Skip to content

Hård kritik mot polisen och tingsrätten - hovrätten river upp våldtäktsdom

Foto: Anna Hållams/TT

Polisens förhör med den 13-åriga flickan har varit "undermåliga" och tingsrättens dom missvisande när det gäller vad vittnen har berättat. Det konsta-terar hovrätten och river upp tingsrättens dom på tre års fängelse för upprepade barnvåldtäkter.

 

Den 32-årige mannen åtalades vid Skaraborgs tingsrätt för upprepade sexuella övergrepp mot sin dotter. Den 13-åriga flickan har i polisförhör berättat att hon har utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa sedan hon var i femårsåldern.

Övergreppen ska enligt flickan främst ha inträffat när hennes mamma jobbade natt och ibland har det handlat om flera övergrepp i veckan.

Pappan nekar helt
Den 32-åringe mannen nekar till brott och alla former av sexuell kontakt med sin dotter och har uppgett att dottern kan ha ljugit på grund av konflikter i hemmet.

Tingsrätten ansåg att 13-åringens uppgifter i inspelade polisförhör var trovärdiga och ansåg att de framstod som mer tillförlitliga än pappans version. Flickans berättelse fick dessutom stöd av den skriftliga bevisningen och av vittnesmål från bland annat kamrater.

Flickans berättelse lades därför till grund för bedömningen och åtalet ansågs styrkt.

"Högst sannolikt inga övergrepp"
Tingsrätten dömde pappan för två fall av våldtäkt mot barn och ett fall av grovt sexuellt övergrepp mot barn till tre års fängelse.

Domen överklagades till Göta hovrätt där pappan åberopade en så kallad utsageanalys som genomförts av en psykolog utifrån förundersökningsprotokollet. Slutsatsen enligt analysen är att det ”högst sannolikt inte har förekommit några övergrepp”.

Missvisande bild från tingsrätten
Hovrätten börjar med att inledningsvis rikta kritik mot tingsrättens sätt att skriva dom på:

"Hovrätten anser efter att ha tagit del av uppspelningarna av förhören hos polisen och vid tingsrätten att tingsrättens referat i flera fall inte ger en rättvisande bild av vad förhörspersonerna har uppgett."

Hovrätten skriver också:

"Den huvudsakliga bevisningen till stöd för åtalet utgörs av målsägandens berättelse och det är med utgångspunkt i de uppgifter som framkommit vid förhören med henne hos polisen som gärningsbeskrivningarna fått sina närmare utformningar."

Flickan har ljugit
Hovrätten understryker sedan att flickan i vissa kontakter med socialtjänsten har sagt att anklagelserna mot pappan inte har varit sanna. Hovrätten skriver:

"Till bilden hör dessutom att målsäganden uppenbarligen har lämnat oriktiga uppgifter i något skede, antingen när hon berättat att X (den tilltalade) utsatt henne för sexuella övergrepp eller när hon den 19 augusti 2016 i samtal med företrädare för socialtjänsten hävdat att de anklagelser hon riktat mot X inte varit sanna."

Trots detta har flickan genomgående uppfattats som trovärdig, konstaterar hovrätten.

Hovrättens slutsats är att hennes allmänna trovärdighet inte ska tillmätas något bevisvärde i målet. Den centrala frågan blir istället om uppgifterna om sexuella övergrepp överhuvudtaget är tillförlitliga.

Första uppgifterna från elevcoach
Hovrätten konstaterar att de första uppgifter som har framkommit kring övergreppens karaktär kommer från ett samtal mellan flickan och en så kallad elevcoach. Det har dock inte handlat om en egen berättelse utan om ledande frågor från coachens sida där hon till exempel har frågat flickan om hennes pappa har tagit henne på brösten eller tvingat henne att ta på hans könsorgan.

Uppgifterna om övergrepp kommer därför inte från flickan själv men har senare återkommit när hon förhörts av polis vid tre olika tillfällen.

Hovrätten pekar på att det bara är i början av det inledande polisförhöret som flickan har fått lämna en egen berättelse och då har hennes uppgifter liknat de frågor som elevcoachen ställt en knapp vecka tidigare. Det har därefter varit förhörsledaren ”som genom upprepade ledande frågor samt utförliga sammanfattningar av vad som dittills sagts, såväl av målsäganden själv som av förhörsledaren, tillför berättelsen alltmer detaljerade uppgifter”, enligt hovrätten.

Upprepade ledande frågor
Domstolen konstaterar också att flickan inte har lyckats lämna en sammanhängande berättelse om något specifikt tillfälle då hon ska ha utsatts för övergrepp, utan detaljerna har ”utmejslats genom upprepade ledande frågor från förhörsledarna”.

Mestadels har flickan dock, trots de ledande frågorna, inte kunnat minnas eller lämnat ”svävande svar helt utan konkretion”, trots att det ska handla om händelser i relativ närtid.

Hovrätten beskriver samtidigt situationen med de ledande frågorna som att flickan ”i princip endast har att fylla i med de uppgifter som förhörsledarens frågor inbjuder till”.

Hovrätten beskriver det också som ”en växelverkan, i många fal gränsande till förväxling” där ledande frågor från förhörsledaren varvas med i regel mycket kortfattade svar från flickan. Hovrätten konstaterar också att förhörsledarnas egen utgångspunkt för sina frågeställningar har varit att övergrepp har förekommit – en grundsyn som de också delger flickan flera gånger under förhören.

Okritiskt förhållningssätt
Detta ”okritiska förhållningssätt” framstår enligt hovrätten som ”särskilt anmärkningsvärt” med tanke på att flickan efter det första polisförhöret tagit tillbaka anklagelserna mot sin pappa en gång.

Hovrätten understryker nu att flickans uppgifter vuxit fram med tiden och blivit alltmer detaljerade och att hennes berättelse har utvecklats under omständigheter som ger anledning till stor försiktighet. Hovrätten riktar samtidigt skarp kritik mot polisförhören, som beskrivs som ”undermåliga”:

"Enligt hovrätten innebär det sätt på vilket förhören med målsäganden har genomförts att det knappast är möjligt att i efterhand bedöma i vilken, om någon, utsträckning de uppgifter som målsäganden lämnat i förhören har förankring i verkliga förhållanden eller är ett resultat av den förhörsteknik som använts."

"Den grundläggande brist som därmed kvarstår är att det inte är möjligt att med säkerhet slå fast att målsäganden vid något tillfälle lämnat uppgifter om något specifikt övergreppstillfälle utan påverkan utifrån."

Allt annat än klar berättelse
Enligt hovrätten framgår det tydligt att flickans berättelse i sin slutliga form inte svarar upp mot de kriterier för en tillförlitlig utsaga som ställts upp av Högsta domstolen. Hovrätten pekar särskilt på den ”i många delar fullständiga bristen på detaljer” och frågar sig om en berättelse som ”präglas av en sådan detaljfattigdom som målsägandens” någonsin kan anses fri från motsägelser och överdrifter.

Med hänsyn till de motsägelser som har konstaterats framstår berättelsen enligt hovrätten som ”allt annat än klar”.

Eftersom 13-åringen inte i något skede har lämnat en sammanhängande och detaljerad redogörelse för hur hennes pappa skulle ha utnyttjat henne sexuellt frågar sig hovrätten om det ens är rättvisande att resonera i termer av ”målsägandens egen berättelse”. Utöver flickans berättelse saknas i princip helt bevisning som stöder åtalet.

Satt häktad i fem månader
Hovrätten konstaterar att det saknas anledning att gå in på de omständigheter som talar mot åtalet, bland annat den helt samstämmiga bild av en normal och kärleksfull relation mellan förälder och barn som målats upp av personer i familjens närhet som hörts i hovrätten.

Pappan, som har suttit häktad i cirka fem månader, frias nu av hovrätten.

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

10 comments

Vilken mardrömssituation.

På en dag vänds en människas liv helt upp och ner.

Man kan väl efter denna dom konstatera att det finns inget annat skydd för pappan än en kritisk granskande domstol i sådana här fall. Ett jätteansvar på rätten således.

Jag undrar över två saker.

Vilket ansvar har ansvarig åklagare haft och får elevcoacher ställa sådana frågor hur som?

Det lustiga är ju att det är bara i våldtäktsmål som rätten kan avfärda sådant här FU-arbete.

Poliserna måste ju kunna lita på att rätten blundar för sådant här och inte plötsligt avfärdar det som "ledande frågor".

Det skulle vara intressant att veta om tingsrätten tar lärdom av hovrättens kritik.
För övrigt tror jag inte,som vissa,att det finns en allmän konspiration mellan domstolar och polis/åklagarmyndighet där man skyddar varandras dåliga arbete och fäller på lösa grunder.

Helt rätt pip-hellre fria än fälla.
Jag anar att du inte är professionell inom juridiken och det är roligt att läsa vad som rör sig i din tankevärld i detta intressanta och mångfacetterade ämne.
Är du oense med en annan kommentator så nöjer du dig med att konstatera det och går inte till personangrepp.
Du är villig att successivt lära dig mer och erkänner dina begränsningar vilka är hedervärda egenskaper.

Anton den värste begriper inte att det handlar om ett ständigt flöde av nyttiga idioter (folk som tror att de gör något för den goda sakens skull, om än att det avviker från deras egentliga syfte).

Den som påstår något annat, får väldigt svårt att komma runt de 8st morddomarna gentemot Quick.

Tyvärr är det en gammal tradition bland tingsrättsdomare
att referera vittnesmål på ett onöjaktigt sätt. Endast de omständigheter
som talar för det valda domslutet redovisas. Det är inte lätt att inse
för den som bara läser domen.

Fast av artikeln verkar det som om delar av vittnesmålen inte återgivits korrekt i tingsrättens dom.

Ännu ett fall där åtalet ogillas eftersom det saknas annan bevisning än målsägandens uppgifter.
Målsägandens berättelse har tillkommit efter ledande frågor. Uppgifterna har dessutom tagits tillbaka.

Väl sammanfattat och helt riktigt.

Man ska fundera över Åklagare mer.Att man inte ska väcka åtal när man inte är säker på en fällande dom.98% säkerhet på en fällande dom är det som gäller.Jaja,han blev fälld i Tingsrätten men lättmanipulerade Nämndemän i Tingsrätter utnyttjar Åklagare verkar det som

Dessutom är det inte helt ovanligt att nämndemännen sitter och tar sig en liten tupplur under huvudförhandlingen. De förlitar sig väl på att rättens ordförande och notarien orkar hålla sig vakna. Så då blir det därefter. I andra fall kan det räcka med att de tycker att målsäganden är mer förtjusande eller mer verbal än den tilltalade för fällande dom. Men i de fall där det finns övertygande bevisning skall den tilltalade dömas hårt.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.