Skip to content

Förklaring som friade en gång "osannolik" en gång till - döms för narkotikabrott

Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Det framstår som praktiskt taget uteslutet att en och samma man under kort tid skulle ha kunnat förväxla drinkglas på krogen och därmed av misstag ha fått i sig narkotika. Det konstaterar hovrätten som river upp tingsrättens friande dom eftersom mannen nyligen friades med samma förklaring.

 

Den 28-årige mannen var förra året ute med ett sällskap på en nattklubb i Skövde. Sällskapet beställde in flera flaskor sprit och 28-åringen blev under kvällen så berusad att han senare kollapsade på toaletten.

Polis tillkallades och mannen testade då positivt för amfetamin.

Ingen ytterligare bevisning
Mannen nekade nekade till brott och hävdade att hans glas någon gång under kvällen måste ha förväxlats med någon annans. 28-åringen uppgav att han inte kände tre av de personer som hade befunnit sig vid samma bord särskilt väl.

Skaraborgs tingsrätt konstaterade att det inte fanns någon bevisning, förutom provsvaret, som styrkte narkotikabrott. Ingenting motbevisade hans påstående om att han måste ha fått i sin narkotikan av misstag.

Mannen friades därför av tingsrätten.

Två nämndemän var dock skiljaktiga och hänvisade till att 28-åringen i en friande dom från från förra året vid samma tingsrätt  hade använt precis samma förklaring till varför han den gången hade testat positivt för kokain.

Nämndemännen skrev i sin skiljaktiga mening:

"Det är så osannolikt att ett liknande händelseförlopp, där han skulle fått i sig narkotika av misstag, upprepar sig ännu en gång att X (den tilltalades) utsaga kan lämnas utan avseende." 

Praktiskt taget uteslutet...
Åklagaren överklagade domen till Göta hovrätt som nu instämmer i detta och pekade på den tidigare friande domen:

"I det målet gjorde X samma invändning som han har gjort i detta mål. Detta inverkar enligt hovrättens uppfattning starkt negativt på trovärdigheten av X uppgifter. Det framstår som praktiskt taget uteslutet att han under kort tid skulle ha utsatts för förväxling av glas, eller på annat sätt fått i sig narkotika oavsiktligt."

Mannen döms därför till dagsböter för ringa narkotikabrott.

 

Ludvig Wiklander

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

15 comments

Domstolarna uppvisar återigen sin totala okunskap om grundläggande sannolikhetslära.
Gambler's fallacy, någon?

(Förutsatt att inga externaliteter förändrats, t.ex. att han blivit försiktigare, men verkar ju saknas resonemang om det...)

"Domstolarna uppvisar återigen sin totala okunskap om grundläggande sannolikhetslära."
I de två NÄMNDEMÄNNENS sinnevärld framstår sannolikhetslära som osannolik.

För att Gambler's fallacy ska vara applicerbar så måste ju utfallet från den första gången vara känt, men det är det ju inte. I den tidigare domen så har man ju ansett att sannolikheten för att det var ett misstag var sådan att man skulle ta hänsyn till det. Det gör ju inte det sant att det faktiskt har hänt. Så vad de gör nu är ju att ta ställning till "hur sannolikt är det att det har hänt två gånger?", inte "hur sannolikt är det att det har hänt igen?"

Nu ska väl inte domstolar syssla med att ifrågasätta tidigare lagakraftvunna domar (annat än vid resningsförfarande), och det kan ju likaväl vara så att han ljög förra gången och talar sanning nu, men ändå:

Om man ska ge sig in på att blanda in den tidigare frikännande domen så är det intressanta inte hur sannolikt det är i just specifikt detta fall. Det intressanta är istället hur sannolikt det är att _någon_ person varit med om det två gånger. Därav Lotto-vinnar-resonemanget.
En snabb och väldigt grov, men rimlig, överslagsräkning baserat på hur vanligt det är att gå på krogen, ta fel glas i ett större sällskap, att någon i sällskapet knarkar i samband med krogbesök, samt att bli inplockad för ringa narkotikabrott när man är påtänd i det sammanhanget ger att det snarare är sannolikare att det hänt än att det inte har det.
Ska man fortsätta på den banan så kan det även konstateras att det lär vara sannolikare att vara med om det en andra gång om det hänt en första om man inte uttryckligen blivit försiktigare och/eller bytt umgängeskrets.
Bland annat för att man då bevisligen har bekanta som knarkar vid krogbesök (vilket måste vara den enskilt största riskfaktorn för att det ska inträffa) samt att folk i sällskapet tilldragit sig polisens uppmärksamhet som "kända missbrukare".
Lite som att det är sannolikare att vinna stort på casino/Lotto två gånger om man spelar mycket än om man spelar lite eller inte alls.

Helt ointressant vad rätten finner trovärdigt eller ej. Vad som ska vara bevisat är ju att mannen tagit droger medvetet. Inte tvärtom.
Rätten tycker ju att ett krogbesök om året är täta krogbesök. Varför rättens trovärdighet måste ifrågasättas.

Sannolikhetslära är knappast juridikens starkare sida. Däremot kriminologins. Så kallad "upprepad utsatthet" innebär att brottsoffer löper en betydligt större risk att råka ut för samma typ av brott igen om hen har råkat ut för det en gång - och flerfalt många gånger större risk om hen har råkat ut för samma brott ännu engång. o s v . Detta har sannolikt med människans natur att göra, riskexponering etc.

Därför är det inte alls som hovrätten tror här - att risken för att samma person råkar ut för en och samma sak flera gånger är osannolik. Tvärt om: den som ofta kör bil i en olycksdrabbad korsning löper givetvis större risk att råka ut för en olycka än den som aldrig kör bil i denna korsning.

Fallet borde upp i HD så att en matematiker fick förklara detta för damer och herrar domare.

Håller helt med dig. Men det verkar alltså i det här fallet som man trott att det rent matematiskt ska vara osannolikare att något inträffar en gång till bara för att det inträffat tidigare.

Låt oss hypotetiskt säga att det inte finns några externa faktorer - t.ex. umgängeskrets och försiktighetsåtgärder - som påverkar risken för att drabbas av händelsen Knark-I-Drickan, KID.

Sannolikheten för att en specifik person ska drabbas av KID två gånger är P(KID) * P(KID) , dvs lägre än att han ska drabbas av det en gång.
Men sannolikheten för personen ifråga att drabbas en gång till är precis lika hög/låg som för alla andra - P(KID) - oavsett om han varit med om det noll, en, två eller hundra gånger tidigare.

Därav termen "Gambler's Fallacy", som syftar på tron att det t.ex. är osannolikare att det blir en sexa nästa gång man kastar tärning eftersom det blev det gången innan.

PS. Det tål även att påpekas att ofta i domstolssammanhang är det intressanta över huvud taget inte 'hur sannolikt är det att detta har hänt en specifik person', utan istället 'hur sannolikt är det att detta har hänt någon, någonsin'.
Jag har för länge sedan tappat räkningen på domar jag läst där man gjort detta fel. Enligt domstolarna ifråga skulle det alltså vara så att ingen kan ha vunnit högsta vinsten på Lotto, eftersom det för varje individuell spelare är väldigt osannolikt att göra det.

Om det varit Docenten som varit åtalad o Docenten framfört ovan inför rätten hade åklagaren förmodligen yrkat på ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård och den offentlige försvararen (som rätten tilldelat dig) hade inte protesterat. Sedan efter några år inom vårdsvängen hade du varit nedbruten tillräckligt mycket för att inte längre kunna göra motstånd mot överheten.

Ännu en juridisk härdsmälta, likt Harrisburg så osannolik att den förmodligen inte alls har inträffat.

Pinsamt resonemang av domstolen. Människan har svårt att förstå sannolikhet intuitivt och därför lär man ut grundläggande sannolikhet i skolan.
Att sedan en överrätt går in i en så klassisk resonemangsfälla är lite pinsamt.
// Civilingenjören

Som flera kommentatorer påpekat verkar hovrätten ha problem med att förstå sannolikhet. Misstaget är att man förväxlar olika sannolikheter med varandra. Sannolikheten att en given person skulle drabbas av just detta missöde (få i sig narkotika av misstag) kan vara liten samtidigt som sannolikheten att åtminstone någon person drabbas kan vara mycket hög. Man kan jämföra med att vinna fler än en gång på Lotto. Att någon vunnit en storvinst på Lotto fler än en gång har uppenbarligen inträffat:
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article15466965.ab

Om man skall resonera som hovrätten så kan det inte ha inträffat eftersom sannolikheten att man skall vinna två gånger måste vara liten.

Nja, det förutsätter att man vet hur det var förra gången. Det vet man inte här. Allt man vet är hen påstår att det var så.

Med lottojämförelsen så är det som att din kompis påstått att han vunnit på lotto, "grattis" säger du utan att faktiskt kontrollera om det är sant. Två veckor senare så påstår han att han vunnit igen. "Nädu, det tror jag inte på" svarar du den gången. Du tar med andra ord hänsyn till hans tidigare påstående att han redan vunnit och väger in det i bedömningen av sannolikheten att han vunnit igen.

Detta har ingenting med om han faktiskt funnit på lotto eller inte. Hans chans att faktiskt vinna är oberoende på om han så vunnit hundra gånger innan.

Problemet är väl snarast att ursäkten aldrig skulle ha godtagits en första gång. Av alla människors som påträffas påtända på krogen, hur stor andel har fått i sig narkotikan av misstag på det sätt som den åtalade påstod? Jag har svårt att tro att det skulle vara fler än en på hundra, vilket borde ha gjort det väl ställt utom rimligt tvivel att ett uppsåtligt brott begåtts.

Resonemanget att det skulle vara mer osannolikt att han råkat ut för samma sak en gång till haltar såsom många påpekat, men utgången att försvaret inte godtas tycker jag är självklar.

Vad är det för konstiga kommentarer här? Är väl helt klart att mannen är en knarkare, helt uteslutet att han inte är. Suck.