Skip to content

Svensk skiljenämnd var obehörig - Ryssland vinner mot spanska fondbolag

Rysslands statschef Vladimir Putin och Svea hovrätt. Foto: Alexei Nikolsky/TT och Bertil Ericson/TT

Den svenska skiljenämnden var inte behörig att pröva en talan från ett antal spanska fondbolag som riktade sig mot Ryssland med anledning av ett traktat mellan Spanien och Ryssland som innehåller en skiljeklausul. Det konstaterade hovrätten som därmed rev upp tingsrättens dom. Nu beslutar Högsta domstolen att inte pröva fallet. 

 

I oktober 1990 ingick Spanien ett bilateralt investeringsskyddsavtal, ett så kallat traktat, med dåvarande Sovjetunionen. Enligt en skiljeklausul i traktatet skulle eventuella tvister mellan parterna lösas genom Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

I mars 2007 inledde fyra spanska investeringsfondbolag ett skiljeförfarande mot Ryssland med anledning av de expropriationsåtgärder som Ryssland hade vidtagit mot fondbolagen i samband med en konkurs i ett ryskt oljebolag som fondbolagen hade ägt genom så kallade ADR.

Skiljenämnden ansåg sig behörig
Fondbolagen begärde även att skiljenämnden - om den kom fram till att en expropriation hade skett - skulle bestämma beloppet och betalningssättet för kompensation till fondbolagen.

Ryssland, å sin sida, hävdade att skiljenämnden inte var behörig att avgöra om Rysslands beskattnings- och uppbördsåtgärder exproprierade fondbolagens påstådda investering.

I mars 2009 meddelade skiljenämnden att den enligt traktatet ansåg sig behörig att avgöra frågan.

Skiljenämnden meddelade därefter skiljedom i juli 2012 som innebar att Rysslands åtgärder mot oljebolaget utgjorde expropriation mot fondbolagen och att Ryssland enligt traktatet skulle betala ersättning för detta.

Tingsrätten gick på bolagens linje
Ryssland vände sig till Stockholms tingsrätt och begärde att domstolen skulle fastställa att skiljenämnden inte var behörig att pröva talan. Enligt Ryssland skyddades nämligen inte fondbolagets investeringar i oljebolaget av traktatet eftersom investeringarna inte hade skett inom Rysslands territorium.

Enligt fondbolagen skyddades investeringarna av traktatet - men oavsett om de skyddades eller inte var skiljenämnden enligt traktatet ändå behörig att pröva frågan.

Tingsrätten gick på fondbolagens linje och lämnade Rysslands talan utan bifall. Genom traktatstolkning enligt Wienkonventionen kom tingsrätten fram till att traktatet var tillämpligt på investeringarna.

Tingsrätten konstaterade dessutom att skiljenämnden måste ha haft behörighet att pröva målet och att Rysslands talan därmed skulle ogillas.

Ryssland vann i hovrätten
Svea hovrätt ändrade senare tingsrättens dom och fastställde att skiljenämnden inte var behörig att pröva målet. Enligt hovrätten omfattar Rysslands erbjudande om skiljeförfarande enligt traktatet inte investeringar av det slag som fondbolagen gjorde genom att med en mellanhand köpa ADR i oljebolaget.

Ett hovrättsråd var skiljaktigt när det gällde motiveringen men var i övrigt ense med den övriga rätten om utgången i målet.

Fondbolagen överklagade till Högsta domstolen som dock nu beslutar att inte meddela prövningstillstånd i målet. Hovrättens avgörande står därmed fast.

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Ett fel har smugit sig in i referatet ovan ...
Det är riktigt att ett hovrättsråd var skiljaktig, men endast beträffande motiveringen och inte utgången i målet (se hovrättens dom s. 13). Påståendet i refererat att det skiljaktiga hovrättsrådet instämde i tingsrättens bedömning är således felaktigt.

Christian von Szalay
Hovrättsråd och ordförande i målet

Tack för ditt påpekande Christian. Jag beklagar felet - som nu är åtgärdat.

MVH

Stefan Wahlberg
Chefredaktör Dagens Juridik.