Skip to content

"Slutligt" reglerade skulder i bodelningsavtal gäller inte skuldebrev - ändring i hovrätten

Foto: DJ

Tingsrättens ansåg att mannens och kvinnans bodelningsavtal om att skulder och tillgångar var "slutligt" reglerade innebar att kvinnan inte i efterhand kunde åberopa ett skuldebrev. Hovrätten river dock upp domen och slår fast att bodelnings-avtalet endast gäller sådant som tas upp där.

 

Mannen och kvinnan var tidigare gifta. Före äktenskapet löste kvinnan en skuld på 200 000 kronor som mannen hade och som han skulle återbetala vid en eventuell äktenskapsskillnad enligt ett skuldebrev.

Paret skiljde sig år 2014 men redan året dessförinnan hade de upprättat ett bodelningsavtal där det framgick att mannen skulle utge en likvid om 500 000 kronor till kvinnan - vilket han också gjorde.

"Ingick i de 500 000 kronorna"
Kvinnan stämde dock mannen vid Västmanlands tingsrätt och begärde att han även skulle betala 200 000 kronor enligt det skuldebrev som hade upprättats redan före äktenskapet.

Mannen vägrade dock att betala och hävdade att dessa 200 000 kronor ingick i de pengar han hade betalat enligt bodelningsavtalet.

Kvinnan, å sin sida, hävdade att de 500 000 kronorna enligt bodelningsavtalet i själva verket gällde hälften av den värdeökning på parets bostad som hade skett under äktenskapet - eftersom värdeökningen enligt ett äktenskapsförord utgjorde giftorättsgods.

"Slutlig" reglering av skulder
Tingsrätten konstaterade att bodelningsavtalets syfte är att "slutligt"reglera makarnas tillgångar och skulder. Tingsrätten höll inte heller med kvinnans om att en uppkommen värdeökning skulle utgöra giftorättsgods enligt äktenskapsförordet.

I bodelningsavtalet fanns endast parets båt upptecknad som gemensam egendom - någonting som hade tillfallit kvinnan. I övrigt framgår att parterna ska behålla sina tillgångar och skulder, att mannen ska betala 500 000 kronor till kvinnan och att parterna förklarar sig nöjda.

Tingsrätten konstaterade att skulden på 200 000 kronor inte nämns i bodelningsavtalet vilket måste anses innebära att denna skuld får anses reglerad som en direkt följd av det uttryckliga syftet med bodelningsavtalet - nämligen att slutligt fördela makarnas tillgångar och skulder.

Mannens bevisbörda
Kvinnan hade inte heller i övrigt visat att skulden på 200 000 kronor faktiskt kvarstod. Tingsrätten gick därför på mannens linje.

Kvinnan överklagade till Svea hovrätt som nu understryker att det är den som påstås ha en skuld - alltså gäldenären - som har bevisbördan för att en skuld redan är reglerad.

Hovrätten anser inte att formuleringarna i bodelningsavtalet innebär att deras ekonomiska mellanhavanden är reglerade utan att formuleringen enbart tar sikte på egendomen som tas upp i bodelningsavtalet.

Borde ha tagits upp i avtalet
Hovrätten anser dessutom att bodelningen uppkommit för att ersätta kvinnans investeringar i bostaden och att mannen borde ha sett till att en anteckning om att skulden hade reglerats togs in i bodelningsavtalet.

Mannen har enligt hovrätten inte uppfyllt sin bevisbörda. Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom och går på kvinnans linje.

 

 

  • Alt-texten
    Sofia Sars

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt