Skip to content

"Slutligt" reglerade skulder i bodelningsavtal gäller inte skuldebrev - ändring i hovrätten

Foto: DJ

Tingsrättens ansåg att mannens och kvinnans bodelningsavtal om att skulder och tillgångar var "slutligt" reglerade innebar att kvinnan inte i efterhand kunde åberopa ett skuldebrev. Hovrätten river dock upp domen och slår fast att bodelnings-avtalet endast gäller sådant som tas upp där.

 

Mannen och kvinnan var tidigare gifta. Före äktenskapet löste kvinnan en skuld på 200 000 kronor som mannen hade och som han skulle återbetala vid en eventuell äktenskapsskillnad enligt ett skuldebrev.

Paret skiljde sig år 2014 men redan året dessförinnan hade de upprättat ett bodelningsavtal där det framgick att mannen skulle utge en likvid om 500 000 kronor till kvinnan - vilket han också gjorde.

"Ingick i de 500 000 kronorna"
Kvinnan stämde dock mannen vid Västmanlands tingsrätt och begärde att han även skulle betala 200 000 kronor enligt det skuldebrev som hade upprättats redan före äktenskapet.

Mannen vägrade dock att betala och hävdade att dessa 200 000 kronor ingick i de pengar han hade betalat enligt bodelningsavtalet.

Kvinnan, å sin sida, hävdade att de 500 000 kronorna enligt bodelningsavtalet i själva verket gällde hälften av den värdeökning på parets bostad som hade skett under äktenskapet - eftersom värdeökningen enligt ett äktenskapsförord utgjorde giftorättsgods.

"Slutlig" reglering av skulder
Tingsrätten konstaterade att bodelningsavtalets syfte är att "slutligt"reglera makarnas tillgångar och skulder. Tingsrätten höll inte heller med kvinnans om att en uppkommen värdeökning skulle utgöra giftorättsgods enligt äktenskapsförordet.

I bodelningsavtalet fanns endast parets båt upptecknad som gemensam egendom - någonting som hade tillfallit kvinnan. I övrigt framgår att parterna ska behålla sina tillgångar och skulder, att mannen ska betala 500 000 kronor till kvinnan och att parterna förklarar sig nöjda.

Tingsrätten konstaterade att skulden på 200 000 kronor inte nämns i bodelningsavtalet vilket måste anses innebära att denna skuld får anses reglerad som en direkt följd av det uttryckliga syftet med bodelningsavtalet - nämligen att slutligt fördela makarnas tillgångar och skulder.

Mannens bevisbörda
Kvinnan hade inte heller i övrigt visat att skulden på 200 000 kronor faktiskt kvarstod. Tingsrätten gick därför på mannens linje.

Kvinnan överklagade till Svea hovrätt som nu understryker att det är den som påstås ha en skuld - alltså gäldenären - som har bevisbördan för att en skuld redan är reglerad.

Hovrätten anser inte att formuleringarna i bodelningsavtalet innebär att deras ekonomiska mellanhavanden är reglerade utan att formuleringen enbart tar sikte på egendomen som tas upp i bodelningsavtalet.

Borde ha tagits upp i avtalet
Hovrätten anser dessutom att bodelningen uppkommit för att ersätta kvinnans investeringar i bostaden och att mannen borde ha sett till att en anteckning om att skulden hade reglerats togs in i bodelningsavtalet.

Mannen har enligt hovrätten inte uppfyllt sin bevisbörda. Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och går på kvinnans linje.

 

 

  • Alt-texten
    Sofia Sars

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Bevisbörda hit o dit. Tycker nog ändå att TR kommit fram till den mest rimliga slutsatsen.

Inte om man har grundläggande kunskaper om Skuldebrevslagen :)

Som praktiker stöter man på människor, som ska envisas och skriva den här typen av dokument själva. Ingen vill betala för att man ska kunna gå igenom ett ärende, utreda ärendet och göra korrekta anteckningar. I detta fall kostade dumsnålheten 200 000 kr. Ja hur svårt kan det vara.....öhhhh!!! Det är väl bara........öhhhh!!!

Avtal om att skulder och tillgångar var slutligt reglerade fann tydligen inte hovrättens gillande därför att avtalet inte var upprättat av en advokat ?

Och även om ett sådant avtal varit upprättat av en högdebiterande advokat hade denne inte kunnat hållas skadeståndsskyldig -var så säker på att domstolarna skyddat rumpan på varje sådan advokat.

Det är väldigt viktigt att ett bodelningsavtal och andra kontrakt får en riktig utformning. Jag är alltid mycket noggrann då jag arbetar med den här typen av frågor så att man inte missar något. Lägg på en extra tia. Det är värt det. En bodelning tar som bekant inte sikte på en intern skuld, som neutraliseras i själva bodelningen som sådan. Det är just sådant här man går igenom så att det inte blir fel. Kombinationen av att vara lite korkad, men samtidigt väldigt enträgen är som bekant ingen bra kombination. Skadestånd hahaha! Nu kokar du ål. Du har aldrig dragit en process mot en advokat som gjort fel i en domstol. Så du vet inte.

Joda, jag vet hur det är att ha en advokat som motpart i ett skadeståndsmål i den svenska varianten av domstol: Någon värre korruption har jag aldrig stött på. Här kan man läsa mer:

http://srsf.se/

Nu handlar ju denna artikel om hur man bör gå tillväga när man gör en bodelning för att bodelningen inte ska få oönskade och överraskande effekter. Frågan om vilket ansvar som en advokat har och hur advokaten ska sköta sitt uppdrag är en vetenskap i sig och ligger utanför denna artikel. Även om du varit missnöjd med din advokat, som du själv har valt innebär inte samtidigt att alla advokater är inkompetenta i alla juridiska frågor mellan himmel och jord.

Det kan anmärkas att en bodelning är en stor och viktig fråga och det är viktigt att samtliga frågor som hör till bodelningen utreds på ett bra sätt. Det är då viktigt att skilja mellan bodelningsfrågor och fordringsfrågor och effekterna av detta. Det hade man uppenbarligen inte kläm på här, därför blev resultatet som det blev. Av uppdragets natur följer att det är viktigt att man väljer en advokat med stor kompetens på området och sedan låter denna att göra sin utredning. Om detta då skulle kosta 10 000 kr eller 20 000 kr mer än vad själva pappret kan kosta så är det helt klart värt att betala.

Att tänka på är att fordran på en make är en tillgång, som, om inget annat avtalats, ska tas upp i en bodelning som tillgång för borgenären/maken och skuld för gäldenären/den andre maken. Är allt giftorättsgods och man träffar ett avtal i vilket man försklarar sig helt nöjd med en bodelning, som "slutligt reglerar" makarnas mellanhavanden, eller hur man nu uttryckt det, borde ju kanske räcka, eftersom man måste anses ha bodelat vad man har att bodela då, inkl sin fordran på maken.
Men en formulering som den i sammanhanget att man ska "behålla sina tillgångar och skulder" kan ju i det sammanhanget å andra sidan vara ytterst kontraproduktiv. Just "interna" fordringsförhållanden är m.a.o. något att särskilt se upp med isbm bodelningar.

Göran. Att man skriver att man slutreglerar sin mellanhavanden tar mer sikte på bodelningsfrågan, som sådan inte fordringsfrågan med tanke på den tillit som en sådan formulering har på motparten som jag ser på själva tolkningsfråga (det brister alltsåi den gemensamma partsviljan). Om man vill få in att fordringen betalas genom bodelningen så bör man skriva detta uttryckligen t.ex. genom en klargörande anteckning eller så skriver man ett helt separat avtal om detta och då i det separata fordringsavtalet att man har betalt skulden. Detta blir ju då än tydligare vad man menar. Frågeställningen är bra och sådana här hårklyverier är rolig juridik, som man som yrkesverksam med fördel kan nörda ner sig i.