Skip to content

Könskvotering och jämställdhetsmyndighet - utskottet säger ja till regeringens feministiska politik

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) vill ha en jämställdhetsmyndighet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse får tummen upp. Arbetsmarknadsutskottet pekar bland annat på att kvotering "är en bra ordning" som ligger "inom diskrimineringslagens ramar" och att heltid ska vara "norm" men deltid en "möjlighet".

 

Regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse "Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid" tar upp åtgärder för en "strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning" på jämställdhetspolitikens område - samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas.

Bekämpa våld mot kvinnor
En viktig del är regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Skrivelsen omfattar perioden 2014-2018 och spänner över många politikområden men flera av de frågor som berörs ligger inom Arbetsmarknadsutskottets område.

Utskottet kallar regeringens insatser och prioriteringar fär "gedigna" och skriver att de "förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle". 

Könskvotering bra ordning
Utskottet konstaterar att Sverige fortfarande "präglas av stora skillnader i livsförutsättningar" mellan kvinnor och män.

Utskottet delar regeringens beskrivning av att det fortfarande finns systematiska skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomst, lön och karriär, obetalt hem och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa.

Utskottet är positivt till könskvotering och skriver att "positiv särbehandling är inom diskrimineringslagens ramar en bra ordning som utskottet inte ser skäl att förändra utan tvärtom värnar".

Allvarliga skillnader i sysselsättning
Man ser också "med allvar" på att det finns skillnader i sysselsättningsgrad beroende på kön och man håller med om att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden - och att deltid ska vara en möjlighet.  

Men utskottet pekar också på att det behövs ett aktivt arbete och ansvarstagande från arbetsmarknadens parter inom ramen för "den svenska modellen" för att öka förändringstakten mot minskade löne- och inkomstskillnader och för att nå målet om ekonomisk jämställdhet.

Bygga ut välfärden
Man trycker också på behovet av en utbyggd och väl fungerande välfärdssektor eftersom detta är "en grundförutsättning för kvinnors arbetskraftsdeltagande".

Kvinnor och män ska också ha samma möjligheter att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst, skriver utskottet i sitt betänkande.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Positiv särbehandling är inte detsamma som kvotering. Om det är positiv särbehandling man avser ska kvinna få företräde vid i övrigt likvärdiga kandidater, men om det är kvotering är det procent, andelar och kön före meriter/lämplighet som gäller. Är rubriken eller ert citat rätt?

En mer filosofisk fråga är hur klassisk jämställdhet mellan könen anpassas till vår tid där kön är en identitet ägd av individen och inte av strukturerna i samhället? Hur ska positiv särbehandling eller kvotering hantera en gammaldags biologisk "man och kvinna" (vi bortser från de DNA-varianter som gör skalan mer diffus) där mannen eller kvinnan anser sig vara av det andra könet? Har mannen som ser sig som kvinna företräde framför kvinnan om hon anser sig som man? Och om de båda ser sig som kvinnor ska de bedömas lika utan särbehandling?