Skip to content

Isoleringen på häkten måste brytas - men Brå tveksam till effekter av utredningsförslag

Foto: Ola Torkelsson/TT

Många häktade hålls fortfarande isolerade i Sverige - trots upprepad kritik från FN och Europarådet. På Brottsförebyggande rådet är man tveksam till effekterna av Häktesutredningens förslag och vill arbeta mer med att bryta isoleringen.

 

Andelen häktade med restriktioner i Sverige har inte minskat. Detta trots återkommande kritik från både FN och Europarådet. Fortfarande sitter två tredjedelar av de häktade isolerade mer än 22 timmar per dygn.

Bryta isoleringen
Nu vill Brottsförebyggande rådet (Brå) satsa på att bryta isoleringen bland annat genom att låta de häktade umgås med varandra.

Brå vill överhuvudtaget se ett försöksprojekt med "alternativa arbetssätt".

I försöket skulle Riksåklagaren kunna ställa åklagare med särskild spetskompetens till förfogande som rådgivare eller bollplan, förslår Brå.

Ta bort tvåårsregeln
Häktes- och restriktionsutredningens förslag från förra året handlade främst om att den så kallade tvåårsregeln tas bort, att tiden från häktning till åtal ska vara högst sex månader om det inte finns synnerliga skäl, att två alternativ till häktning införs - hemarrest eller områdesarrest, samt att häktade barn under 18 år placeras på särskilt ungdomshem i stället för i häkte. 

Begränsad effekt
Men Brå anser att förslagen kommer att få en begränsad effekt och skriver att man inte bör "ha för stora förhoppningar". Man pekar också på att Norge och Danmark lyckats minska andelen isolerade medan Sverige har påtagliga problem att ändra på rutinerna.

En av orsakerna som diskuterats mycket är den svenska omedelbarhetsprincipen, som innebär att det avgörande för domslutet är vad som sägs under domstols­förhandlingen, inte vad som tidigare sagts under brotts­utredningen. 

Finns inte personal
Men det är framförallt med isoleringsbrytande åtgärder som Brå vill komma till rätta med den omfattande användningen av isolering. Där vilar ett tungt ansvar på Kriminalvården som kämpar med begränsade personalresurser och lokaler som inte är anpassade för andra arbetssätt.

Meningsfull sysselsättning
Brå vill till exempel att Kriminalvården ska registrera om de häktade har svårt att förstå svenska och vilka språk de i så fall talar och man vill se över de häktades möjligheter till meningsfull sysselsättning i cellen.

Man vill även att häktenas rutiner för besök och telefonsamtal bli mer enhetliga och anpassas till de häkten vars rutiner minskar de häktades isolering i störst utsträckning.

Bedömningfrågor
Enligt Brås mening kan det även behövas ett system med några enkla bedömningsfrågor som personalen dagligen stämmer av med varje häktad, för att inte missa någon som mår dåligt och kan behöva extra stöd.

Brå skriver också att för att kunna realisera förslagen och förbättra situationen måste Kriminalvårdens resurser säkras.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Det måste till radikala grepp för att frigöra ekonomiska medel till att upprätthålla rättssamhället.
http://www.bonton.se/modules/bonton/file.asp?d=2017-03-14

Rättssystemet använder sig av isolering för att få den anklagade mer medgörlig.Det är klarlagt att det är tortyr att utsättas för isolering när brottet/ brottsmisstankarna inte kräver det. Åklagaren/ förundersökningsledaren har ingen press på sig att föra utredningen framåt med minsta möjliga ingrepp i den misstänktas tillvaro, han chanser ökar bara med tiden som den anklagade sitter isolerad.Grundtanken i det svenska rättssystemet ät att man är oskyldig till motsatsen är bevisad.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.