Skip to content

Lagarna borde ändrats snabbare - hård kritik mot regeringens hantering av flyktingkrisen

Migrationsminister Morgan Johansson och flyktingar i Malmö. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT och Johan Nilsson/TT

Osäkerhet om regelverk sinkade akut hjälp. Regeringen och flera myndigheter får hård kritik av Riksrevisionen för hur man hanterade flykting-situationen hösten 2015. Riksrevisionen pekar bland annat på att man borde ha varit snabbare med att ändra lagstiftningen.

 

Det fanns signaler om att antalet asylsökande skulle kunna komma att öka kraftigt och det fanns möjlighet att snabbt ändra i lagstiftningen för att underlätta mottagandet.

Det slår Riksrevisionen fast i en ny rapport, "Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015", om hur regeringen och myndigheterna hanterade krisen.

Kunde underlättat med boenden
Man konstaterar att regeringen och riksdagen i teorin kan agera snabbt med författningsändringar men att detta inte gjordes.

- Det handlar om att man hade kunnat sett över en del i lagstiftningen så det hade gått fortare eller gett vissa myndighetsuppdrag som hade underlättat att uppföra boendena till exempel, säger Anders Berg, utredare vid Riksrevisionen, till SVT.

Av både intervjuer och skriftligt material som Riksrevisionen tagti del av under sin granskning framgår att det fördes "omfattande och långvariga diskussioner" inom och mellan berörda myndigheter om hur regelverk och ansvarsförhållanden skulle tolkas.

Ville inte bryta mot lagen
Riksrevisionen konstaterar att "i princip samtliga myndigheter uttrycker stark ovilja att riskera bryta mot gällande regelverk".

Det ledde till att flera myndigheter ställde sig avvaktande till att agera i frågor som inte tydligt hörde till deras område - ett förhållningssätt som Riksrevisionen i och för sig konstaterar "har grund i såväl författningar som en god förvaltningstradition".

I den krissituation som uppstod hösten 2015 ledde det dock till att lösningar av akuta behov fördröjdes medan varje myndighet fokuserade på sitt eget ansvarsområde vilket ledde till samarbetsproblem.

Första lagändringen i december
Under hösten gjordes ändå flera försök att lätta upp regelverket för att öka snabbheten, skriver Riskrevisionen.

Men trots detta dröjde det till den 12 november innan de första förordningsändringarna trädde i kraft och till den 21 december innan de första lagändringarna trädde i kraft.

Då handlade det om ändringar som skulle minska inflödet av asylsökande och inte om att underlätta mottagandet av de flyktingar som redan befann sig här.

Plan- och bygglag och upphandling
Regelverk inom plan- och byggområdet var ett av de områden som visade sig vara ett hinder för att bygga nya ankomstboenden, sätta upp tält eller ordna andra anläggningar.

Regelverken för upphandling var ett annat problemområde där Migrationsverket förbjöds av domstol att teckna avtal under tiden som överklagade ärenden behandlades i domstol.

Detta hände även när upphandlingar var "synnerligen brådskande".

Efter den akuta situationen
Riksrevisionen pekar på att regeringen beredde ändringar i båda dessa regelverk för att underlätta för en snabbare upphandling, men de trädde i kraft först efter den akuta situationen.

Av den separata granskning som Riksrevisionen gjort av lärdomar från 1992 års flyktingvåg framgår att möjligheten att göra direktupphandlingar sågs som en "framgångsfaktor för att snabbt ordna fram boende". Men den erfarenheten var inget som användes hösten 2015.

Bröt mot regelverk för skola
Kommuner har berättat att de vid ett stort antal tillfällen tvingades att bryta mot statliga regelverk som gällde bland annat skolgång för ensamkommande flyktingbarn.

Även om regeringen och myndigheter agerade genom att bland annat se över olika regler "var insatserna inte tillräckliga", konstaterar Riksrevisionen.

Kan behövas krisregler
En fråga som har väckts i granskningen är om det finns behov av nya eller utvidgade författningsbestämmelser som träder i kraft i krissituationer.

Riksrevisionen konstaterar också att få myndigheter hade övat för en så "komplex och utdragen händelse".

- Samhällets beredskap och kapacitet var inte tillräckligt anpassad för den sorts kris om flyktingsituationen utgjorde. I flera avseenden togs vi på sängen och det uppstod risker - särskilt för ensamkommande barn och ungdomar, säger Anders Berg till SVT.

"Saknar motsvarighet"
Det stora antalet asylsökande till Sverige under 2015 "saknar motsvarighet i landets efterkrigshistoria", skriver Riksrevisionen.

Fler än 163 000 asylsökande anlände under ett år, varav hälften under en period på endast två månader hösten 2015. Som mest kom 10 000 asylsökande varje vecka.

Även ett stort antal personer passerade genom Sverige för att söka asyl i andra länder. Många av de asylsökande och de transiterande migranterna var ensamkommande barn. 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt