddelad av "skiljedomstol i Sankt Petersburg och Leningrad regionen" och uttrycken "skiljedomstolen" respektive "domstolen" används genomgående.

Efter domslutet lämnas dessutom en så kallad fullföljdshänvisning där det framgår att beslutet "kan överklagas i Trettonde skiljedomstol" inom en månad.

HD, som har hämtat information från "allmänt tillgängliga källor", anser att det är bevisat att det i Ryssland, under landets högsta domstol, finns två typer av domstolar - dels domstolar med allmän behörighet, dels kommersiella domstolar. 

HD avvisar krav på verkställighet
Det som på engelska benämns "Arbitration Court Saint-Petersburg and Leningrad region" är en regional domstol för kommersiella mål och en del av det statliga domstolsväsendet och domar från den domstolen kan överklagas hos den trettonde appellationsdomstolen.

HD skriver:

"Den dom som R (dt ryska bolaget) har begärt att hovrätten och Högsta domstolen ska förklara verkställbar i Sverige förefaller alltså, trots det som anges i den svenska översättningen av domen och den engelska versionen av tvistlösningsklausulen, att vara en rysk domstolsdom. Det är följaktligen inte visat att det rör sig om en skiljedom i den mening som avses i skiljeförfarandelagen." 

HD avvisar därför det ryska företagets krav på verkställighet av den ryska "skiljedomen".

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

5 comments

Får HD verkligen göra så, inhämta egen information "från allmänt tillgängliga källor" som inte parterna själva har åberopat? Strider inte det mot dispositionsprincipen eftersom det är ett dispositivt tvistemål?

Blir väl dock konstigt om HD ska betrakta en annan domstol utifrån parternas föreställning? Ska de göra samma sak gällande en svensk skiljedomstol Vs förvaltningsrätt? Det blir väl ganska dumt att på det sättet trolla en förvaltningsrättsdom till skiljedom och därigenom totalt skita i vad en annan ordinarie domstol sagt?

*gillar

Verkställighetsförklaringar handläggs väl som ärenden och inte som dispositiva tvistemål?

Ja, det är förvirrande språkmässigt att i Ryssland använder man order "arbitration" fast man menar tingsrätt i kommersiella frågor. Inte alltid är parterna uppmärksamma på vad de skriver för tvistelösningsklausul.