Skip to content

EBM har tagit skada av HQ-målet - externa granskare kritiska till ledningen

Chefsåklagare Martin Tidén från Ekobrottsmyndigheten var FU-edare i HQ-ärendet. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Det räcker inte att man hanterar ett uppmärksammat ekobrottmål på ett juridiskt korrekt sätt. Man måste också klara av att visa allmänheten att man gör det och man måste kvalitetssäkra de beslut som tas. Det konstaterar de norska experter som granskat den svenska Ekobrottsmyndighetens hantering av det så kallade HQ-ärendet.

 

De norska experterna konstaterar bland annat att det inte bara är den juridiska straffrättsliga hanteringen som är viktig för att säkra kvalitet och rättssäkerhet i stora ekobrottmål.

Allmänhetens uppfattning av hanteringen är i sig själv lika viktig för att hanteringen "ska framstå som rättssäker och med kvalitet".

- Rapporten pekar på utvecklingsområden när det gäller styrning av stora mål, löpande kvalitetssäkring och kunskapsåterföring. Vi ska nu titta närmare på de kloka synpunkter vi fått, säger överåklagaren Fredrik Jonasson vid Ekobrottsmyndigheten som har beställt utvärdering av HQ-ärendet. 

Samtliga åtalspunkter ogillades
HQ Bank hade 2010 gjort en förlust på 1,2 miljarder kronor och fått sitt tillstånd indraget av Finansinspektionen. Det tog Ekobrottsmyndigheten fyra år att utreda härvan innan man kunde väcka åtal.

Men "århundrades finansrättegång" om grova ekonomisk brott slutade med ett magplask när samtliga åtalade, inklusive finansmannen Mats Qviberg, frikändes av tingsrätten. 

Trovärdigheten skadad
Kritiska röster höjdes mot Ekobrottsmyndigheten efter misslyckandet - om att grunderna för åtal från början hade varit för svaga och att utredningen var dåligt skött.

Förundersökningsledare var chefsåklagare Martin Tidén och i höstas lämnade överåklagaren Fredrik Jonasson ett uppdrag till Hedvig Moe Øren, førstestatsadvokat och assisterande Økokrim-chef i Norge, att tillsammans med sina medarbetare granska hanteringen.

De konstaterar nu att Ekobrottsmyndighetens trovärdighet har tagit skada av HQ-härvan.

Enormt bevismaterial och luddig praxis
Men Ekobrottsmyndigheten får också ett erkännande för att man hade ansenliga utmaningar att tampas med i HQ-härvan. Bara bevisbilden i sig var en utmaning, konstaterar Hedvig Moe Øren, med ett enormt bevismaterial och stora mängder beslag.

Man tvingades också att göra svåra taktiska bedömningar samtidigt som man ställdes inför komplicerade civilrättsliga frågor med luddig praxis jämte de straffrättsliga utmaningarna som även de saknade aktuell praxis.

Uppmärksamheten tilläts störa arbetet
Många och mödosamma procedurfrågor tyngde ner utredningen och det stora allmänintresset gjorde att chefsåklagare Martin Tidén fick ägna tid och kraft åt media istället för åt utredningsarbetet.

Hedvig Moe Øren pekar särskilt på nödvändigheten av att ha en tydlig arbetsfördelning när det handlar om kommunikationen till media och att detta är en ledningsfråga.

Hedvig Moe Øren och hennes medarbetare skriver också att "vårt intryck är att arbetet med att utreda och lagföra 'HQ case' har skötts på grundval av de inblandades personliga kompetens och erfarenhet" och att dessa personer har haft erfarenhet av hantering av stora ekonomiska brottmål.

Både utredarna och juristerna hade enligt utvärderingen tillräcklig erfarenhet och kompetens, konstaterar man.

Ledningen tog inte sitt ansvar
Däremot är man kritisk mot ledningen för Ekobrottsmyndigheten som man tycker inte har tagit sitt ansvar.

Ledningen borde enligt utvärderingen ha sett till att det fanns ett redan etablerat och "överordnat system för förfarandet med rutiner, struktur och löpande utvärderingar samt en ökad medvetenhet om riskerna".

Man konstaterar också att - även om själva utredningen verkar ha skötts korrekt och bra - så saknas skriftlig dokumentation av hur man resonerade när man avgränsade sakfrågorna, vilka taktiska värderingar som gjordes och hur man kom fram till beslut om vad man skulle väcka åtal om:

”Det framstår som att många avgörande beslut träffades på ett icke formellt sätt och/eller muntligen”, skriver Hedvig Moe Øren och hennes medarbetare.

Borde ha kvalitetssäkrat besluten
Man framhåller på flera ställen i utvärderingen att ledningen borde ha sett till att det fanns rutiner för och möjligheter att kvalitetssäkrat de beslut som fattades av utredare och jurister.

Kontrollrutiner är sådant som kan bidra till detta och är ”indikatorer på kvalitet”, skriver man.

Detta är "fokus hos många av Ekobrottsmyndighetens systerorganisationer i andra länder och bidrar till att både förundersökning och rättegång både är och framstår som att den håller en hög kvalitet", skriver man. 

Man sammanfattar sin slutsater med att konstatera att många av de åtgärder som skulle behövas hos den svenska Ekobrottsmyndigheten kräver både mer pengar och mer resurser.

 

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt