Skip to content

260 uzbeker väntar på utvisning - men "stor restriktivitet" stoppar verkställighet

Uzbekistans president Shavkat Mirziyoyev leder en regim som får svenska myndigheter att vara mycket restriktiva med utvisningar. Den 39-årige terrormisstänkte man som sitter häktad misstänkt för terroristbrott på Drottninggatan i fredags var en av 260 personer från Uzbekistan som väntar på utvisning i Sverige. Foto: AP/TT och Fredrik Persson/TT

Totalt hanterar den svenska polisen 260 fall av utvisningar som gäller personer från Uzbekistan. Verkställighet med tvång till Uzbekistan sker dock endast ”i begränsad omfattning och med stor restriktivitet” - någonting som bygger på en så kallad rättslig kommentar från Migrationsverket från år 2015.

 

Den 23 februari i år tog Polismyndigheten över ärendet från Migrationsverket när det gäller den nu terrormisstänkte anhållne 39-årigen från Uzbekistan.

Orsaken var att mannen inte självmant hade lämnat Sverige eller inställt sig till Migrationsverket efter kallelse. Fyra dagar senare efterlystes mannen av polisen som avviken.

Stor restriktivitet
Verkställighet av utvisning med tvång till Uzbekistan sker dock enligt polisen endast ”i begränsad omfattning och med stor restriktivitet”.

Bakgrunden är en dom i Europadomstolen från 2012 och en rättslig kommentar från Migrationsverket år 2015.

Huvudregeln är att endast frivilliga utresor, utan eskort och utan myndighetskontakt, kan genomföras, enligt Polismyndigheten.

Verkställighet kan stoppas
I den rättsliga kommentar från år 2015 som ligger till grund för restriktiviteten pekar Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer på att det finns anledning att ”särskilt framhålla att det i prövningen av asylansökningar samt i prövningen av ansökningar om verkställighetshinder generellt krävs försiktighet vid bedömning av risken för förföljelse för personer från Uzbekistan.”

Migrationsverket skriver:

”För att Migrationsverket ska få en än tydligare bild om de eventuella risker den som ska av- eller utvisas till Uzbekistan kan ha utsatt sig för i Sverige efter det asylansökan gjordes bör verket, vid ett av de återvändandesamtal som redan görs idag, ha ett fördjupat samtal med den som ska återvända till Uzbekistan.”

”Syftet med detta fördjupade samtal är att kartlägga eventuellt tillkommande risker som kan ha uppkommit efter asylansökan och vid behov kunna inhibera verkställigheten. Om kontakter sker med uzbekiska ambassader bör försiktighet iakttas.”

Försiktighet med myndighetskontakter
Migrationsverket uppmanar också Polismyndigheten att vara mycket försöktig när det gäller sina kontakter med myndigheterna i Uzbekistan.

Migrationsverket skriver dock att restriktiviteten inte innebär ett förbud mot att lämna över utvisningsärenden för verkställighet av personer från Uzbekistan till Polismyndigheten.

Extra försiktighet ska dock gälla för bland annat personer som ägnar sig åt icke-sanktionerad religionsutövning och politiskt oppositionella, aktivister för mänskliga rättigheter och oberoende journalister.

Tidigare samma år utfärdade Migrationsverket en annan rättslig kommentar som innebar ett tillfälligt totalstopp för avvisnings- och utvisningsbeslut till Uzbekistan - någonting som alltså upphävdes i och med den nya kommentaren.

137 ärenden överlämnade
Sedan år 2015 och fram till förra månaden har Migrationsverket överlämnat 137 ärenden till Polismyndigheten som gäller Uzbekistan där personen håller sig undan och har avvikit.

Under samma period har 63 ärenden överlämnats där tvångsmedel har bedömts nödvändigt för verkställighet.

Totalt har polismyndigheten cirka 260 personer från Uzbekistan för verkställighet, cirka 120 ska verkställas till Uzbekistan, övriga till andra länder inom och utanför Europa.

Totalt 18 000 ärenden
I nuläget har Polismyndigheten totalt cirka 18 000 öppna verkställighetsärenden som överlämnats från Migrationsverket. Av dessa är cirka 12 500 avvikna.

Det är Polismyndigheten som ansvarar för att verkställa Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning där Migrationsverket bedömer att det kommer att behövas tvång för att kunna genomföra verkställigheten eller om personen har avvikit. Migrationsverket överlämnar i dessa fall verkställighetsärendet till polisen.

Polisen kan anlita Kriminalvården för att genomföra verkställigheten av beslutet och ombesörja att den utländska medborgaren lämnar Sverige, men det är fortfarande polisen som är verkställande myndighet.

Tortyr och förföljelse
Utrikespolitiska institutet beskriver situationen i Uzbekistan så här:

"Regimkritiker förföljs, fängslas, torteras och drivs i landsflykt. Den opposition som agerar öppet är bara till för att ge sken av demokrati och står i själva verket på regimens sida."

 

 

 

 

 

 


 


  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

26 comments

Vad är då en "regimkritiker" i Uzbekistan? Av det jag läst om Uzbekistan så förföljer regimen bland annat islamistiska terrorgrupper i Uzbekistan. Av förståeliga skäl

Har arbetat med många fall från "stan" länderna.

Kan informera om att regimens betraktar vem som helst som terrorister. Helt godtyckliggt. Bland annat att odla skägg finns exempel på när män blivit bortförda. Det talas ofta om icke sanktionerad religionsutövning. Detta är i princip lika med islam. Notera fallet uppe i norrlnd där en imam utsattes för mordförsök. Ett brott om uzbekisk staten misstänks för.

Så, att regimen har sina listor ska inte förväxlas med fn lista över terrorgrupper. Det kan alltså handla om en vänstergrupp eller en religiösgrupp som inte är militanta utan "bokklubb" är även olaglig.

Det är alltså ingen trevlig regim och därav kan man inte verställa utvisning just nu med tvång. Detta skulle då väcka säkerhetstjänsten intresse ocj är den intresset väckt så är det kört. Ävem gandhi skulle ha fängslats.

Så, att någon stämplas som terrorist in"stan" länderna säger tyvärr inte sp mycket.

Mmm ! Det finns absolut inget försvar för personer som söker asyl i falsk identitet. Dom har inte här att göra oavsett vilka regimer de kommer ifrån. Det är häpnadsväckande att det är juristerna enligt ovan som blockerar samhällets legitima försök att utvisa de som försöker manipulera vårt öppna samhälle. Det är skrämmande med allt som nu kommer fram om den misstänkte. Det är politikerna som öppnat dörrarna för dessa 260 Uzbeker och andra oönskade från andra länder.

Nu kräver samma politiker att polisen skall klara att utvisa över 12.000 som fått avslag. Den misstänkte har uppenbarligen inget intresse för muslimsk religion som inte stämmer med hans leverne. Hans mål är IS med ett Islamskt kalifat. Eftersom det bara är några veckor sedan polisen fått uppdraget att utvisa honom och därför efterlyst honom, är nog inte svårt att gissa att terroristbrottet också var ett sätt att hatstraffa Sverige ! Hans omgivning har ju försökrat att det absolut inte fanns någonting som tydde på att han hade för avsikt att begå ett så avskyvärt terrorbrott och döda människor. Han påstås ju nu ha sagt att han är nöjd med vad han åstadkommit !

Polisen har ju gjort ett fantastiskt jobb och jag gläds över alla rosor som strös över poliser och polisbilar. Däremot har det gång efter annan visat sig att Säpo är fullständigt tandlöst. Man begär att få information av polisen men polisen får ingen information om sådant som kan påverka deras prioriteringar. Om polisen hade fått veta att Säpo hade uppgifter om den misstänkte som tyvärr inte gick att belägga, hade de säkert ansträngt sig för att söka rätt på honom. I asylärendet framgick ju klart att hans uppgifter inte var trovärdiga.

Om jag hörde rätt påstod Anders Thornberg att Säpo inte kände till hur det låg till i asylärendet.
Det är häpnadsväckande och visar att det nog var ett misstag att göra Säpo till en egen myndighet. Vi kommer väl ihåg fiaskot med den asylsökande i Boden som var okänd för Säpo ! Där lurade Säpo polisen att ingripa och det var inte första gången !

Lätt för oss här hemma I Sverige att döma ut regimer i länder som inte har samma ordning på demokrati och rättsystem som oss i Sverige. Uzbekistan är alltså fullt av islamister och terrogrupper. De kommer hit och säger att de blir förfölja av regimen för sådant som att de har skägg eller för att de vill "bokklubbar". Så klart de säger och jag har inga illusioner om att vi i Sverige har möjlighet att kontrollera deras berättelser. Samtidigt, här i Sverige räcker det med ett enda dåd innan det bli krav på hårdare tag. Vad kan man förvänta sig av regimen i Uzebekistan egentligen?

Skrev ett svar. Blev teknisk fel. Återkommer om jag får tillfälle.

Det är ju mycket märkligt att man får sin asylansökan prövad och omedelbart därefter går det inte att verkställa ett utvisningsbeslut och det föreligger verkställighetshinder, utan att något nytt tillkommit vare sig avseende individen eller det generella läget i det land mot vilket ansökan prövats. Då är det ju antingen fel beslut i asylärendet eller något fel i verkställighetsärendet. Någonting måste under alla förhållanden göras åt de här evighetsprocesserna som kostar ofantliga belopp om skapar närmast ett parallellsamhälle.

Klok kommentar.

Utvisningsbeslutet går inte och verkställa innan det vunnit laga kraft, eftersom det överklagades vann det först laga kraft när migrationsöverdomstolen inte meddelade prövningstillstånd på domen från migrationsdomstolen.

Det skulle se väldigt konstigt ut om man skulle verkställa beslut omgående innan tiden för att överklaga gått ut.

Så är det och det kan givetvis gå en tid däremellan, varvid läget kan ha förändrats. Men vi synes ha väldigt många utvisningsbeslut som inte går att verkställa och det framstår som märkligt, särskilt i de fall där det inte gått så lång tid från beslutet. Därtill är det ett problem att processerna drar ut så mycket på tiden och att verkställighetsärendet i många fall blir en ny process.

Petter. En lösning kan vara att man sätter hen i förvar från tiden för utvisningsbeslutet till dess att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft eller där man misstänker att hen kommer att avvika. Är det inte en bra lösning?

Sätter man henom i förvar kränks hennasas mänskliga rättigheter.

Det märkliga är väl att man inte får asyl men samtidigt inte kan utvisas till hemlandet på grund av att man då riskerar att utsättas för det som inte var skäl nog för asyl.

Ja, oavsett var man står i migrationsfrågan så bör det framstå som märkligt.

Om jag förstår saken rätt så uppstår den nu diskuterade situationen under följande omständigheter. Regimen är repressiv och förföljer oliktänkande, men situationen i landet är inte sådan att alla som flytt därifrån anses i ha skyddsbehov. Den asylsökanden lyckas inte göra sannolikt att denne har några individuella asylskäl, d.v.s. regimen är inte särskilt ute efter honom. Åker den asylsökanden bara lugnt och stilla tillbaka utan att dra uppmärksamheten till sig så är allt gott och väl. Vägrar den asylsökanden att åka frivilligt och verkställigheten därför måste ske med tvång skulle detta dra säkerhetstjänstens uppmärksamhet till individen. Denne skulle då riskera att utsättas för en behandling som är skyddsgrundande och därmed finns ett verkställighetshinder.

Ett dilemma för migrationsverket och gränspolisen. Svårt att se någon annan lösning än att göra situationen här i Sverige så pass obekväm för den som fått avslag att denne återvänder "frivilligt", d.v.s. dra in alla slags bidrag, jaga efter arbetsgivare som anställer folk som fått avslag, etc. Alternativt hålla alla som fått avslag i förvar till dess de går med på att återvända "frivilligt". Med de antal människor som vi talar om hade det dock blivit en jätteapparat - och vad gör man med dem som hellre sitter i svenskt förvar än återvänder till sina hemländer? Omprövar och ger uppehållstillstånd efter en tid? Det skulle ge ett incitament till fler att hålla ut i förvar till dess de får en omprövning.

Som sagt, ett dilemma.

Fd Assessor du missar en helt avgörande omständighet. Migrationsverket känner väl till att det i princip inte går att verkställa med tvång till Uzbekistan. Det innebär i n t e att det råder verkställighetshinder eftersom den sökande har en skyldighet att självmant lämna landet efter lagakraftvunnet beslut. Det är således inget fel på dessa beslut eller på processen i grundprövningen. Felet ligger hos den enskilde som inte frivilligt efterkommer beslutet.

Jo, jag känner till problematiken. Men den bottnar ju också i den svenska hållningen att in i det sista ge den sökande benefit of the doubt, vilket utmynnar i att asylprövningen ofta inte är annat än en chimär. Har man fått en prövning och inte frivilligt återvänder ska man kanske själv ta konsekvenserna av att myndigheterna i det land mot vilket ansökan prövats får upp ögonen för en. Men det är samma sak med asylbeslut som grundas på skäl Surplace. Är det verkligen rimligt att man får avslag på en asylansökan och sedan genom eget agerande skapar "nya skäl" och gör den grundläggande prövningen till en chimär? Jag tycker inte det och tvivlar starkt på att alla andra länder följer den linje Sverige följer. Det är väl inte omöjligt att Akilov får asyl grundat på att kört ihjäl ett antal människor med lastbil. Om inte Uzbekistan klassade honom som en terrorist tidigare så lär landet gör det nu.

Du fd Hovrättsassessor är liksom några andra en verklig tillgång i debatten.DJ är outstanding då det gäller att reda ut begreppen och förutsättningarna. Genomslaget och läsekretsen är ju stor och för oss ickejurister med ett brinnande intresse är den ovärderlig. Att en och annan knäppskalle försöker förstöra står vi ut med ! Nu är det senaste att Advokatsamfundet och Annika Borg tydligen är sura för att polisen har tagit initiativ som skymmer juridiken ! Det är tydligen svårt att acceptera att juridiken måste gå i takt med samhället i övrigt och ha samhällsansvar !

Och vilka är det som stiftar lagarna, och därmed sätter ramarna för juristerna?

Läs lite statsrätt och skjut inte magasin på magasin mot pianisten.....

De flesta asylskäl är ju sådana som den asylsökande skapat själva. T.ex. genom att arbeta politiskt eller ligga med andra av samma kön osv.

Du förstår vad jag menar. Som sökande får man en starkt sekretesskyddad prövning av sin ansökan och sekretessen kvarstår oavsett om man fått avslag eller beviljas uppehållstillstånd. Den som fått avslag p.g.a. att denne inte gjort sannolikt att man är en förföljd oppositionell har då i stället konverterat eller kommit ut som homosexuell, eller något annat som kan vara skyddsgrundande, vilket man går ut med i sociala medier etc. och detta kan sedan betraktas som skyddsskäl vid en ny prövning. Jag tycker inte man behöver vara rasist för att bli skeptisk. Som någon påpekat kan ju asyl inte ges mot alla länder som inte erkänner alla de grundläggande rättigheter som vi erkänner i Sverige.

Oavsett hur, var och när skyddsskälen har uppkommit är riskerna för sökanden reella. Att säga att man inte ska beakta skyddsskäl som uppkommit i Sverige (oftast genom helt legitim aktivitet) betyder alltså att man skulle lämna ut någon till tortyr, förföljelse eller annat hemskt på grund av att hen säger sig ha t.ex. en viss sexualitet, religion eller politisk åsikt.

Anders. Man måste göra gränsdragningar här så att vi får ett system som är hanterbart och som befinner sig i balans. Den lagstiftning som vi har nu uppfyller inte dessa krav. Systemet kommer aldrig att kunna bli perfekt, utan bara så bra som det är möjligt.

När man talar om risker idag vid verkställighet enligt UtlL 12:2, så talar man om att risken ska vara utesluten med en prognossäkerhet, som ska uppgå till minst sannolika skäl. Verkställighetsprövningen tar sikte på vad som talar mot förföljelse och inte som vid asylprövningen vad talar för förföljelse. Vid en asylprövning så har den enskilde bevisbördan. Vid verkställighetsprövningen så är det myndigheten, som har bevisbördan. Det kan noteras att verkställighetshinder utgör en viktig kontrollfunktion i det nuvarande systemet. Allt detta framgår av Bevis 8, prövning av migrationsärenden, 2 uppl, s. 270ff. Rättsföljden avvisning

Vid bedömningen av om det föreligger hinder mot verkställighet är det INTE Migrationsverket som har bevisbördan. Det har fortfarande den sökande som har bevisbördan. För att beviljas en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen räcker det med att den sökande gör antagligt att det föreligger hinder enligt 12 kap. 1-3 §§ utlänningslagen. Vad beviskravet är för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § på grund av hinder enligt 12 kap. 1-3 §§ utlänningslagen råder det däremot delade meningar om.

Regering och Riksdag är skakade och som vanligt sätter man igång en utredning för att se om det går att kriminalisera medlemskap i terrororganisationer. Detta gör man för att flytta fokus då man ser att det kommer att bli omöjligt att utvisa de 260 Uzbeker som fått avslag !

Testen kommer nog ganska snart då vi kommer att få besked om man kan utvisa den andre som blev anhållen för terroristbrottet. Han är nu tagen i förvar men misstanken är ej nedlagd. Går det inte att genomföra utvisning av honom är det ett totalt sammanbrott för hela migrationspolitiken.

http://www.expressen.se/debatt/lat-polisen-skota-sitt-jobb-nasta-gang/
Nu får vi se följderna av att vänstern,politikerna och juristerna tagit av polisen snart sagt alla verktyg.