Skip to content

"Ett bräckligt skydd mot kränkningar på nätet - efter HD:s dom fortsätter vår dystra vandring"

DEBATT - av Linnea Ragnevi, Institutet för Juridik och Internet

 

Tänk dig att du hittar ett inlägg om dig själv på en blogg. Tänk dig att du i detta inlägg utmålas som nazist. Tänk dig att inlägget, även efter att det har borttagits ifrån bloggen, fortfarande är sökbart på internet. Vad gör du?

Utöver att anmäla ett eventuellt förtal till polisen finns möjlighet till upprättelse genom kränkningsersättning. För att detta ska bli aktuellt måste den utsatte själv ansöka om stämning hos domstol. Det blir då fråga om en civilrättslig process - det vill säga en process som bedrivs mellan enskilda.

Hade du gått vidare? Svaret på den frågan blir i många fall nej. Att driva process kan upplevas som skrämmande och medför också en viss ekonomisk risk.

Men tänk dig att det istället fanns en annan lösning. Tänk dig att du istället för att själv driva processen har möjlighet att överlåta ditt skadeståndsanspråk till någon annan som kan driva in kravet på ersättning med domstols hjälp.

Möjligheten att, med civilrättslig verkan, överlåta en icke fastställd fordran på kränkningsersättning var just uppe för prövning i högsta instans i ett mål där Institutet för Juridik och Internet utgjorde ena parten (Dagens Juridik 2017-04-18).

Bakgrunden i målet var följande: Vår klient utpekades i en blogg som nazist och i en anslutande kommentar som en ”rejäler hasch pundare”. Bloggen drevs av en förening.

Institutet för Juridik och Internet gjorde gällande att vi i enlighet med vad som gäller för fordringar i allmänhet har haft rätt att överta även en fordran på kränkningsersättning. Vi menade att vi därmed också hade talerätt i målet.

En utgångspunkt inom civilrätten är att en borgenär, det vill säga den som har fordran på annan, också fritt kan överlåta denna. Föreningen invände att kränkningsersättning utgör en personlig rättighet som inte kan överlåtas.

Inledningsvis kan konstateras att det saknas relevant lagstiftning. Frågan har inte heller behandlats i tidigare praxis eller i förarbeten. Rättsläget har alltså fram tills nu varit oklart.

Utgången i såväl tingsrätt som hovrätt blev att fordran på kränkningsersättning inte med bindande verkan förvärvats av Institutet för Juridik och Internet.

Som redan konstaterats saknas det lagstiftning som berör de specifika förutsättningar som det har varit fråga om i målet.

Huvudregeln är att en fordran får överlåtas oavsett om den är fastställd eller inte. Men det finns vissa undantag som uppkommit i praxis - exempelvis förbud mot överlåtelse av en icke fastställd lönefordran. Andra undantag regleras uttryckligen i lag såsom förbud mot överlåtelse av icke fastställd brottsskadeersättning (se 31 § brottsskadelagen).

Huvudfrågan i målet blev hur avsaknaden av lagstöd ska tolkas. Institutet för Juridik och Internet argumenterade för att avsaknad av lagstöd och praxis innebär att även en fordran för ideellt skadestånd ska kunna överlåtas i enlighet med de allmänna regler som gäller för enkla fordringar.

Föreningen, å andra sidan, argumenterade för att en överlåtelse av fordran på kränkningsersättning ska jämställas med exempelvis brottsskadeersättning som omfattas av ett uttryckligt överlåtelseförbud. Detta innebär alltså en analog tolkning.

Under måndag förmiddag avgjordes målet. Högsta domstolen gick dessvärre på föreningens linje.

HD konstaterar, i enlighet med underinstanserna, att en icke fastställd fordran på kränkningsersättning inte kan överlåtas. Domslutet får anses innebära att en sådan fordran jämställs med vad som gäller för brottsskadeersättning där det föreligger ett uttryckligt överlåtelseförbud.

Det huvudsakliga skälet till överlåtelseförbudet för brottsskadeersättning är att förhindra överlåtelser till underpris. Man tänker sig således ett scenario där organiserade aktörer erbjuder skuldsatta brottsoffer snabb betalning mot deras rätt till ersättning.

Institutet för Juridik och Internet ser flera problem med detta argument då det föreligger betydande skillnader mellan brottsskadeersättning och kränkningsersättning.

Brottssskadeersättning betalas ut av staten för ett brott som fastslagits i domstol. En överlåtelse av en icke fastställd fordran på kränkningsersättning innebär inte en definitiv rätt till ersättning då omständigheterna inte ännu fastslagits. En överlåtelse av en sådan fordran på kränkningsersättning innebär alltså också en viss risk för förvärvaren.

Brottsskadeersättning skiljer sig också ifrån kränkningsersättning på det sätt att det rör sig om statliga medel som utbetalas. I en civilrättslig process är kränkningsersättning en rent privaträttslig fråga.

Institutet för Juridik och Internet anser att möjligheten att kunna överlåta en icke fastställd fordran på kränkningsersättning hade inneburit större möjligheter för upprättelse för individer som utsatts för kränkningar på internet. Risken med att själv driva process hade i sådana fall kunnat överlåtas. I och med HD:s dom kommer detta inte bli möjligt.

Hade HD resonerat annorlunda hade kanske ett fåtal fler brottsoffer vid digitala kränkningar fått en möjlighet till någon form av upprättelse genom att slippa både emotionellt och ekonomiskt risktagande.

Istället fortsätter vi på den dystra väg Sverige har vandrat sedan länge: Med ett bräckligt skydd mot kränkningar på nätet där de utsatta ofta inte får något stöd av rättssamhället över huvud taget.

 

 

Linnea Ragnevi är skribent och föreläsare på Institutet för Juridik och Internet

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt