Skip to content

Uppehållstillstånd på falska grunder ändå "giltigt" - RÅ går till HD om grov människosmuggling

Riksåklagaren Anders Perklev går till Högsta domstolen sedan hovrätten hävt beslut om häktning och kvarstad för en person som misstänktes för grov människosmuggling. Foto: Marcus Ercisson/TT och VJ

Ska ett uppehållstillstånd anses "giltigt" trots att det har tillkommit på falska grunder? Den frågan ställer riksåklagaren till Högsta domstolen sedan hovrätten hävt häktningen av en person som misstänktes för grov människosmuggling. Enligt hovrätten har "de smugglade" trots allt haft tillstånd - även om dessa tillkommit på falska grunder. 

 

Det är åklagare vid Internationella åklagarkammaren som under en längre tid har bedrivit en förundersökning om grovt organiserande av människosmuggling.

De två huvudmisstänkta har enligt utredningen under nästan fem år organiserat en verksamhet som går ut på att, mot betalning, främja att utlänningar reser till Sverige utan att ha rätt till det.

"Utnyttjat utsattas situation"
Enligt riksåklagaren har de misstänkta systematiskt ”utnyttjat brister i Migrationsverkets system” och ”utlänningars utsatta situation”. Verksamheten har omsatt stora pengar och åklagarna har begärt drygt 13 miljoner kronor i så kallad kvarstad.

Riksåklagaren Anders Perklev skriver i sitt överklagande till HD:

”Verksamheten har bl.a. bestått i att X och Y (de misstänkta) tagit emot ersättning för att ordna inresa för utlänningar till Sverige, bl.a. genom att ansöka om arbets- och uppehållstillstånd hos Migrationsverket på oriktiga grunder, ge instruktioner till aktuella utlänningar hur de ska förfara i kontakter med myndigheter och förmedla falska intyg m.m.”

13 miljoner kronor i kvarstad
De misstänkta häktades ursprungligen av Norrköpings tingsrätt som också beslutade om kvarstad på drygt 13 miljoner kronor - ett belopp som motsvarar den beräknade vinsten av deras verksamhet.

En av de misstänkta överklagade till Göta hovrätt som upphävde besluten om både häktning och kvarstad.

Hovrätten skrev i sitt beslut:

”Påståendet om att X har gjort sig skyldig till grovt organiserande av människosmuggling förutsätter att han har främjat att utlänningar rest till Sverige utan de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Av handlingarna i målet synes emellertid framgå att de utlänningar det varit frågan om haft erforderliga tillstånd. Denna bedömning påverkas inte av det förhållandet att tillstånden kan ha meddelats med oriktiga uppgifter till grund.”

Därmed ansåg hovrätten att personen inte kunde misstänkas för grovt organiserande av människosmuggling.

"Företeelsen blir allt vanligare"
Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens beslut om kvarstad till Högsta domstolen (häktningsbeslutet får inte överklagas) för att få frågan prövad.

RÅ skriver i sitt överklagande:

”Som angetts ovan pågår en mycket omfattande förundersökning i förevarande mål, vilken tar stora resurser i anspråk av de rättsvårdande myndigheterna. Enligt uppgift från Internationella åklagarkammaren är det här aktuella förfarandet också en företeelse som blir allt vanligare.”

"Oriktiga, svekfulla, vilseledande"
Enligt riksåklagaren är det av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar om det misstänkta förfarandet utgör grovt organiserande av människosmuggling eller inte.

Riksåklagaren skriver:

”Den fråga som enligt min uppfattning är av intresse ur prejudikatsynpunkt är om ett av Migrationsverket meddelat beslut om uppehålls- och arbetstillstånd som tillkommit under oriktiga/svekfulla/vilseledande omständigheter kan anses utgöra ett sådant tillstånd som krävs för inresa till Sverige enligt 20 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716).”

 

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt