Skip to content

Strid om ordförandeposten i Advokatsamfundet - fd styrelseledamöter går emot valberedningen

Lena Frånstedt Lofalk och Christer Danielsson. Foto: Advokatsamfundet och Magnus Laupa

Det har blåst upp till strid om ordförandeposten i Advokatsamfundet. En falang går emot val-beredningen i ett internt brev och skriver bland annat att en viktig uppgift är att "förbereda och planera för succession på posten som generalsekreterare i Advokatsamfundet".

 

Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson lämnar sin post i sommar.

Advokatsamfundets valberedning berättade i mitten av januari att man enhälligt hade beslutat att föreslå Lena Frånstedt Lofalk till ny styrelseordförande och Tobias Fälth till vice ordförande.

Föreslår annan kandidat
Men sex tidigare styrelseledamöter motsätter sig nu valberedningens förslag och för fram egna kandidater - och de har den nuvarande orföranden Bengts Ivarssons stöd.

När Dagens Jurudik kontaktar Bengt Ivarsson säger han att ställer sig bakom förslaget att gå emot valberedningen och i stället välja Christer Danielsson till ny ordförande och Eva-Maj Mühlenbock till vice ordförande.

Hans uppfattning är att de även i övrigt "har ett starkt stöd" i den nuvarande styrelsen.

Vill ha "kontinuitet"
I det interna brevet och uppropet - som är ställt till "ledamöter av Advokatsamfundet" och undertecknats av sex tidigare styrelseledamöter - skriver man bland annat att "förslaget borgar för kontinuitet på de viktiga posterna som ordförande och vice ordförande".

Man pekar på att det under de senaste åren "pågått ett kontinuerligt arbete med att modernisera styrelsearbetet bl.a. genom att i ökad utsträckning effektivisera hanteringen av rutinartade ärenden och väl förbereda ärenden av mer komplicerat slag - möjliggjort av ett kansli med allt mer kvalificerad personal - samt sätta större fokus på arbete med principiellt viktiga, strategiska frågor och organisationsstyrning (däribland riktlinjer och ansvarsfördelning)".

Posten som generalsekreterare
Man framhåller också att "en annan mycket viktig och grannlaga uppgift för styrelsen kommer inom en överskådlig framtid att vara att förbereda och planera för succession på posten som generalsekreterare i Advokatsamfundet" - någonting som alltså syftar på vem som ska ersätta den nuvarande generalsekreteraren Anne Ramberg.

Lena Frånstedt Lofalk är i dag ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd medan Christer Danielsson är vice ordförande i samfundets styrelse.

Hon är den "mest kvalificerade"
När Dagens Juridik kontaktar Anne Ramberg hänvisar hon till valberedningens ordförande Tomas Nilsson.

Tomas Nilsson säger till Dagens Juridik att "utgångspunkten har varit att den som bedöms vara bäst lämpad för uppdraget givetvis ska föreslås" och att Lena Frånstedt Lofalk "framstår som den klart mest kvalificerade, även i jämförelse med Christer Danielsson".

Han pekar på att Lena Frånstedt Lofalk har en "mycket lång och väl vitsordad erfarenhet av samfundsarbete" och att hon har suttit flera år i huvudstyrelsen, även som vice ordförande. 

Tomas Nilsson framhåller också att det blir andra gången i samfundets historia som styrelsen kan få en kvinnlig ordförande. Senast man hade en kvinnlig ordförande var för 20 år sedan och då endast under en tvåårsperiod.

 

De sex fd styrelseledamöterna som har undertecknat uppropet är:

  • Pär Andersson
  • Anders Forkman
  • Ghita Hadding Wiberg
  • Jan Lindblad
  • Sophie Palmgren Paulsson
  • Robert Wikström
  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

26 comments

Hoppla! Nu börjar de starka krafterna dra...

Detta påminner mig starkt om reaktionerna från de större affärsjuridiska byråerna när valberedningen lade fram sitt förslag till ny styrelse för cirka 20 år sedan och då Lena (föreslagen vice ordförande) med sin restriktiva syn på vissa etiska frågor inte var det mest populära förslaget. Därför blir jag inte förvånad över invändningarna mot hennes kandidatur nu.

I början på 00-talet tog affärsjuristerna, numera i majoritet, över Samfundet efter de traditionella advokaterna. Valberedningen hade nu föreslagit en symbolisk försvarsadvokat till presidiet, men det nya konkurrerande förslaget innebär att det enbart skall innehålla affärsjurister.

Nu vet jag inte vilken "restriktiv syn på etiska frågor" som Lofalk må ha, men helt klart är ju att Ramberg, som styr det hela, anser att lagbrott ibland är av godo.

Vilka av dessa är medlemmar i Hilda/Ruben. De bör plockas bort direkt ur urvalet.

De som kallar sig Storhildor (jo, det är faktiskt sant) är här:
https://www.advokatsamfundet.se/hilda/om-hilda/Hildas-medlemmar/

De som är medlemmar i Ruben har ingen nordkoreainspirerad titel, men finns här:
https://www.advokatsamfundet.se/hilda/Projekt/Ruben/Rubens-medlemmar/

Här spelas dock med öppna (jävs)kort, till skillnad från Rotary och andra ordenssällskap!

Det är ingen riktig demokrati i organisationer som denna, fackföreningar mm. Det finns många nivåer, som utser representanter till närmaste högre nivå. Det finns utmärkta möjligheter att stoppa "uppstickare" innan de kan väljas in på nästa högre nivå.

Socialdemokraterna har använt systemet i närmare ett sekel för att hindra kommunister att få makt i fackföreningar.

Enda möjligheten till verklig förändring är en kupp på högsta nivån, något som nu tycks vara fallet i Advokatsamfundet. Det kan ju vara ett medel för att på ett "snyggt sätt" bli av med belastningen Anne Ramberg innan protesterna i media från "meniga" advokater blir för omfattande.

Anne Ramberg närmar sig pensionsåldern, därav behovet att planera för ny generalsekreterare. Mer konspiratoriskt än så är det nog inte. Som vanligt öses det hat över en stark och handlingskraftig kvinna. Man kan diskutera hennes uttalanden ibland, och allt vad hon ägnat sig åt älskas inte av alla, men hon har stått på barrikaderna när det gäller att upprätthålla de etiska principerna hos advokatkåren, även mot ilskna affärsjurister som tycker att reglerna är ett hinder för dem i deras ambition att dra in så mycket pengar som möjligt.

Jaså?
På vilket sätt har hon stått på de barrikaderna?
Den enda skillnaden jag har märkt av när det gäller disciplinärenden är att de numera koncentrerar sig på kritik från domstolar och andra myndigheter men struntar i när advokater inte skött uppdraget för klienten.
Antalet uteslutna advokater har ökat med 500% på senare år, och 90% av de som utesluts blir uteslutna på grund av att domstolar eller myndigheter har klagat på dem, oftast klagat på att advokaten gjort för mycket för sin klient.

Rambergs arbete i advokatsamfundet har ju varit inriktat på att hon ska få en ministerpost i en socialdemokratisk regering.

Jag har faktiskt aldrig träffat en advokat som uttalat sig positivt om Ramberg.

Jag tror inte Löfven slänger ut en gammal beprövad partikamrat ur regeringen för att ta in en "nyttig idiot" som Ramberg, dessutom med fel klassbakgrund. Möjligen kan Ramberg hoppas på detta, men det stämmer inte med socialdemokratisk tradition.

Reinfeldt behöll den ytterligt inkompetenta "Frissan" Ask, trots att det varit lätt för honom att hitta en kompetent minister med utbildning.

Jodå. Göran Persson tog ju in en nickedocka från advokatskrået på den platsen.
Innan dess var det en adelskvinna med överklassbakgrund.
Innan henne var det en f.d. advokat från överklassen (som förvisso haft posten innan dess och innan hon blev advokat)
Man får gå ända tillbaka till Leijon och Petersson (samma mandatperiod) för att hitta en annan typ). Men då var ju också partiet av en annan sort.

Bästa Musse. Du skulle ha varit med på det stormiga årsmöte för ett antal år sedan när affärsjuristerna försökte kuppa in sina kompisar i styrelsen för att få lättnad på förbudet mot att samma byrå representerar båda tvistande parter. Jag vet, ty jag var där. Anne Ramberg höll ett brandtal, årsmötet ajournerades till ett tillfälle med större lokal, humanjuristerna gick man ur huse, och affärsjuristernas kupp misslyckades. Advokatetiken har alltid varit en hjärtefråga för henne, vilket tydligt framgått vid sammankomster och debatter. Kanske därför de advokater du umgås med inte gillar henne. Därmed ínte sagt att hon är ofelbar, men hon har lagt ner ett jättearbete på att modernisera Samfundet, höja kompetenskraven och inte minst att stärka kvinnliga juristers ställning. Det blir nog svårt att hitta någon med samma engagemang. Om man tycker det är på gott eller ont må vara vars och ens uppfattning. För övrigt har jag mycket svårt att tro att hennes arbete i Samfundet skulle sikta på att få en ministerpost i en socialdemokratisk regering. Detta även med tanke på hur länge hon varit Samfundets generalsekreterare.

Då är det konstigt att hon bara försvarar advokatetiken och står upp för humanjuristerna på slutna möten och aldrig offentligt eller i praktiken.
Hon har inte gjort något alls för arvodena för humanjurister, istället har hon gått ut med förslag om att humanjurister ska arbeta gratis mer.
Hon har inte gjort något för rättssäkerheten som är viktig för de flesta humanjurister, istället verkar hon för minskad rättssäkerhet.

Hur har samfundet moderniserats? Skillnaderna är ju bara att samfundet blivit mer av en myndighet och vänder advokaterna ryggen. Jag kan inte ens komma på någon nytta som man som advokat har av samfundet, det är ju bara en förvaltningsmyndighet som man får bekosta själv och som ställer krav. Ber man samfundet om hjälp så får man ingen. Blir advokaten och klienten trampade på av en myndighet så är advokaten mer rädd för samfundets reaktion än myndigheten.

Kompetenskravet har ju sänkts. Numera räcker det med tre års arbete. Att man kan få betala ännu mer till advokatadeln genom att betala för kurser höjer inte kompetensen direkt.

Vad har hon gjort för kvinnliga juristers ställning? Vad jag sett om det är ju bara att hon kräver att andra ska ge kvinnor delägarskap eftersom hon tydligen uppfattar att kvinnor inte klarar av att starta egna byråer.

Lena är kompis med Anne Ramberg. Man skulle kunna tro att Anne med sin lobbyistiska förmåga och/eller härskartekniker lyckats få valberedningen att utse Lena. Vill Anne åstadkomma något för egen del med utnämningen av henne? En längre period på posten som generalsekreterare kanske?

Börjar inte advokaterna bli trötta på Ann och hennes Hildakompisar?

Jo, hjärtligt trötta på Hilda och att advokatsamfundet förvandlats till en nepotistisk dynasti

Att gnälla på Advokatsamfundet och dess ledning har alltid förekommit, i alla tider, oberoende av vem som varit generalsekreterare, det sitter mer eller mindre i ryggmärgen hos medlemmarna. I synnerhet hos dem som aldrig deltar i något Samfundsarbete, vare sig i "stora" Samfundet eller i lokalavdelningarna, och som aldrig går på några sammankomster eller möten, än mindre debatter och årsmöten, där medlemmarna kan göra sin stämma hörd.

Tråkigt nog visar samfundet enormt intresse för det som händer långt bort, som i Mellanöstern eller Asien, men lägger inte två strån i kors för avgörande frågor för icke affärsjurister, som rättshjälpsnormen och illojal konkurrens på försvararlistorna i olika domstolar.

Det är är en fråga som jag undrat över under lång tid, varför det är så passivt i frågor, som berör gemene man.

hear hear

Ah, rättshjälpsnormen och försvararlistorna, två kära gamla klagoämnen under årens lopp. Rättshjälpsnormen grundas på politiska beslut, tyvärr är vulgäruppfattningen hos politikerna att advokater alls inte är underbetalda utan rika knösar som glider omkring i glassiga bilar och Armani-kostymer (båda könen), tyvärr finns det också en del medlemmar som underblåser den uppfattningen. Politikerna låter helt enkelt advokaterna subventionera rättshjälpssystemet. Men att ge sig på Advokatsamfundet är fel måltavla, och att påstå att "man inte lagt två strån i kors" är (givetvis skulle man vilja säga) felaktigt. "Advokaten" och "Stjärnan lyser" har kanske har någon bra idé, som inte redan prövats, om hur man ska påverka politikerna i denna fråga? Sedan kan man ju diskutera den inbyggda orättvisan i det betydligt högre kostnadsläget i storstäderna, landsortsadvokaten får mer över än storstadsadvokaten, men hittills har segregerade taxor eller någon form av "dyrortstillägg" avvisats av samfundet. Beträffande försvararlistorna råder domstolarna över dessa, och budskapet från domstolarna är tydligt: Försvararuppdragen är till för de åtalade, inte som en försörjningsinrättning för advokaterna, och domstolarna förbehåller sig rätten att utse försvarare. Problemet där är väl nu överetableringen i storstadsområdena, det är ett mycket stort antal advokater som vill ha uppdragen, vilket innebär att många inte får den nödvändiga mängdträningen i försvararuppdraget. "You never get a second chance to make a first impression" är nog något som gäller i högsta grad. Det var skillnad förr, t.ex. på sjuttiotalet, när försvararlistan i Stockholmsområdet utgjordes av högst två stencilerade A4-sidor, med en begränsad krets advokater, då gick uppdragen hela tiden runt på listan. Vilket dock inte hindrade domstolarna från att "diskriminera" vissa som man inte ansåg höll måttet.

Jag håller med dig om stort sett allt du skriver. Här är undantagen:

1. Hade Samfundet - som styrs av affärsjuristerna - känt något engagemang i frågan om rättshjälpsnormen hade man naturligtvis i offentligt och i smyg utövat lobbyverksamhet som alla "särintressen" gör. Personliga kontakter är viktiga.

2. Försvararlistorna. Överetablering i storstadsregionerna har lett till att det uppstår uppdragsberättigande "mottagningskontor" i sommarstugor långt ute på öar i havet och liknande. Vissa mindre tingsrätter kräver, högst rimligt, att advokaten skall ha sitt huvudsakliga verksamhetsställe där han får förordnaden. Denna regel infördes för att rädda de lokala advokaterna och har accepterats av JO.

Sommarstugekontoren, som storstadstingsrätterna märkligt nog accepterar, skapar illojal konkurrens.

3. Det hela har dessutom blivit värre genom att man nu blir advokat väldigt fort och att polisen havererat.

!. "Samfundet....styrs av affärsjuristerna". Också det ett gammalt klagopåstående, men hur sant är det? Nuvarande ordförande tycks i huvudsak tillhöra "affärsjuristerna" men anger också brottmål som specialitet. Förutvarande ordförande Tomas Nilsson är i huvudsak brottmålare, och tillhör således humanjuristerna (som jag tycker är ett utmärkt samlingsnam på dem som sysslar med brottmål och familje- och arvsrätt, även om vissa ogillar uttrycket). I såväl styrelsen som fullmäktige (som kommer från lokalavdelningarna) är det en blandning av affärsjurister och humanjurister, bland landsortsadvokaterna är det säkert många som sysslar med lite av varje, det är nog mest i storstadsområdena som specialiseringen är hård. Man kan nog konstatera att alla är med. Det gäller ju också att hitta krafter som har tid, råd och vilja att lägga ner det ganska omfattande ideella arbete som det innebär att sitta i Samfundets styrelse.
Om det vore så enkelt att det bara behövdes lite "lobbande" och privata kontakter för att höja rättshjälpsnormen hade det nog skett för länge sedan. För framgångsrikt "lobbande" krävs sakligt underlag, men när det från Samfundets sida för ett antal år sedan skickades ut en enkät till berörda medlemmar för att få underlag för argumentet att rättshjälpsjurister är underbetalda (bl.a. om hur mycket tid som ägnades åt rättshjälpsärenden, kostnadsläget m.m.), var det en dålig svarsfrekvens på denna enkät. Man kan ha en viss förståelse för om de på Samfundet som arbetade med denna fråga då kände en viss uppgivenhet - medlemmarna klagar, men vill inte lägga ner någon tid på att själva bidra till en förbättring. Med nuvarande regering är nog frågan dessvärre rätt död, man har i stället förfasat sig över de ökade rättshjälpskostnaderna (men glömmer bort att det i stor utsträckning beror på stora omfattande mål som ekobrottmålen, drivna av staten).
2. Marknaden anpassar sig efter spelreglerna. När domstolarna väljer advokater från närområdet är det givetvis ett konkurrensmedel att etablera sig så nära domstolarna som möjligt. Att storstadsdomstolarna väljer på detta sätt har nog inte bara att göra med att man vill värna om lokala förmågor utan mer på höga tidsspillansdebiteringar, där har försvararna bundit ris åt egen rygg. Att registrera sommarstugor som filialer (om det nu förekommer) må sticka i ögonen på konkurrenterna, men "illojal" konkurrens? Knappast, alla har ju möjlighet att välja var man vill etablera sig, och kostnaderna för domstolarna blir lägre. Då ska du nog i stället vara tacksam för att Samfundet stoppat det som förr var vanligt, stora fester på brottmålskontoren dit även domare och domarsekreterare inbjöds, eller t.o.m. bjudresor för domstolspersonal på Ålandsfärjan. Där har Samfundet sagt ifrån, det är inte acceptabelt, då det hamnar farligt nära mutbrott.
3. Så är det säkert.

Intressant diskussion, men nu har vi avlägsnat oss väldigt långt från rubrikfrågan, vem som ska bli Samfundets nästa ordförande!

1. De frågor som - att döma av bloggar, nyhetsartiklar och tidningen Advokaten - intresserar Samfundets ledning ligger långt från vad brottmålsadvokaterna har behov av. Det är beklagligt att kollegerna var så slöa att fylla i enkäten som gjordes för några år sedan. Övrig intressant information, som om det urrkiga kuppförsök i jävsfrågan affärsjuristerna försökte genomföra härförleden, och som du berättat om, förekommer inte i Advokaten och på Rambergs tjatiga blogg. Mellanösternpolitik, advokaternas situation i Usbekistan och liknande, kan jag läsa om i bättre media. Det har presenterats en utredning om rättshjälpsnormen, men problemen är att politikerna inte är mottagliga för sakargument. Därav mitt förslag om intensivare lobbyarbete.

2a. Tidsspillan bli mycket hög om man i en storstadsdomsaga har ett fiktivt uppdragsgenererande mottagningskontor på en ö ute i havet. (Om jag skriver vilken byrå det rör sig om blir detta inlägg censurerat.) Sådana förordnanden innebär ingen besparing för domstolarna. Jag vet också att Varbergs tingsrätt införde sina regler för att skydda kommunens advokater från konkurrens från sommarstugemottagningskontor och liknande. Man motiverade det med att klienterna har intresse av att det i centralorten finns "levande" advokatkontor.

2b. Lyckligtvis är det - såvitt mig bekant - slut med advokater som personligen går till rätten med tårtor till de uppdragsförordnande domstolssekreterarna på julen, ger blommor till dem som tack för stora uppdrag osv. Advokatbyråer som håller inflyttningsfest osv. bjuder dock fortfarande in folk från domstolarna. Det rör sig då dock om enklare förtäring + vin/pilsner, till ett maximalt värde om några hundralappar per man.

Så vi kanske kan enas om att Samfundet visst har arbetat med frågan om rättshjälpsnormen, men att det är väldigt svårt att tränga igenom politikermotståndet. Lyckades det inte när Tomas Bodström var justitieminister så lär det inte vara lättare nu.
Hade för mig att Samfundet uttalat sig även mot byråfester med inbjuden domstolspersonal, men det kanske fortfarande anses acceptabelt. För min personliga del tycker jag det finns ett allmänt värde i att samtliga kategorier domstolsjurister (domare, advokater, åklagare) umgås under mer avspända former än en rättssal för tankeutbyte och för att lära känna varandra, och att dessa fester därför är ett trevligt sätt att umgås. Om målet enbart är uppdragsfiskning är det dock mer tveksamt.

Det är nog kört med en förbättrad rättshjälpsnorm. Själv skulle jag aldrig rekommendera någon studerande att bli brottmålsjurist, naturligtvis med hänsyn till låg timpenning och hög risk för låg sysselsättningsgrad. Brottmålsklienterna får antagligen i framtiden ofta nöja sig med sekunda advokater, som inte kunnat få jobb på affärsbyrå eller inom det offentliga.

Jag vet faktiskt inte om Samfundet uttalat sig mot byråfester med domstolsanställda. Såvitt jag förstått bjuds numera på annat än småorter sällan sekreterarna, och domarna har ju inget med förordnandena att göra.