Skip to content

Ingen brottsskadeersättning till poliserna - skolattacken i Trollhättan var "suicide by cop"

Foto: Övervakningskameror/FUP och Adam Ihse/TT

De två poliser som konfronterade "svärdmannen" vid skolattacken i Trollhättan får ingen brottsskadeersättning. Poliserna anser sig utsatta för mordförsök men Brottsoffermyndigheten anser att "svärdmannen" i själva verket ville ta sitt liv genom att bli ihjälskjuten av polisen - någonting som han också blev. Det ingår dessutom i polisers yrke att hantera den här typen av situationer.

 

- Det är en högre tröskel för poliser att få ersättning för kränkning än för privatpersoner eftersom det kan ingå i deras arbetsuppgifter att ingripa mot hotfulla och våldsamma personer och vara mentalt förberedda på sådana situationer, säger Peter Jonsson, chef för Brottsoffermyndighetens brottsskadeenhet.

De två poliserna fick i polisbilen information om att en man med svärd befann sig på skolan och att en eller flera personer var skadade. När poliserna kom till platsen såg de flera skadade personer.

"Polis - stanna!"
När de var på väg upp till övervåningen fick de syn på mannen med svärdet som gick i riktning från dem. Poliserna stannade och ropade ”polis, stanna och släpp svärdet!”.

Mannen vände sig då om och gick raskt mot dem. Poliserna avlossade sina tjänstevapen när gärningspersonen befann sig bara ett antal meter från dem.

- Poliserna har uppgett att händelsen påminde om de utbildningar och övningar om pågående dödligt våld som de har deltagit i, säger Per Jonsson som är jurist vid brottsskadeenheten.

Har inte kunnat ställas till svars
Mannen avled till följd av skottskadorna och har därför inte kunnat ställas till svars för sina brott. I efterhand har Polismyndighetens gärningsmannaprofilgrupp, GMP, skrivit ett utlåtande om brotten på skolan. 

- Polisens gärningsmannaprofilgrupp skriver att gärningspersonen gått målinriktat mot de två poliserna med ett tydligt syfte att bli skjuten, säger Per Jonsson. 

Poliserna har ansökt om brottsskadeersättning eftersom de anser sig vara utsatta för mordförsök.

Olaga hot - inte mordförsök
Brottsoffermyndigheten har i sitt beslut tagit fasta på gärningsmannaprofilgruppens bedömning om att mannen i själva verket velat ta sitt liv genom att bli skjuten av polisen - så kallat "suicide by cop".

Bedömningen är därför att det inte är frågan om mordförsök mot poliserna utan om ett grovt olaga hot mot tjänsteman.

- Utifrån den här informationen är vår bedömning att poliserna inte har utsatts för en sådan allvarlig kränkning av den personliga integriteten att de har rätt till ersättning, säger Per Jonsson.

Brottsoffermyndigheten har hittills fått in 36 ansökningar om brottsskadeersättning kopplade till skolattacken i Trollhättan.

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

15 comments

Här gör Brottsoffermyndigheten en korrekt bedömning. Poliserna var beväpnade och utbildade på att möta farliga brottslingar och det var inte något skjutvapen som mördaren hotade dem med. Har en angripare ett skjutvapen och börjar avlossa skott, då råder det ingen tvekan om brottsrubriceringen.

Även om den skjutne mannen hade för avsikt att hugga poliserna har han inte uppnått försöksstadiet för mordförsök. I annat fall skulle varje hot med kniv mot poliser bedömas som mordförsök.

Det kan vara av visst intresse att jämföra med de fall där en gärningsman huggit sitt offer med kniv men denne överlevt, trots mycket allvarliga skador. Då uppstår diskussioner utifrån rättsläkarens bedömning huruvida skadorna var livshotande eller ej, ibland beroende på om den skadade skulle ha avlidit ifall inga räddningsinsatser hade satts in.

Inte ovanligt att det rubriceras som grov misshandel istället för mordförsök, trots att knivhuggen varit ytterst nära att punktera livsviktiga organ. I sådana fall borde man inte behöva diskutera andra gärningsbeskrivningar än mordförsök, men svenskt rättsväsende tycks älska hårklyverier av den sorten.

Vad får dig att hävda att försökspunkten för mord/grov misshandel inte är uppnådd när gärningsmannen raskt närmar sig poliserna med draget svärd?

Hur skulle det kunna vara det?
Han kanske enbart ville skrämma poliserna? Vad styrker att han hade uppsåt att döda eller skada dem?

När menar du att försökspunkten är uppnådd? Först när han inom träffavstånd riktar ett hugg mot polisen?

Så länge angriparen inte påbörjat hugget har jag svårt att bedöma om dennes uppsåt är att döda eller enbart skada alternativt bara hota. Läs mitt första inlägg en gång till så bör du hitta du svaret på din fråga!

Tyvärr, din första skrift är inte tydlig nog.
Återigen: när är försökspunkten uppnådd när gärningsmannen raskt närmar sig polisen med skarpslipat draget svärd? När han börjar gå eller först när han är inom träffavstånd?

Eftersom jag inte är tankeläsare vore det intressant att få veta när DU anser att det uppstod en situation som entydigt kan rubriceras som mordförsök!

Ange exakt i vilket skede och motivera tydligt varför gärningen inte kan rubriceras som olaga hot eller försök till grov misshandel.

Dem han tidigare använt svärdet på hade han dödat eller försökt döda. Mot denna objektiva bakgrund kan man utgå från att han, när han närmade sig poliserna med draget svärd, hade försökt döda dem om han kom inom stridsavstånd. Den möjliga självmordsavsikten lär inte rubba denna bedömning.

Även om han gjort sig skyldig till mord innan poliserna fann honom utgör det inget bevis för att han avsåg att försöka döda två pistolbeväpnade poliser. Hans avsikt kan lika gärna ha varit att begå självmord eller s.k. "suicide by cop". Vi vet helt enkelt inte vad hans uppsåt var, bara gissa.

Du skriver att han "...hade försökt döda dem om han kom inom stridsavstånd". Det är din gissning, inget annat. Eftersom han blev skjuten på avstånd betyder det att han inte hade överskridit den kritiska gräns som, enligt min mening, är det moment då han lyfter svärdet och påbörjar ett hugg mot poliserna när de är så nära att de löper stor risk att träffas. Att på avstånd hugga i tomma luften kan knappast betecknas som mordförsök eller försök att skada.

En våldshandling ska ha påbörjats och vara svår att parera. Jämför med den som utdelar ett slag mot någons huvud, men missar endast p.g.a. att det avsedda offret duckar. Då råder inga tvivel om att gärningsmannens uppsåt var att misshandla.

Även om avsikten kan ha varit att han skulle dödas av Polisen så fick han gå långt för att de skulle skjuta honom, så han nästan hann hugga dem med svärdet. Om de inte hade skjutit honom så hade han helt säkert huggit dem istället. De har säkert känt välgrundad fruktan för sina liv. Finns ju praxisbildande domar där poliser utsatts för mordförsök genom att gärningsmannen försökt köra på dem med bil, där de klarat sig enbart genom att de lyckats kasta sig undan i sista stund.

Poliser får tåla en hel del men skall inte behöva tåla eller räkna med att de bli angripna med svärd och nära på huggna. Oavsett rubricering så skall ersättning för kränkning utgå. Men Brottsoffermyndigheten är ju ökänd för att även fuska bort ersättningen genom att sätta ned skadestånden till brottsoffer som tilldömts det i domstol. En stor del av deras arbete verkar gå ut på att leta kryphål för att kunna neka ersättning. Brottskadeersättningssänkningsnämnden vore en mer korrekt benämning på myndigheten.

Men det måste väl ändå vara uppenbart att det inte kan vara ett mordförsök bara för att han går emot dem. Hade han höjt svärdet för att hugga inom träffavstånd.. ja då håller jag med men inte bara för hn går emot dem. Vi kan ju omöjligen veta vad hans avsikt var... Och då han inte hann utföra nåt mer konkret än att han utmåla en hotfull situation så får man ju också gå efter detta.

Situationen med bilen är orelevant. I det fallet hade polisen blivit dödligt skadad om han inte vidtagit en aktiv skyddsåtgärder. I detta fallet vet vi inte vad som hade hänt.. vi kanske kan gissa och spekulera men det är knappast juridiska paradgrenar!

Intressant att poliserna begär ersättning. Skulle de ha gjort det om mannen hade överlevt och åtalats? Mannen oskadliggjordes ju innan han ens hann komma i närheten av poliserna. Om poliser skulle ha rätt till skadestånd under sådana omständigheter skulle de bli ganska stora pengar under ett år för en ordningspolis i yttre tjänst.

De gör det (antagligen) i syfte att få fram fler avgöranden hos tingsrätterna och i sin tur få liknande frågor prövade av högre instans. Inget konstigt i det.

"innan han ens hann komma i närheten"?!? Tycker nog att just detta belyser avståndet mellan juristen (?) och polisen. En någorlunda kapabel person minskar utan problem denna lucka (säg 5 meter per sekund) på förfärande kort tid. Att som jurist, vars största fara i det dagliga arbetet sträcker sig till att bränna sig på latten eller skära sig på papper, sätta sig till doms över dem som på bråkdelar av en sekund måste ta ett livsavgörande beslut - för sig själva eller andra.

Dock kan jag hålla med om svårigheten att bedöma om brottsskadeersättning skall utbetalas i detta fall eftersom just poliser tränas just i såna här scenarion och borde känt trygghet i träning och utrustning.

Han sonade med sitt liv. Kanske kan räcka så?