Skip to content

Pappa vinner i hovrätten - risk att mamman saboterar hans umgänge med dottern

Foto: Hasse Holmberg/TT

I hovrätten fortsatte mamman att prata om sexuella övergrepp och att dottern inte mådde bra hos sin pappa. Eftersom hon tidigare hade vägrat lämna över dottern så fanns det risk att detta skulle hända igen. Hovrätten rev därför upp tingsrättens dom och beslutade att dottern skulle ha sitt stadigvarande boende hos pappan. HD har nu beslutat att inte pröva fallet.

 

Mannen och kvinnan har tillsammans en dotter som idag är sex år. Norrtälje tingsrätt slog för tre år sedan fast att föräldrarna skulle ha gemensam vårdnad.

Flickan skulle enligt domen ha sitt stadigvarande boende hos mamman och regelbunden umgängesrätt med pappan.

Förundersökning lades ner
Det blev dock problem med umgänget och enligt mamman mådde flickan dåligt när hon hade varit hos sin pappa. Hon misstänkte också att dottern var utsatt för sexuella övergrepp - misstankar som hon berättade om för bland annat socialtjänsten.

Tingsrätten redogör i sin dom för vad som hände:

"Familjerätten har gjort en orosanmälan och en polisanmälan. Under tiden polisutredningen pågick lämnade M (mamman) på inrådan av polis inte ut D (dottern) för umgänge. Familjerätten uppgav också att M skulle ta sitt föräldraansvar. Polisutredningen lades ner efter två månader i brist på bevis."

Pappan har hela tiden påstått att han är utsatt för grundlösa anklagelser.

Mamman ansåg dock att dottern inte skulle träffa sin pappa och det blev problem med överlämnandet. År 2015 beslutade tingsrätten dock att inte ändra sin tidigare dom om vårdnad och umgänge och förelade mamman att lämna över dottern till pappan.

Mamman stämde dock pappan och begärde att hon skulle få ensam vårdnad och att umgänget med pappan skulle upphöra.

Dottern med i tre utredningar
Pappan, å sin sida, begärde i första hand att den gemensamma vårdnaden skulle fortsätta och i andra hand att han skulle få ensam vårdnad.

Den vårdnadsutredning som genomfördes föreslog fortsatt gemensam vårdnad men att flickan skulle ha sitt stadigvarande boende hos pappan eftersom dottern verkade må bäst där.

Vårdnadsutredningen skrev:

"Moderns agerande är svårare att förstå sig på. Hos henne mår inte D (dottern) bra. Hennes förklaring till detta är att någon förgriper sig på D sexuellt. Först misstänks D:s farfar och sedan återkommande hennes pappa. Hon har tre gånger hållit D från fadern på grund av sådana anklagelser. Modern kan inte se några andra förklaringsmodeller. Detta har lett till att D under tre års tid varit med om tre utredningar, läkarundersökningar osv. vilket skapar påfrestningar för henne och kan påverka hennes utveckling negativt."

Enligt vårdnadsutredningen vill dock mamman sin dotters bästa - även om man bedömer att det finns en risk att hon även i fortsättningen kommer att hindra dottern från umgänge med pappan och rikta nya anklagelser om sexövergrepp mot honom.

Behöver trygghet i vardagen
Tingsrätten ansåg att utredningen inte visade att det fanns någon risk för att dottern utsattes för övergrepp eller for illa hos pappan. Samarbetsproblemen mellan föräldrarna var inte heller sådana att den gemensamma vårdnaden borde upphöra.

Tingsrätten slog fast att dottern har behov av en trygg och stabil vardag och ett växelvist boende var därför inte den bästa lösningen. Tingsrätten ansåg dessutom att mamman hade tänkt på dotterns bästa när hon hade vägrat att lämna dottern till hennes pappa.

Ingen av föräldrarna ansågs olämplig men eftersom dottern sedan flera år mestadels hade bott hos mamman ansåg tingsrätten att hon borde bo kvar där - men ha rätt till umgänge med pappan.

Domen överklagades till Svea hovrätt som i likhet med tingsrätten ansåg att det inte fanns någon risk för övergrepp eller att dottern skulle fara illa hos pappan. Hovrätten ansåg tvärtom att flickan hade en invand boendemiljö både hos både mamman och pappan.

Risk för upprepade mönster
Dottern gick dock i skolan nära mammans hem och pappan hade haft svårt att köra dottern dit. Växelvist boende var därför inte aktuellt, enligt hovrätten.

Hovrätten pekade på att mamman under förhören även i hovrätten ahade återkommit till bland annat frågan om sexuella övergrepp och att flickan skulle må dåligt hos sin pappa. 

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"Hovrätten kan därmed inte bortse från att risken för att M även i framtiden kan komma att upprepa tidigare mönster och förvägra P umgänge med D är betydande."

Hovrätten ansåg därför att pappan bäst kunde främja dotterns umgänge med båda föräldrarna och att hon därför skulle bo hos honom, men ha rätt till umgänge med mamman.

Högsta domstolen säger nej
En hovrättslagman var skiljaktig när det gällde motiveringen och två nämndemän var skiljaktiga och ansåg att dottern skulle ha sitt stadigvarande boende hos mamman.

Mamman överklagade till Högsta domstolen som nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom står därför fast.

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

15 comments

När skall domare och ombud lära sig att motsatsen till räkneordet "jämn" är "udda"!

I domen talas om "ojämna" år. Vad fan är det, skrovliga år?

Skärpning!

Var vill du komma med din kommentar?

Att samma sorts folk som svänger sig med ord som "preklusion" (ofta felaktigt, då det skall vara preskription, se t.ex. NJA 2013 s 253), knäsätta och liknande inte kan behandla enkla räkneord korrekt.

Hur skall man verkställa en dom där det föreskrivs att något skall inträffa på knackliga eller gropiga år?

Detta är det vanliga föraktet för naturvetenskaplig kunskap.

Om jag inte vet att Berlin är huvudstaden i Tyskland, ser man ner på mig. Men om någon inte kan beräkna cirkelns area (hände i "På spåret") så fnittrar man bara litet charmigt!

Det stämmer. Bildningsnivån går lyckligtvis rakt nedåt.

Hur skall kamrat Löfven kunna sitta kvar om det inte finns tillräckligt många obildade bidragstagare som kan rösta på honom?

Var-vart
;-)

Helt rätt beslut av hovrätten.Hoppas på fler såna här domslut.
Mammor ska inte komma undan med detta beteende ang umgänge och anmäla falskt i syfte..

Svinaktigt beteende.

En överraskande, men korrekt dom, eftersom domstolen ska ta särskild hänsyn till att barnet får en god och nära kontakt med båda föräldrarna. Och dessa särskilda hänsyn uppfylls ju nu när barnet bor hos pappan. Sedan är det inte så konstigt att vårdnadstvister blir så smutsiga när man inte lägger större vikt vid denna viktiga bestämmelse som ger incitament till samarbete mellan föräldrarna och som man betonar särskilt i lagen? Jag tycker nog också att HD borde ha lämnat prövningstillstånd och fastställt domen från hovrätten inte minst för att domen då skulle vara handlingsdirigerande och direkt påvisa ett prejudikat i en fråga där domstolarna är osäkra och villrådiga i lägre instanser (tingsrätten i det här fallet) och i en fråga som många ofta får brottas med och ofta utan att få gehör för frågan och utan att den tas på allvar.

Det här är verkligen en både korrekt och modig dom. Här har man tagit fasta på mammans lögner om incest och vägt in dessa i beslutet. Hur enkelt hade det inte varit för domstolen att blunda för detta och låta barnet bo kvar hos mamman med hänvisning till att delad vårdnad inte var möjlig?

Berra Borrare. Man skiljer mellan vårdnad, boende och umgänge vid den rättsliga bedömningen. Man hade kunnat tänka sig att mamman fått ensam vårdnad om den ursprunglig taktiken gått hem och då bor ju barnet naturligtvis också stadigvarande hos mamman. Ofta ser man ofta den här typen av taktikupplägg och då ofta av byråer som driver mål med en viss typ av klienter och idkar frekvent samarbeten med en viss typ av intresseorganisationer. Det kan då bli riktigt svårt att gå emot dylika upplägg speciellt om dessutom advokaten är känd och ofta syns i TV. Det är då det krävs ett stort mod. Tack hovrätten!! Mycket uppskattat!! Hänvisa till domen så mycket ni kan därute!! Förresten är det någon som har målnumret?

Visst. Det där kan du bättre än jag. Men håll med om att många ggr har man man dömt till enskild vårdnad eftersom mamman har totalvägrat samarbete. Man har då ursäktat det hela med att "det är som det är" och då är det väl bäst att barnet får stanna hos mamman (och bli av med sin pappa). Med en sådan här dom tvingar man mamman att börja samarbeta om hon nu vill ha kontakt med sitt barn i framtiden. Dessa incestlögner måste få konsekvenser!

Exakt så är det och det är ensam vårdnad som är det vanliga inslagen i taktikuppläggen, eftersom den andra föräldern (oftast pappan) då mister allt. Ofta används då den ensamma vårdnaden till att utestänga pappan från all information från skolor, mamman kan flytta långt bort, barnets umgänge med pappan blir sporadiskt om det ens blir något umgänge alls. Om det stadigvarande boendet hade förlagts hos mamman så hade det då varit ytterst viktigt att det blivit fortsatt gemensam vårdnad. Då får pappan inom ramen för den gemensamma vårdnaden information från skolor, fritidsaktiviteter, olika flytter långt bort från pappan med barnet, som minimerar umgänget kan inom ramen för den gemensamma vårdnaden förhindras. Barnets umgänge med pappan kan då bli mer meningsfullt på grund av den information som pappan har fått, då de har bra och viktiga saker att kunna tala om. Om barnet sedan vill bo hos pappan, eftersom det inte funkade hos mamman eller dylikt så är då steget inte så stort för barnet att sedan flytta till pappan. Att lagen har som särskilt mål att barnet ska ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar är mycket viktigt att inte underskatta vid rättstillämpningen. Med hänvisning till just denna bestämmelse så anser jag också att gemensam vårdnad är den normala vårdnadsformen. Som jag ser det så tar man alldeles för lätt på detta helt fundamentala och grundläggande i rättstillämpningen tyvärr, även om jag har sett en förbättring på senare tid. Rättsfallet från hovrätten är ett exempel på detta.

Amen!

En korrekt och modig dom hade väl varit att man konstaterat att ett sådant upprepat beteende kan uppkomma huvudsakligen av två skäl, antingen återkommande vanföreställningar eller som medvetet försök att bestraffa den andra föräldern socialt och psykiskt (dvs en form av antingen mobbning eller misshandel) och att då utnyttja barnet så väl som myndigheter som en sorts torpeder i detta avseende.
Oavsett vilket av dessa så är individens beteende skadligt för barnet och det borde vara det huvudsakliga skälet att döma till boende hos den andra föräldern, inte att denne eventuellt kan komma att vägra lämna över barnet någon gång i framtiden.

DET skulle vara att ha barnet i fokus. Vad det handlar om nu är att man hittat en lätt utväg för att inte behöva uppmärksamma beteendet eller erkänna det i sig som skadligt, vilket skulle kunna leda dem i konflikt med politiskt inflytelserika organisationer (inte minst i deras professionella närhet).

Överlämnande av barnet var det praktiska problemet ur barnets perspektiv och är den situationen rätten velat lösa. Det du radar upp brukar vara grund för ensam vårdnad och är ett uttryck för att ena föräldern kan vara olämplig som vårdnadshavare och då blir det aktuellt med ensam vårdnad. Kanske hade det kunnnat vara grund för att pappan fick ensam vårdnad. Nu blev det gemensam vårdnad för att föräldrarna ändå kunde hålla sams och samarbeta, dvs. att de båda föräldrarna var lämpliga i någon mån. Det var nog bästa i praktiken och därför domen extra elegant så att det hela lugnar ner sig inte minst för barnets skull. Jag ser inte ensam vårdnad som ett självändamål, men kan i undantagsfall vara motiverat. Barnet har ju trots allt två föräldrar och barnet vill nog själv att båda föräldrarna är delaktiga i sitt liv. Det är så barnet upplever det (barnperspektivet) och är lätt att glömma bort.

Det är lite avslöjande att inte en enda s.k. kvinnoadvokat finns bland kommentatorerna. Varför inte arbeta med både män och kvinnor? Varannan kvinna, varannan man?