Skip to content

Regeringen: "Fullt görbart för staten att skjuta till 50 miljarder till kommunerna"

Finansminister Magdalena Andersson (S) med budgetpropositionen för år 2017. Foto: Janerik Henriksson/TT

”Det är fullt görbart för staten att skjuta till 50 miljarder till kommunsektorn utan att det kräver några nedskärningar eller skattehöjningar.” Det skriver Finansdepartementet i ett mail när Dagens Juridik ber regeringen att kommentera Riks-revisionens kritik mot den senaste budget-prognosen.

 

Vid Riksrevisionens granskning av regeringens budgetproposition för 2017 framkom att regeringens beräkningsmetod för kommunal konsumtion inte tog hänsyn till att befolkningen ökar och blir äldre. Riksrevisionen har nu beslutat sig för att gå nio år tillbaka i tiden i sin nya granskning som ska redovisas i april (artikel om detta här).

För att fram till år 2020 kunna upprätthålla den kommunala välfärden på 2017 års nivå skulle det enligt Riksrevisionens krävas ett resurstillskott på 50 miljarder kronor.

När Dagens Juridik kontaktar regeringen för en kommentar till Riksrevisionens kritik sammanfattar Finansdepartementets planeringschef Peter Gerlach skriftligen regeringens syn på saken i tre punkter på följande sätt:

Den första är att det i antagandet om ’2017 års nivå’ ingår att man antar att kostnaderna för migration och integration alltså skulle ligga kvar som året 2017 för åren efter. Mycket tyder tvärtom på att kommunernas kostnader 2017 är förhöjda på grund av det stora kommunmottagandet som enligt Migrationsverkets prognoser framåt minskar betydligt efterföljande år. Hur man ser på detta prognosantagande påverkar prognosen med tiotals miljarder.

För det andra är Finansdepartementets prognosprinciper (sedan länge) att vi endast tar med beslutade förändringar av statsbidragen och att vi håller skattesatserna oförändrade. Restriktionerna på inkomstsidan förs i prognosen över på utgiftssidan i form av att en anpassning görs av främst den kommunala konsumtionsprognosen, eftersom kommunerna har ett balanskrav.

En konsekvens av dessa prognosprinciper är att den kommunala konsumtionen och sysselsättningen kan avvika från det demografiskt betingade behovet. Det är korrekt. Men att göra på något annat sätt skulle föregripa kommande budgetpropositioner och beslut av riksdagen, samt beslut i kommunerna kring skattesatser.

Här gäller det att komma ihåg vad man vill visa med prognosen. Regeringens prognos visar utvecklingen under vissa förutsättningar (oförändrade statliga regler mm). Det är hjälpsamt för att förstå vad det är riksdagen tar ställning till när de fattar beslut om budgeten. Det är däremot inte den mest sannolika beskrivningen av framtiden eftersom det är högst troligt att det kommer att läggas budgetar och lagförslag även 2018-2019-2020 som kommer att påverka utgifter och inkomster.

För det tredje visar Finansdepartementets senaste prognos ett överskott om 85 miljarder kronor år 2020. Det är alltså viktigt att veta att det är fullt görbart för staten att skjuta till 50 miljarder till kommunsektorn och uppnå överskottsmålet utan att det kräver några nedskärningar eller skattehöjningar.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt