Skip to content

"Förstärkta domstolar för immaterial- och marknadsrätt - sällan något för ensamdomare"

REPLIK/DEBATT - av Anders Dereborg, chef för Patent- och marknadsdomstolen samt Christine Lager, chef för Patent- och marknadsöverdomstolen

 

Staffan Teste har lämnat en del synpunkter på inrättandet av de nya patent- och marknadsdomstolarna och satt denna reform i samband med reformen om ökad endomarbehörighet i tvistemål (Dagens Juridik 2017-02-01). Som chefer för de nya domstolarna välkomnar vi synpunkter. Vi vill samtidigt ta tillfället och göra en del klarlägganden och lämna kompletterande information.

Få lagstiftningsreformer kan nog sägas vara så genomarbetade och beredda som inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna. Inrättandet hösten 2016 innebar slutpunkten av ett nästan 20-årigt reformarbete med mängder av utredningar, förslag, remissomgångar och offentlig debatt.

Såväl frågor om vilka måltyper som ska koncentreras till domstolarna som dess lokalisering har utförligt diskuterats under detta arbete.

Resultatet blev att immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål och ärenden koncentrerades genom att två särskilda domstolar inrättades - en första instans inom Stockholms tingsrätt och en överinstans inom Svea hovrätt. Att dessa domstolar valdes berodde på att vissa av målen redan var koncentrerade dit och att kompetens och erfarenhet alltså redan fanns där.

Ett av flera problem med tidigare ordning var att många domstolar hade ett mycket begränsat antal mål och ärenden av aktuellt slag och därmed svårt att bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Målen tillhör dessutom ofta de mest omfattande och komplicerade som hanteras i domstol.

Vidare var prövningen av vissa frågor splittrad mellan allmän domstol, förvaltningsdomstol och specialdomstol.

Syftet med reformen är att samla måltyper som har samband och på så sätt förstärka målhanteringen. Att prövningen knyts till domare som redan är särskilt kompetenta på aktuella rättsområden - och som får möjlighet att ytterligare koncentrera sig och fördjupa sig i dessa - är en grundbult i reformen.

I sammanhanget kan nämnas att rekryteringen till domstolarna varit mycket lyckosam. Det är en imponerande erfarenhet och kompetens som finns bland domarna.

Vi har gemensamt kunnat förbereda starten av de nya domstolarna vid Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt och verksamheten är sedan ikraftträdandet den 1 september förra året i full gång i respektive domstol.

Reformen om ökad endomarbehörighet i tvistemål är ett resultat av uppföljningen av reformen om en modernare rättegång, den så kallade EMR-reformen (SOU 2012:93 En modernare rättegång II).

Den ändrade bestämmelsen i 1 kap. 3a § rättegångsbalken innebär att det inte längre krävs parternas samtycke för att gå ifrån huvudregeln om tre domare vid huvudförhandlingen i tvistemål i tingsrätten. Istället är det domstolen som slutligen bestämmer om det med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt att en domare sitter i rätten.

Men huvudregeln är fortfarande tre domare i första instans och fyra i andra. (Prop. 2015/16:56 s. 11).

Den ändrade bestämmelsen har alltså inget samband med patent- och marknadsdomstolsreformen. Däremot är rättegångsbalkens bestämmelser i stor utsträckning också tillämpliga i patent- och marknadsdomstolarna. Det innebär att de nya reglerna om utökad endomarbehörighet i tvistemål också är tillämpliga i till exempel upphovsrättsliga och varumärkesrättsliga mål.

Att målen ofta är omfattande och komplicerade gör dock att det i många fall inte finns förutsättningar att göra undantag från huvudregeln, det vill säga att målen ska avgöras av tre domare i första instans och av fyra i andra instans. Finns ett prejudikatintresse kan dessutom så kallad ventil lämnas för överklagande till Högsta domstolen.

Påståendet att prejudicerande upphovsrättsliga mål i praktiken kommer att dömas av totalt fyra domare, en i första och tre i andra instans, är alltså felaktigt. Däremot kan ett upphovsrättsligt mål - precis som andra tvistemål - avgöras av en domare i Patent- och marknadsdomstolen om det i ett enskilt fall bedöms som tillräckligt med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad.

Inrättandet av de nya patent- och marknadsdomstolarna har förberetts grundligt. Samlingen av måltyper samt den fördjupade kompetensen och erfarenheten i de nya domstolarna som reformen innebär är, som vi ser det, till fördel för parter och för alla andra som berörs av de viktiga områden som de nya domstolarna hanterar.

En så stor reform kräver dock uppföljning, lyhördhet för synpunkter och fortsatt utveckling efter hand. Det kommer vi som chefer för de nya domstolarna att på alla sätt verka för.

 

 

Anders Dereborg - chefsrådman och chef för Patent- och marknadsdomstolen, avdelning 5 Stockholms tingsrätt

Christine Lager - hovrättslagman och chef för Patent- och marknadsöverdomstolen, avdelning 2 Svea hovrätt

 

 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Hovrättspresidenten Lennart Svensäter påpekar i fskr Rosén, 2016, att den dominerande uppfattning var att specialdomstolarna i möjlig mån borde avskaffas, varför man under 1990-talet avskaffade Försäkringsöverdomstolen och Bostadsdomstolen. Nu är det tvärtom, så argumenten från 90-talet gäller inte längre! Svensäter ser problem med nyordningen. Överlåtelse eller upplåtelse (licens) av immaterialrätt grundar sig på avtalsrätt och ska, såvitt man förstår, inte ge behörighet i den nya specialdomstolen. Samma sak om hävning av en företagsöverlåtelse, som kan prövas av allmän domstol även om immaterialrättigheter är inblandade på något sätt. Ytterligare ett problem är att ett mål ofta innehåller grunder av skilda slag, vilket talar mot specialdomstol. För enskilda rätts¬innehavare innebär koncentrationen till Stockholm typiskt sätt en kraftig försämring genom ökade kostnader m.m. Svensäter noterar även att bl.a. Sveriges domareförbund påpekade vikten av att övriga domstolar inte utarmas genom specialisering.
Tilläggas kan att den högsta domstolen vad gäller varumärken och upphovsrätt, dvs. EU-domstolen, inte är en specialdomstol, utan där låter man generalister döma.
Svensäters artikel bör begrundas av lagstiftaren.

Vad gäller EU-domstolen så är det väl och vida känt att deras immaterialrättsliga kompetens, rättare sagt bristande kompetens, är ett problem. Det förs därför sedan länge en diskussion inom t.ex. EU-kommissionen om behovet av en specialdomstol för de immaterialrättsliga mål som idag döms av EU-domstolen.

Tror nog att "specialisterna" överskattar sig själva. Som patenträttsrådet Claës Uggla sa: Om rättstillämpningen strider mot sunt förnuft, har man tolkat lagen fel, för lagstiftaren stiftar inte lag som strider mot förnuftet. Så en domare med sunt förnuft och intresse för saken klarar sig bra långt!

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.