Skip to content

"Efter utvärderingen av HQ-målet - hur är det ställt med det institutionella minnet hos EBM?"

DEBATT/KOMMENTAR - av Bodil Borison, fd chefsåklagare numera senior konsult

 

Ansvar för all åklagarverksamhet i Sverige har Riksåklagaren. Han är jurist med ett förflutet som lagfaren domare. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör. Nuvarande chefen är inte jurist utan socionom med ett förflutet inom bland annat Skatteverket.

För den åklagarverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten har riksåklagaren ansvaret.

Kärnverksamheten är att utreda och föra talan om brott. Rättegångsbalken (RB) utgår ifrån att endast en åklagare kan vara förundersökningsledare. Ansvaret åvilar åklagaren personligen.

RB ger inte utrymme för ett kollegialt beslutsfattande. Däremot kan förundersökningsledaren biträdas av en eller flera åklagare och dessa åklagare kan även temporärt axla förundersökningsledarens uppgifter när denna har tillfälligt förhinder.

Det föreligger alltså ett odelat ansvar på en förundersökningsledare, åklagaren. Kollegialt förundersökningsledarskap finns inte.

Detta har kommit till uttryck i ett flertal auktoritativa uttalanden av såväl Riksåklagaren som Justitieombudsmannen. Om detta hänvisas bland annat till:

  1. Förstärkt åklagarfunktion, Rättspm 2008:3, (Riksåklagaren)
  2.  Hantering av stora och komplicerade ärenden, Rapport Dnr 2015/0514 (Riksåklagaren)
  3.  Riksåklagarens riktlinjer, Etiska riktlinjer för anställda inom åklagarväsendet RÅR 2014:1 (Riksåklagaren)
  4. Justitieombudsmannen  (JO 5010-2003), (Knutbyärendet).

Frågan om förundersöknings bedrivande och ansvaret för densamma är aktuell just nu mot bakgrund av den rapport som Ekobrottsmyndigheten beställt av Ökokrim i Norge med anledning av utgången i det så kallade HQ-målet.

Utvärderingen har letts av Hedvig Moe Ören, förstestatsadvokat och assisterande Ökokrimchef i Norge. Uppdraget har hon erhållit av EBM genom överåklagaren Fredrik Jonsson (för mer om detta se Dagens Juridik 2017-02-13).

Såvitt gäller utgången i HQ-målet blev följden att åtalet ogillades (Stockholms tingsrätt  mål B 15982-11, dom 2016-06-21).

Domstolen kunde inte ens på objektiva grunder konstatera att brott förelåg. Därmed fick domstolen aldrig anledning att pröva de så kallade subjektiva rekvisiten. Man prövade alltså inte vem som gjort vad eller vem som eventuellt skulle stå till svars för det.

Vad domstolen hade att pröva var frågan om man hade bokfört affärshändelser i enlighet med bokföringslagen (åtalspunkten 1). Dessutom avsåg åtalet svindleri och medhjälp därtill (åtalspunkten 2).

I sistnämnda del gällde åtalet HQ-Banks rapportering i årsredovisningen för 2009 och i Q-1 för 2010  avseende bankens aktier och optioner.

Den hos Ökokrim beställda utredningen avsåg att utvärdera:

  • Strukturen på arbetet under förundersökningen
  • Resursanvändning under förundersökningen
  • Arbetsmiljöaspekter

Vad gäller arbetsmetodiken på EBM är den sådan att man arbetar i team. Teamets arbetsuppgift är det för förundersökningen aktuella brottet/brotten. Det torde vara ostridigt att ansvaret för arbetet i teamet vilar på förundersökningsledaren - det vill säga åklagaren.

I teamet ingår, förutom åklagaren, oftast utredningsmän, ekorevisorer och analytiker samt även till viss del administratörer.

Myndigheten är på de olika orterna där EBM finns indelad i kammare. Ansvarig för kammaren är en chefsåklagare. Denne har ansvar för att inkomna mål tilldelas åklagare med rätt kompetens för handläggningen samt har även ansvar för att resurser tilldelas i erforderlig omfattning

För att återgå till Ökokrimrapporten kan rapporten mycket kort sammanfattas på sådant sätt att man pekar på behovet av ett förbättrat IT-stöd, flera åklagare i större ärenden och någon form av kollegial utvärdering.

Det är också detta som överåklagaren Fredrik Jonasson tagit fasta på (EBM:s hemsida 3.2.2017).

IT-stöd i alla dess former är av mycket stor betydelse i den här typen av mål. Det gäller allt från modus operandi, telefonavlyssningar m.m. och analyser av det material man erhållit. Inte minst får det i sin tur betydelse för hur saken ska presenteras i rätten.

I det nu aktuella målet fick IT-användningen utomordentligt stor betydelse.

Vad gäller dokumentation av förundersökningen är det ytterst viktigt att den kan ske på ett rättssäkert och tydligt sätt. Man ska kunna följa en förundersökning ända ner till första stadiet i underrättelseverksamheten. Dokumentationen är väsentlig för kontroll så att allt gått rätt och riktigt till samt att alla involverade vet vilka beslut om inriktningar och åtgärder, som tagits.  

Det som inte finns medtaget i förundersökningsprotokollet, det som ibland brukar kallas "slasken", ska finnas tillgängligt bland annat för den den misstänkte.

Rapporten efterlyser också kollegial utvärdering. Det råder i princip förundersökningssekretess i en förundersökning. (18 kap. 1 § 1 st. OSL). Hur långt sträcker sig denna? Hur ska en kollegial utvärdering utformas?

Chefsåklagaren, som är ansvarig för enheten, har alltid rätt att delge råd. Det synes vara en självklarhet att man ska kunna inhämta råd från arbetskamrater, högre chefer och eller andra specialister.

Ett absolut krav är att en förundersökning ska vara robust. Alternativa förklaringar ska vara utredda. Om så inte är fallet riskerar åklagaren vid prövning i domstol att åtalet ogillas på den grunden.

Kan man ha en polis och en åklagare som ansvarar? För polisverksamheten är en poliskommissarie ansvarig. Det kan gälla att fördela enhetens polisresurser till det aktuella målet. Men kan denne i övrigt ha rätt att ta beslut? Nej - inte så som regelverket är uppbyggt.

Chefsåklagarens eller kammarchefens ansvar kan mycket kortfattat uttryckas på sådant sätt att denne har ansvar för att målansvarig åklagare får de resurser som krävs för att kunna utföra sitt arbete och att vederbörande även besitter de kunskaper som erfordras för att kunna hantera målet.

Även chefsåklagarens överordnade har ett ansvar som inverkar på hanteringen av en förundersökning. Man har att tillförsäkra att det finns resurser för verksamheten såsom  erforderligt IT-stöd, god arbetsmiljö, rutiner för information till media m.m.

Utvärdering av mål sker. Den kan vara mer eller mindre formell. Rättshistorien har exempel på ett flertal särskilt krävande mål. Bland dessa kan nämnas Husebymålet. Wennergrenmålet, Växjöoljemålet, Refaatmålet m.fl. i historisk tid.

Ska man förflytta sig raskt framåt har EBM som självständig myndighet funnits sedan 1998. EBM har sedan sin tillblivelse handlagt ett flertal särskilt krävande mål med eller utan framgång. Några av dessa är Prosolvia, Ericsson, Ankarkättingen och Ringen.

Ringenmålet blev föremål för särskild utvärdering av förre generaldirektören Rolf Holmquist. Ericsson och Prosolvia blev föremål för analys i ”Några reflektioner över ogillade åtal” (ARF 2009:1, EBM - Allmänna rättsliga föreskrifter).

Vad har man lärt sig under tidernas lopp? Hur är det ställt med det institutionella minnet?

Utgången i HQ-målet målet var oväntad för åklagaren. Han hade förväntat sig en fällande dom. I stället blev  utgången något som framställts i massmedia som ”Bakläxa för EBM efter HQ-fiaskot ” (Dagens Industri 4.2.2017).

Till syvende och sist torde det vara ostridigt att endast en åklagare kan vara huvudansvarig för en förundersökning. Det talas i rättegångsbalken om åklagaren som person och det är också denna uppfattning som såväl Riksåklagaren och Justitieombudsmannen ställer sig bakom.

 

Läs även: EBM har tagit skada av HQ-målet - externa granskare kritiska till ledningen

 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Kanske det.
Nog för att EBM i likhet med alltför många myndigheter, lider under, närmast inkvoterad, ledning; så var npg problemet med HQ-målet, att åklagaren i brist på kompetens, försökte sig på att hitta på en alldeles egen liten lagregel.

Att med bara en jur.kand. i bagaget, föröska sig på att analysera en förhållandes komplex verksamhet, visar på bristande verklighetsförankring - En normalbegåvad jurist hade naturligtvis, tagit fackexpertis i anspråk.

Problemet med EBM har nog med att göra med bristande kompetens, hos alltför många av de anställda.

Mycket välskrivet därav lättillgängligt och informativt. Uppskattas. Försökt förstå åklagares roll och ansvar. Fick lite bättre underlag nu.

Lite trist är det allt att så mycket mediefokus finns på FMK när huvuddelen av verksamheten är övriga ekonomiska brott som vi driver med stor framgång. Självklart utan medieuppmärksamhet.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.